Marodörer (1934)

Media (5 st)

Originaltitel	Marodörer
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Herbert von Hau
Manus	Albert Viksten
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Real-Film
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1934-09-01

Medverkande

Frithiof Bjärne
Smugglarkungen Kometen

Nils Wahlbom
Spiggen

Gunnar Olsson
Räven

Per Hagman
Sprången

Tom Walter
Blinken

Harald Wehlnor
Buffeln

Visa fler

Handling

Smugglarkungen Kometen är i sin snabba motorbåt på väg till en spritskuta utanför Stockholms skärgård och tremilsgränsen. Hack i häl efter honom kommer en tullbåt och kustbevakningen...

Visa hela handlingen

Press

StT (Robin Hood): "'Aldrig förr har svensk film iscensatt något så andlöst spännande', påstod reklamen. Det ligger något i det. Filmen kunde ha blivit spännande. Marodörer vill skildra...

Visa all press

Smugglarkungen Kometen är i sin snabba motorbåt på väg till en spritskuta utanför Stockholms skärgård och tremilsgränsen. Hack i häl efter honom kommer en tullbåt och kustbevakningen rapporterar smugglarkungens förflyttningar.

Ute på spritskutan kliver Kometen ombord med sina mannar och hälsar på kaptenen som en gammal bekant. Över relingen sänker man sedan mängder av dunkar ner i Kometens motorbåt. Ombord på spritskutan finns en fransk kvinna som inte vill vara med om smuggling, hon rymmer i en jolle tillsammans med styrman när en tullbåt tar upp jakten, varefter jollen påseglas och sjunker så att styrmannen och kvinnan drunknar.

Tullarna jagar Kometen och hans motorbåt, skott utväxlas. Tidigt i gryningen håller smugglarna på att gräva ner dunkarna i ett grustag på en ö i skärgården. Tullen anländer och letar efter spriten utan att hitta några dunkar. En av smugglarna har skadskjutits av tullen och man måste därför hitta en ersättare. Man bestämmer sig för att anställa Blinken, som avtjänat tre år på Långholmen och man låter honom hämtas av Spiggen.

På ett bygge i Stockholm arbetas det friskt till tonerna av gårdsmusikantens dragspel. En av jobbarna är murare Andersson till vilken hans dotter Mona kommer med mjölk och smörgåsar från hemmet. Hon har åkt dit med fästmannen Lars som har lastbil och förgäves försöker få körningar till bygget. Spiggen och Blinken har stannat i närheten för att de har fått motorstopp, och Lars hjälper dem. Spiggen erbjuder Lars arbete som de skall diskutera på en danstillställning dit Lars skall gå med Mona på kvällen.

Under frukostpausen kommer en "fotograf" till bygget och erbjuder jobbarna sprit från en finurligt dold dunk; det är Räven från smugglarbåten. Andersson blir berusad och faller ned från en byggnadsställning och slår ihjäl sig. Byggnadsarbetarna svär att hämnas på smugglarna. Man underrättar Anderssons fru om olyckan och familjen tar förlusten mycket djupt.

Mona och Lars har ännu inte nåtts av dödsbudet. De roar sig på dansbanan. Spiggen och Räven är också där och säljer sprit till ungdomarna. När Lars får veta att han skall köra sprit vägrar han, men faller till föga när han erbjuds femdubbel taxa. Han har varit arbetslös för länge för att kunna säga nej.

Stämningen vid dansbanan blir allt brutalare. Spritpåverkad ungdom drabbar samman i ett våldsamt slagsmål, varvid langarna försvinner.

Lars och Mona är belåtna över att Lars äntligen fått ett jobb och de hoppas kunna gifta sig till hösten. Men Lars talar inte om att det gäller att köra smuggelsprit.

Lars är ute och kör åt smugglarna när Mona skall gå till en väninna och ha ett litet kaffekalas. Eftersom Lars inte kan ställa upp erbjuder sig Spiggen att följa med henne i stället. Han tar med några flaskor smuggelsprit och bjuder flott. De närvarande blir mycket sjuka av spritförgiftning.

Räven återvänder som "fotograf" till det bygge där den förolyckade Andersson arbetade. Byggnadsarbetarna klår upp Räven, varvid polisen kommer tillstädes och anhåller Räven och från detta spårar de upp Kometens tillhåll. Han jagas men klarar sig till en början undan polisen i sin motorbåt. Men en tullbåt tar upp jakten och Kometen är tvungen att styra rakt på klipporna där hans motorbåt kantrar.

Lars lyckas klara sig undan polisen och tar sig fram till villan där Mona skulle vara med om det stillsamma kafferepet som sedan utvecklade sig till spritförgiftning. Han hittar Mona medvetslös i köket, och tillkallad läkare och polis konstaterar att de sjuka druckit träsprit. Polisen för bort de skyldiga.

Pressreaktion Svensk filmografi

StT (Robin Hood): "'Aldrig förr har svensk film iscensatt något så andlöst spännande', påstod reklamen. Det ligger något i det. Filmen kunde ha blivit spännande. Marodörer vill skildra smuggelspritens förbannelse och polisens jakt efter smugglarna, och manuskriptförfattaren Albert Wiksten har tydligen grundligt studerat sitt ämne. Men hur kan en officin våga sig på ett sådant ämne när man har så klena resurser. Inspelningen är ett sammelsurium av kunnande och icke kunnande, av pretentiösa, illa utförda montagehistorier och enfaldigt sällskapsspektakel, av goda bilder och urusla. Regin är lika ojämn. Ibland intensiva scener -- där regissören brer på i bjärta färger -- ibland rena sockervattnet som publiken skrattar åt. På fel ställe. Filmen borde aldrig ha släppts ut. Man gör skådespelarna en tjänst om man inte talar om dem. Emellertid bör Nils Wahlbom observeras: en utmärkt filmbov!"

DN (Petra): "Den som söker han finner... Men inte ens med bästa vilja i världen kan man finna Marodörer varken intensivt spännande (som reklamen lovat) eller på något vis underhållande. Filmens smugglare höllo sig i skymundan, och publiken hade inte blivit lidande på om filmen gjort sammalunda. Handlingens virrvarr, orolig kameraföring och skum belysning hjälpte inte till att klara vare sig begreppen eller framgången. Kvällens ljuspunkt -- om man nu prompt skall leta fram en sådan -- var den flinande och flabbande Smugglaren 'Räven'.

Som förspel en dag med svenska flottan."

SocD (Moje): "Filmen skulle från början tjäna som upplysning om och protest mot spritsmugglingen. En erkänd författare -- Albert Viksten -- vidtalades att skriva manuskriptet. Hans lilla berättelse om de skador som smuggelspriten kunna åstadkomma är tyvärr alldeles för gottköpsmässig i en pretentiös film, som vill bilda opinion mot en samhällsfara. Hr Viksten borde och kunde utan all tvekan ha trängt problemet närmare, och producenterna i sin tur borde ha haft det ansvaret att åtminstone rent tekniskt göra det bästa möjliga eller också låtit planerna vila tills förutsättningarna funnos. Ty det skadar en god sak och en god idé att presentera ett halvgånget verk.

Man skall emellertid finna att det i berättelsen om spritmarodörernas härjningar finns flera goda uppslag som, om de fullföljts, skulle tjänat som goda paroller mot den fördärvbringande smugglingen."

Kommentar Svensk filmografi

I Social-Demokraten den 5 sept. 1934 svarar Albert Viksten på recensionen i tidningen som varit införd 2 sept. Det gäller främst recensentens "säkerligen berättigade anmärkningar mot manuskriptet":

"När jag för något år sedan erhöll i uppdrag att skriva en film om spritsmugglingen, var det från uppdragsgivarna särskilt poängterat, att filmen skulle bli en klar propagandafilm mot den fördärvbringande spritsmugglingen, en film som skulle bli ett handtag åt nykterhetsfolket och alla de krafter som motarbeta spritsmugglingens samhällsfara. Jag gick ärligt in för den saken. Filmens avslutning blev visserligen tragisk, men det måste ligga i sakens natur, om den skulle ge det rätta intrycket. Och det måste enligt mitt förmenande ske genom ett för smuggelspriten avskräckande exempel. Filmen blev färdig redan förra sommaren utan att författaren en enda gång introducerats i arbetets gång. Genom förvecklingar av för mig obekant natur mellan min uppdragsgivare Realfilm och Tullbergsfilm, övertog det senare bolaget den färdiga filmen, som jag aldrig fick tillfälle att se. Av orsaker som jag inte känner, företog nu Tullbergsfilm en omredigering av hela filmen, varvid man särskilt -- enligt andrahandsupplysningar -- inriktade sig på att utplåna den tendens, som enligt min mening uppbar hela filmen. Mot detta protesterade undertecknad och filmens första regissör gemensamt, utan att Tullbergsfilm ens behagade lämna förklaring eller svaromål på skrivelsen. Tre dagar före premiären ringde jag upp Tullbergsfilm och bad att få se filmen, men då fick jag till svar att man inte hade några kopior!

Tillvägagångssättet måste betecknas som en oförsynthet från början till slut mot författaren, vars ursprungliga uppslag oupphörligt förvanskats utan författarens hörande. Att man sedan går ut till allmänheten och skyltar med mitt namn på alstret ger sannerligen inte anledning för mig att förmildra omdömet. Av de recensioner jag sett i tidningarna av filmen, förefaller det som om min idéella avsikt helt och hållet blivit en utgångspunkt för spekulationer i äventyrssensationer. Jag är själv övertygad om, att äventyrsmomenten, ryckta ur sitt sammanhang, ej ensamt kan uppbära en film. När nu läget så till vida klarnat, har jag också telegrafiskt anmodat firman att stryka mitt namn från filmen Marodörer, som jag härmed avsäger mig allt samröre med.."

Gunnar Olsson (intervju 13.2.1976): "Jag var med som en särdeles strykäcklig smugglare i filmen och jag tog det bara som ett jobb vilket som helst. Men under arbetets gång kunde jag inte undgå att märka att det, som från början hade varit en inspelning startad av idealitet och som tydligen var understödd av en del pengar skänkta från olika håll av ideella skäl, i stället utvecklade sig till någonting mera kommersiellt. Det filmbolag som höll i det hela såg väl att inspelningen höll på att barka alldeles åt helsike, och de försökte väl rädda vad som gick genom att arbeta om manus under inspelningens gång så att det mera liknade en amerikansk äventyrshistoria."

Albert Viksten (1889-1969) hade tidigare medverkat på manuskriptsidan i filmen Kronans rallare (1932/10). Marodörer blev hans andra försök i den genren, och av allt att döma också hans sista.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se