Originaltitel | Sången till henne |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Barntillåten |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1934-10-08 |
Martin Öhman
Carlo Martin, hovsångare
Sickan Carlsson
Märta Holm, dansös på Operan
Åke Jensen
Arne Wingård, skådespelare, Märtas fästman
Greta Woxholt
Kaj Klint, dansös på Operan
Ernst Eklund
Harry Händel, Carlos vän och rådgivare, författare
Eric Abrahamsson
Manne, perukmakare
En tidning rapporterar: "Fasansfullt svartsjukedrama i Stockholm. Ung man tog fästmöns och rivalens liv". Unga Märta Holm läser detta och frågar sin fästman Arne Wingård om han skulle...
SvD (Eveo): "Som film är det en nätt, men tämligen obetydlig produkt: man gläds dock åt Ivar Johanssons sobra berättarstil och åt de välkända stockholmsmiljöerna. Och allra mest...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Inspelningstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Konstnärlig rådgivare | |
Manusbearbetning | |
Inspicient | |
B-foto | |
Stillbildsfoto |
|
Ljussättare | |
Musikarrangör | |
Orkester | |
Orkesterledare | |
Dekormålare | |
Rekvisita | |
Smink | |
B-ljud | |
Förtexter |
Martin Öhman | Carlo Martin, hovsångare | ||
Sickan Carlsson | Märta Holm, dansös på Operan | ||
Åke Jensen | Arne Wingård, skådespelare, Märtas fästman | ||
Greta Woxholt | Kaj Klint, dansös på Operan | ||
Ernst Eklund | Harry Händel, Carlos vän och rådgivare, författare | ||
Eric Abrahamsson | Manne, perukmakare | ||
Nils Wahlbom | pianostämmaren | ||
Nini Theilade | dansösen på Rondo | ||
- | Ej krediterade: | ||
Lizzy Stein | Liva Landberg, skådespelerska | ||
Allan Bohlin | Arnes vän, skådespelare | ||
Hugo Björne | operachefen | ||
Ragnar Falck | balettmästaren | ||
Bullan Weijden | hotellstäderskan som välter en blomvas | ||
Sonja Claesson | Märtas mamma | ||
Gunnar Ek | Ek, pianisten | ||
Gösta Lycke | hotelldirektören | ||
Carl-Gunnar Wingård | en berusad herre på Rondo | ||
Karl-Ewert Christenson | en av Carlos vänner | ||
Knut Lambert | Knutte, en av Carlos vänner | ||
Gösta Gustafson | en man i Gamla Stan som blir störd av gårdsmusiken | ||
Hjördis Petterson | en väntande dam på gatan utanför Operan | ||
Tyra Leijman-Uppström | en äldre kvinna i ett fönster i Gamla Stan | ||
Wera Lindby | en lättklädd kvinna i ett fönster i Gamla Stan | ||
Estery Ericsson | en kvinna på gården i Gamla Stan | ||
Sven-Eric Gamble (som Sven-Eric Carlsson) | Frasse, kulspelande pojke i Gamla Stan | ||
Eivor Engelbrektsson | dansös på Operan | ||
Tord Bernheim | dansande man på Rondo | ||
Christian Schröder | herre i loge på Operan | ||
Carl Andersson | rockvaktmästare på Rondo | ||
Astrid Bodin | hotellstäderska som lyssnar på Carlos sång | ||
Åke Uppström | hotelluppassare som lyssnar på Carlos sång | ||
Gösta Jonsson | orkesterledaren på Rondo | ||
Margit Berglund | en av Carlos vänner | ||
Karin Granberg | en av Carlos vänner | ||
Svea Svensson | dansös på Operan | ||
Viveka Linder | dansös på Operan | ||
Inga-Maj Erikson | dansös på Operan | ||
Helge Karlsson | dörrvaktmästare på Operan | ||
Georg Fernquist | pressfotograf med glasögon på järnvägsperrongen/gäst i hotellmatsalen | ||
Helge Andersson | hotellvaktmästaren med Carlos resväskor | ||
Yngwe Nyquist | hovmästaren på Rondo | ||
Arne Hedenö | dansande man på Rondo | ||
Björn Palmgren | dansande man på Rondo | ||
Folke Helleberg | gäst på Rondo som beundrar dansösen | ||
Kristina Söderbaum | gäst på Rondo som beundrar dansösen | ||
Ilse-Nore Tromm | dansande kvinna på Grand | ||
Inga Hodell | dansande kvinna på Grand | ||
Marianne Lenard | en av Carlos vänner på Grand | ||
John Hilke | man i mottagningskommittén på Centralen | ||
Per Hugo Jacobsson | man i mottagningskommittén på Centralen | ||
Olof Krook | gubbe på gården i Gamla Stan | ||
Herman Lantz | gubbe på gården i Gamla Stan | ||
Lisa Wirström | garderobsvakt på Operan | ||
Ida Otterström | garderobsvakt på Operan | ||
Walter Lindström | herre i loge på Operan | ||
Nils Nordståhl | gäst i hotellmatsalen | ||
Emanuel Gille | rekvisitör på Operan | ||
Håkan Jahnberg | gäst på Djurgårdsbrunns värdshus | ||
Birger Larsson | medlem av orkestern på Rondo | ||
Charles Redland | medlem av orkestern på Rondo | ||
- | Ej identifierade (arvoderade enl. SF:s räkenskaper): | ||
C. Billing | |||
Nils Douglas | |||
Bengt Rydberg | |||
Nils Bille | |||
Edvard Eriksson | |||
G. Blomqvist | |||
B.A. Moberg |
Produktionsbolag | AB Svensk Filmindustri | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Svensk Filmindustri | 1934 | |
Laboratorium | AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium |
En tidning rapporterar: "Fasansfullt svartsjukedrama i Stockholm. Ung man tog fästmöns och rivalens liv". Unga Märta Holm läser detta och frågar sin fästman Arne Wingård om han skulle kunna bli svartsjuk på henne. Han anser att det är en löjlig fråga - hon skulle aldrig komma på idén att bedra honom, eftersom han tycker så mycket om henne. Detta leder till ett livligt gräl med åtföljande försoning.Märta är balettdansös på Operan och Arne är en ung kämpande skådespelare som får småroller på en teater. Under kvällens förberedelser på teatern flirtar dess primadonna Liva Landberg med Arne. Han är dock inte nämnvärt intresserad. På Operan sitter Märta bland de andra dansöserna och talar om hur hon litar på sin Arne. Det ryktas bland flickorna att den tjusige ungkarlen Carlo Martin ska gästspela på Operan.Carlo Martin sitter på ett tåg och läser om sin egen ankomst till Stockholm. Han tar därefter en taxi från Södertälje för att undvika pressen. På Operan passerar han balettflickorna som som på pin kiv knuffar till Märta så att hon hamnar rakt i famnen på Carlo Martin. Han blir intresserad av henne. På sitt hotell sjunger han "Kristallen den fina", vilket gör att korridoren utanför hans rum fylls av hänfört lyssnande personal. Vännen Harry Händel, som märkt den extra lilla darrningen på rösten, undrar vad hon heter. Martin framför därefter med samma inlevelse "Jeg elsker Dig". Händel meddelar senare att man denna dag slipper repetera på Operan. Vännerna går ut och råkar träffa på Märta i Gamla Stan. De börjar promenera genom gränderna och när man stöter på en ensam gårdsmusikant börjar Martin sjunga och hänför omgivningen. Märta meddelar att hon om några minuter måste möta någon utanför Operan, varefter hon blir ditkörd av herrarna i en taxi, vilket förargat noteras av den väntande Arne.Arnes skådespelarvän läser i tidningen att Martin gjort sig populär bland Operans personal och Liva säger att det väl också gäller baletten. På Operan har Märta fått en chokladask som hon delar med de andra dansöserna. När Arne därefter ser Märta gå ett stycke vid sidan av Martin kan han inte lägga band på sin svartsjuka. Hon säger då att den som är så svartsjuk måste vara mycket kär. Hemma på hotellet sjunger Martin "Blomsterarian" ur Carmen med stor effekt på personalen i korridoren. Han är nu så upptänd att han beställer 20 röda rosor till Märta. När en repetition blir inställd bjuder Martin och Händel Märta och en väninna på en slädtur till Djurgårdsbrunns värdshus. Under slädfärden framför Martin "Hjärtats melodi". Arne råkar befinna sig där och ser dem på restaurangen. Han smiter ut och är sedan ohövlig mot Märta när hon ringer på kvällen.Den svartsjuke Arne följer med Liva till dansrestaurangen Rondo efter föreställningen. Detta får Märta veta och låter Martin bjuda henne just dit. Man dansar till Gösta Jonssons orkester. Märta och Arne talar inte med varandra. Liva har mycket tråkigt med sin arge kavaljer. Som underhållning under kvällen uppträder solodansösen Nini Theilade.Arne och Liva åker i väg i taxi och Märta följer efter. Med sig har hon Martin. De ser Arne kliva ur och Märta säger att nu är det slut. Men Carlo invänder och uppmanar henne att inte säga så. Hon ber honom sjunga för henne i taxin: "Du skulle kunna sjunga mig till vad som helst". Han väljer dock att bara köra henne hem och kysser henne till avsked på handen.Dagen därpå dryftar han det hela med Händel och denne konstaterar att Martin bara behövt säga ett enda ord så hade hon fallit. Martin säger att han inte vill erövra en kvinna på det futtiga sättet. I stället beslutar han sig för att föra samman Arne och Märta igen och sjunga för dem, så att Arne inser sin kärlek. Han uppsöker Arne och blir vän med denne. Han säger att det är Märta själv som måste välja. Han bjuder dem till samma loge på operan. När han framför den smäktande "Rosen som du till avsked bjöd" fattar Arne och Märta varandra i händerna och ser varandra djupt i ögonen. Efteråt uppsöker Märta Martins loge. Denne ser dock att även Arne är med och med en tung gest stänger han dörren om sig. Efteråt är han på en restaurang med sina vänner. Han har hittat en ny flicka som han dansar med men erkänner för Händel att han fortfarande tänker på den unga flickan i baletten.
Censurnummer | 51120 |
---|---|
Datum | 1934-09-25 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Originallängd | 2275 meter |
Kommentar | Kopiornas längd varierar från 2256 till 2259 meter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0, 0. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | AGA-Baltic |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2275 meter |
Längd i minuter | 83 min |
Akter | 6 rullar |
SvD (Eveo): "Som film är det en nätt, men tämligen obetydlig produkt: man gläds dock åt Ivar Johanssons sobra berättarstil och åt de välkända stockholmsmiljöerna. Och allra mest naturligtvis åt Martin Öhmans sång. Varje sångnummer hälsades av publiken med en välmotiverad applåd. Sångerna ha fått glöd och välljud; den nykomponerade är självfallet av schlagerkaraktär, men Öhman kan avvinna också banaliteten artistiska kvaliteter. Hans sång kommer en att glömma att man har en smula svårt att ta hans kärlekshistoria på allvar.
Ernst Eklund har en något egendomlig uppgift i filmen. Han är en sådan där vän, som spirituella människor bruka släpa omkring och utgjuta sitt hjärta och sina aforismer över. Man kommer att tänka på Anatoles vän, vad hette han, Fritz? Men Eklund fyller också en annan uppgift, låt vara oavsiktligt: han demonstrerar hur man skall tala i en film, vilket just ingen av de andra medverkande kunna."
StT (Robin Hood): "Man märker visserligen krampansträngningen att få ihop en film av det tunna uppslaget, men man måste medge att regissören Ivar Johansson gjort ett mästerligt arbete. Att koka en så njutbar soppa på några sånger och en spik är en stor konst. Konst av 'kunnande'.
Den skickliga regin märks först och främst i behandlingen av Martin Öhman själv. En operasångares stora gester passa illa i film, och Ivar Johansson har lyckats skala bort alla operagester från operasångaren, som han fått förvånande naturlig. Han har lyckats fånga Sickan Carlssons käcka friskhet på ett utmärkt sätt, och Åke Jensen har aldrig varit så manlig och bra.
Ivar Johansson har vidare inspirerat fotografen till vackra och levande bilder från balettens omklädningsrum. Och Stockholm i snö har aldrig skildrats så naturligt och bra."
GHT (G N): "Filmen är i sin helhet ett det mest schwungfulla dubbelfelgrepp en svensk regissör gjort sig skyldig till på länge. Ett manuskript, som i handling och sötsliskig replik lämnar allt övrigt att önska och en regi, som i sitt fåfänga försök att nå upp till internationell storfilm -- tack vare bristande fantasi och även bristande förmåga -- bromsas ner till rena kälkborgerliga fettbildningen. Varför kan vi svenskar aldrig lära oss att vara oss 'selv nok'? Svensk film var en gång inne på rätt väg så länge vi icke ansträngde oss över förmågan. Nu när det högsta målet är att vara dåliga efterapare av den internationella till leda uttröskade repertoaren, kunna vi lika gärna lägga upp. Vi ha varken konstnärliga krafter eller pengar nog för att stå oss i den utländska konkurrensen.
En handling som är byggd upp för att Martin Öhman skall förevisas på vita duken, är redan den ett felgrepp. Ingen människa kan bli glad över att se en medelålders, tämligen fetlagd herre spela förste älskare, även om han sjunger aldrig så bra tenorarior på de mest omöjliga ställen. När så till på köpet föremålet, som lockar fram tenorariorna, är en liten snutfager baletthoppa, som vid en nattlig hemfärd i bil förklarar för hr Öhman att han genom att sjunga en bit kan få henne att göra vad han vill, spårar det hela ohjälpligt ur.
Föremålet, Märta Holm, som till slut slår dövörat till för hr tenorschmelz-förföraren, spelas icke ointressant av Sickan Carlsson. Hon äger en viss intelligens i replikföring och är i sin uppnosiga frimodighet helt betagande. Åke Jensen är ett fynd, som bör väl tillvaratagas i svensk film. Han har ännu ungdomens snarvackra intighet över det mimiska men samtidigt en säkerhet och elegans, som lovar gott för framtiden. Han tog sin intetsägande roll med stort jämnmod och överlägsenhet, vilket i viss mån räddade den ifrån att bli endast ett ointressant fyllnadsnummer."
Filmen hade samtidig premiär i Malmö (Scania) den 8.10.1934.
Huvudpersonen, Martin Öhman (1887-1967), medverkade endast i två svenska filmer, dels i denna och dels i en film som gjordes 1933. Två man om en änka, (1933/25), regisserad av John Lindlöf, där han spelar "hovsångaren".
Han studerade 1907-09 vid Musikkonservatoriet i Stockholm för att ta organistexamen, men fortsatte sedan med ren sångutbildning, bl a i Milano 1911-14. 1917-20 var han engagerad vid Stora Teatern i Göteborg och 1919-20 var han engagerad för första och enda gången vid Operan i Stockholm. Han återvände till Göteborg och återfanns 1923 på Deutsches Opernhaus i Berlin. Sedan hade han olika internationella engagemang bl a på Metropolitan i New York. 1927 gästspelade han på Operan för första gången och återkom sedan ofta dit som gästartist. I filmen Sången till henne utnyttjar man med andra ord Öhmans gästspelande på Operan som en del av intrigen.
Nini Theilade framträder i filmen Sången till henne som solodansös på dansklubben Rondo. Hon har två nummer, det första till en oidentifierbar musik, det andra till "Nuages" av Debussy. Hon är född på Java 1915. Fadern är dansk och modern är hälften danska och hälften fransyska, "med lite polskt och indiskt inslag". Hon kom som 10-åring till Danmark och sändes redan i 11-årsåldern till Paris för dansutbildning, där hon bl a undervisades av Egorova och fick dansa i Monte Carlo-baletten. Hon övergick till Det Kongelige i Köpenhamn där hon bl a medverkade som koreograf. På 70-talet hade hon sin egen balettskola på danska landsorten, Svendborg.
Om henne skriver flera tidningar när de 1934 recenserar filmen Sången till henne:
GHT/GN: "(-) Och så till sist den ojämförligt bästa behållningen: Nini Theilade, den dansk-javanesiska dansösen, som man lyckats förvärva som attraktion i restaurangscenen. Hennes sista exotiska dans var ett mästerstycke av rytm och linjespel, och jag skulle gärna genomlida filmen en gång till för att få denna enda dans."
StT/Robin Hood: "(-) Bara en gång slår fotografen slint, i fotograferingen av Nini Theilades dans, som han inte förmår följa med kameran -- det viktigaste, fötterna, glömmer han alldeles bort."
AB/Filmson: "(-) Däremot finner jag det för min del närmast vara en förolämpning att presentera Nini Theilade på en dansrestaurang, även om den är så fin att en så fin inte finns i Stockholm. Till yttermera visso är fotot så snävt i den första dansen att armarna klipps av och benen inte komma med alls."
(kompletteringar till 1934-08-15) | 1934-02-22 | 1934-05-04 | ||||
Filmstaden | Råsunda | Sverige | ||||
Nybroplan | Stockholm | Sverige | ||||
Gustaf Adolfs Torg | Stockholm | Sverige | ||||
Djurgården | Stockholm | Sverige | ||||
Gamla Stan | Stockholm | Sverige | ||||
Kungliga Teatern | Stockholm | Sverige |
Sverigepremiär | 1934-10-08 | Scania | Malmö | Sverige | 83 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1934-10-08 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 83 min | ||
1934-10-08 | Svea | Sundsvall | Sverige | 83 min | ||
1934-10-08 | Röda Kvarn | Uppsala | Sverige | 83 min | ||
1934-10-08 | Röda Kvarn | Örebro | Sverige | 83 min | ||
Urpremiär | 1934-10-08 | Scania | Malmö | Sverige | 83 min | |
1934-10-08 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 83 min | ||
1934-10-08 | Svea | Sundsvall | Sverige | 83 min | ||
1934-10-08 | Röda Kvarn | Uppsala | Sverige | 83 min | ||
1934-10-08 | Röda Kvarn | Örebro | Sverige | 83 min | ||
TV-visning | 1986-03-23 | TV2 | Sverige | 80 min | ||
1992-01-31 | Kanal 1 | Sverige | 80 min | |||
2001-05-09 | SVT1 | Sverige | 80 min | |||
Cinemateksvisning | 2016-03-10 | Filmhuset | Stockholm | Sverige | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2016-03-10 |
Originaltitel | Hjärtats melodi | |
---|---|---|
Kompositör | Jules Sylvain | (1934) |
Textförfattare | Gösta Stevens | (1934) |
Sångare | Martin Öhman |
Originaltitel | Kristallen den fina | |
---|---|---|
Sångare | Martin Öhman |
Originaltitel | Jeg elsker Dig! | |
---|---|---|
Kompositör | Edvard Grieg | (1864) |
Textförfattare | H.C. Andersen | (1864) |
Sångare | Martin Öhman |
Originaltitel | La fleur que tu m'avais jetée. Ur Carmen | |
---|---|---|
Kompositör | Georges Bizet | (1875) |
Textförfattare | Henri Meilhac | (fransk text 1875) |
Ludovic Halévy | (fransk text 1875) | |
Palle Block | (svensk text 18878) | |
Sångare | Martin Öhman |
Originaltitel | Pizzicato Arabesque, op. 6, B-dur | |
---|---|---|
Kompositör | G. Fanchetti | (1893) |
Dansare | Nini Theilade |
Originaltitel | Nocture, orkester. Nuages | |
---|---|---|
Kompositör | Claude Debussy | (1899) |
Dansare | Nini Theilade |
Originaltitel | Rosen som du mig till avsked bjöd | |
---|---|---|
Kompositör | Jules Sylvain | (1934) |
Textförfattare | Gösta Stevens | (1934) |
Sångare | Martin Öhman |
Dansorkester |
Dansös/balett- |
Operasångare |
Restaurangbesök |
Skådespelare |
Slädfärd |
Stockholm/Djurgården |
Stockholm/Gamla Stan |
Stockholm/Operan |
Stockholms Central |
Svartsjuka |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2247 |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | SÅNGEN TILL HENNE |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | Martin Öhman i SÅNGEN TILL HENNE |
Tryckeri | AB Offsettryck |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | SÅNGEN TILL HENNE |
Tryckeri | Ivar Hæggströms lito |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | SÅNGEN TILL HENNE |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Affischdesign | Birger Lundquist |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Sången om hjärtat. |
Omfång | 117 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 21 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Das Lied an sie. |
Omfång | 22 s. |
Språk | Tyska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | The song to her. |
Omfång | 21 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Kringmaterial |
---|---|
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 7 |
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |