Uppsagd (1934)

Media (229 st)

Originaltitel	Uppsagd
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Ivar Johansson
Manus	Sven Nygren
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Film AB Imago
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1934-03-19

Medverkande

Sture Lagerwall
Björn Kraft, kontorist på AB Industriprodukter

Anne-Marie Brunius
Maud Hage, Björns fästmö

Mathias Taube
grosshandlare John Hage, Mauds far, direktör i firman AB J. Hage & C:o

Georg Rydeberg
August Bugge, direktör

Nils Lundell
Gottfrid Karlsson, alias Trottern

Eva Turitz
Eva, Mauds väninna

Visa fler

Handling

På en resegrammofon sjunger Wiggerskvartetten "Var kyss du ger". Kontoristen Björn Kraft har en picknick-lunch med sin fästmö, den förmögna direktörsdottern Maud Hage. De ligger...

Visa hela handlingen

Press

NDA (Axon): "Det är tätt mellan given på den svenska filmfronten. I går hade Röda Kvarn utspelet, och det var säsongens verkliga trumfkort som hamnade på bordet. Uppsagd, som är det...

Visa all press

På en resegrammofon sjunger Wiggerskvartetten "Var kyss du ger". Kontoristen Björn Kraft har en picknick-lunch med sin fästmö, den förmögna direktörsdottern Maud Hage. De ligger någonstans i sommarlandskapet och deras intensiva kyssande störs av en liten hund som skäller. Man packar samman alla pinaler, stiger in i en dyr personbil som Maud kör till Björns kontor. De stämmer träff följande dag på Bäckahästen. En av hennes uppvaktande kavaljerer, Bugge, dyker upp och bjuder på Operan, men Maud är ytterst avvisande.

Direktör Hage och Bugge underhandlar om en agentur i Mexiko som Bugge skall få om han betalar 5.000 kr. Han lovar komma nästa dag med pengarna.

På det kontor där Björn Kraft arbetar installeras en ny bokföringsmaskin som kontorschefen talar om: "den jobbar ensam lika mycket som tre man, sa direktören. Det är en riktig mänsklighetens välgörare, sa han". Därefter får Björn ett brev där han blir uppsagd från sin anställning. Björn berättar nästa dag för Maud om uppsägningen och hon uppmanar honom att söka anställning hos fadern, direktör Hage. Medan Björn väntar utanför direktörsrummet hos Hage pågår innanför kontraktsundertecknande med Bugge som betalar 5.000 kr. Hage tar fem 1.000-kronorssedlar och lägger dem i sin plånbok som han placerar i brevkorgen på sitt skrivbord, varefter han och Bugge avlägsnar sig. Bugge ser Björn i väntrummet, smiter tillbaka in, tar plånbok och sedlar samt skyndar sig ut. Där ute kolliderar han med Trottern, en herre som lever på indrivning av obetalda räkningar. Trottern ser de femtusen falla till marken, skyndar efter och ger dem till Bugge som gått in i en taxi. I hastigheten behåller Trottern själv plånboken.

Bugge återsänder pengarna anonymt i ett maskinskrivet kuvert till direktör Hage, som misstänker Björn för stölden och säger detta till dottern, vilken inte tror på det hela.

Bugge är hemma hos direktör Hage och dottern Maud. Samtidigt börjar en av Mauds efterhängsna beundrare, Kirre Berglund, ringa hem till henne. Hon tar emot ett av samtalen men ber sedan Bugge avspisa honom. Så sker, men två följande samtal som Bugge tar emot är från Björn Kraft, men Bugge låtsas att det är Kirre. Sista gången sliter Maud till sig telefonen och ropar: "Jag vill vara i fred! Jag vill inte ha några fler påringningar från dej. Kom i håg det".

Björn anser förlovningen uppslagen och räknar bittert sitt sparkapital: 318 kr 45 öre. Han är arbetslös och flyttar samma kväll till ett billigare rum. Maud försöker spåra honom utan resultat. Hon sätter in en annons under Personligt i tidningen.

Med en ritning av en uppfinning rörande en skyddsapparat för tåg och bussar går Björn runt och försöker intressera olika firmor. På AB Transportvägar får han beröm, men man menar att dess användande skulle kosta mera än vad det kostar att ta en riskförsäkring för de olycksfall som firmans chaufförer gör sig skyldiga till. Björn söker jobb på olika firmor och får ständigt nej. På en arbetsförmedling råkar han i gräl om den privata förmedlingsavgiften. På Centralen sitter Björn håglöst och lyssnar på sin bänkgranne Trottern som läser om dagens olyckor i tidningen - han försöker muntra upp Björn. På annonskontoret fortsätter Maud betala för den annons där hon söker efter Björn.

I en kö utanför Stockholms Stads Arbetsförmedling hittar Trottern plötsligt Björn, som han bjuder på kaffe och försöker rycka upp. Han meddelar att de nästa dag har statistjobb på SF. Man ser dem ute i Råsunda filmstad regisserade av Ivar Johansson i en scen med en skjutbana som de klarar så bra att de efter tre dagars filmning får 100 kr var. Filmarkitekten Arne Åkermark visar två damer runt ateljén, en av dem är Maud som Björn känner igen men brutalt ignorerar.

Pengarna har piggat upp Trottern och Björn som numera energiskt jagar jobb. Björn får se den firma som har den bokföringsmaskin som bar skulden till hans avskedande. Han går in och pratar så energiskt att firman öppnar ett litet kontor åt honom och Trottern där de får sälja maskinen på provision. Mitt i detta uppenbarar sig direktören för ett försäkringsbolag och köper Björns uppfinning samt betalar 15.000 kr. För pengarna skaffar sig Björn och Trottern var sin våning.

Trottern finner Björn alltmera mystisk, speciellt rör det sig om episoden med Mauds uppdykande i filmateljén. Han ser plötsligt en av Mauds efterlysande annonser i tidningen och räknar ut hur det står till. Därefter söker han upp Maud, som han ger Björns adress och hon anländer just som han skall laga en liten middag åt sig och Trottern. Maud och Björn räknar ut att det är något skumt med Bugge och pengarna, speciellt som Trottern vittnar om de 5.000 kr han fann på gatan. Ett våldsamt slagsmål utbryter i Björns våning mellan honom och Bugge som Maud lockat dit med ett telefonsamtal. För direktör Hage visar man upp den plånbok Trottern råkar ha kvar hemma och som tillhör Hage. Och Björn har återfått Maud.

Pressreaktion Svensk filmografi

NDA (Axon): "Det är tätt mellan given på den svenska filmfronten. I går hade Röda Kvarn utspelet, och det var säsongens verkliga trumfkort som hamnade på bordet. Uppsagd, som är det fina kortets namn, är kanske filmatiskt sett den bästa film som gjorts i det här landet. När sågo vi över huvud taget en svensk film, där bilderna fogats i varandra så elegant och snabbt, där regissör och fotograf formligen lekt sig fram och där allt var liv och levande. Ivar Johansson tog med Hälsingar ett stort kliv upp mot berömmelsen, med sin senaste film har han tagit ännu ett jättekliv, och fråga är, om i detta nu det gives någon svensk filmregissör som nått högre. Ivar Johansson har en förståelse för och grepp om film, som vilken utländsk storregissör som helst skulle kunna avundas honom. Och få äro mångkunnigare, men så har han icke endast lärt sig sitt yrke i ateljéerna utan han hade åtskilliga kunskaper att bygga på, när han första gången satte sig till rätta i regissörsstolen. Kunskaper, som han lärt i 'klippningsrummet' -- han är mästaren på att 'klippa' en film -- och som scenarioförfattare. Hans nästa verk kommer att avvaktas med spänning och stora förväntningar för här kan anas stordåd."

SvD (Eveo): "Av detta stoff har Ivar Johansson gjort en utmärkt film. Den kanske skulle ha vunnit på en viss koncentration i vissa partier, men också som den är hör den till det bästa som svensk film åstadkommit på senare år. Friskhet och fantasi utmärka Ivar Johanssons bildspråk. Han har åstadkommit kraftfulla, rörliga och uttrycksfulla scener. Och det mänskliga materialet har han behandlat med stor skicklighet. Det är ingen orättvisa mot de övriga att i främsta rummet nämna Nils Lundell, som väl aldrig varit bättre än här och heller aldrig haft en så bra filmroll med så slagfärdigt och bra formade repliker. Det är han som får svara för de förlösande skratten i den för övrigt allvarliga historien. Därnäst måste man nämna Ann-Marie Brunius. Här har svensk film verkligen en ingenue som är något att göra av, en fin flicktyp och redan i sin friska okonstlade stil en mycket lovande ung skådespelerska."

SocD (Moje): "Berättelsen är på avgörande punkter romantisk in absurdum: alla konflikter utom själva arbetslöshetshistorien bygga på overkliga och omöjliga fakta, författaren blandar in ovidkommande saker och går aldrig till botten med arbetslöshetsfrågan. Den 'löser' han på så sätt att den arbetslöse huvudpersonen bringar hundratals kamrater i fördärvet utan att någon höjer ett finger till försvar; man är syn- och hörbarligen belåten med sakernas ordning, bara för att hjälten reder sig. Filmen har sålunda inte någon riktig sund, social anda, den är endast ett halvgånget foster av en god idé, en stilla flirt med de allvarliga sociala strävandena.

Men man är, som sagt, tacksam för ansatserna, och för resten finner man, när handlingen väl kommit i gång och man lyckats överse med de felaktiga detaljerna, filmen rapp och underhållande, ömsom gripande och ömsom rolig. Ivar Johanssson har handhaft regin med den äran; han målar mustigt och elegant på samma gång och har utvecklats till en skicklig personinstruktör."

Kommentar Svensk filmografi

Sven Nygren, som står som författare till filmen Uppsagd, var direktör för Film AB Imago sedan 1922. Han föddes den 6 febr. 1895 i Stockholm och avled den 5 mars 1970. Oftast kallades han "Massa" Nygren.

Samtidigt som han var knuten till Imago var han även aktiv inom andra bolag, bl a var han produktionsassistent på SF några år ute i Råsunda under Vilhelm Bryde, han representerade SF någon tid i London samt satt i Paris som SF:s representant när bolaget sysslade med franska samproduktioner 1931-32.

Sven "Massa" Nygren har säkerligen haft med manuskriptet till Uppsagd att göra, men det troliga är att det även funnits någon annan manusarbetare vid hans sida eller någon som självständigt skrivit en ursprunglig synopsis. Filmens manus omarbetades sedan till en bok, "Uppsagd", som kom ut på Stjärnboksförlaget i Stockholm 1934, 206 sidor och med Olof Brunå som författare. Pris: 1:30 kr.

Olof Brunå (1884-1934) var tidningsman och författare. Han hade tidigare gett ut två romaner samt en diktsamling och avled samma år som hans bearbetning av "Uppsagd" publicerades.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se