Originaltitel | Kanske en gentleman |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Producent | |
Manus |
|
Förlaga | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Barntillåten |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1935-08-24 |
Adolf Jahr
Gustaf "Gurra" Lind, hamnarbetare
Carl Barcklind
direktör Hugo Berner
Olga Andersson
Sofia Berner, Hugos fru
Brita Appelgren
Vera Berner, Hugo och Sofias dotter
Frank Sundström
Erik Berner, Hugo och Sopfias son
Ivar Kåge
Olof Mellgren, läkare, vän till familjen Berner
Direktör Berner har problem med sin son Erik som för ett utsvävande och dyrbart societetsliv. Detsamma gäller dottern Vera. Berner upplever att han inte längre är herre i sitt eget hus...
StT (Robin Hood): "Det har varit många kockar om denna film, och ju fler kockar dess sämre soppa -- heter det. Men det finns tydligen undantag. Kanske en gentleman är varken dålig eller...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus |
|
Producent | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Ljudtekniker | |
Inspicient | |
Smink |
Adolf Jahr | Gustaf "Gurra" Lind, hamnarbetare | ||
Carl Barcklind | direktör Hugo Berner | ||
Olga Andersson | Sofia Berner, Hugos fru | ||
Brita Appelgren | Vera Berner, Hugo och Sofias dotter | ||
Frank Sundström | Erik Berner, Hugo och Sopfias son | ||
Ivar Kåge | Olof Mellgren, läkare, vän till familjen Berner | ||
Einar Axelsson | baron Lejonsvan | ||
Maj Törnblad | Brita Olsson, kontorist på Berners kontor | ||
Margit Andelius | fröken Höst, kontorschef hos Berner | ||
Aino Taube | Lisa, Berners husa | ||
Ragnar Widestedt | privatdetektiven | ||
Axel Högel | verkstadsinnehavaren, Gurras kompis | ||
Torsten Winge | Rosenblom, frisör | ||
Sture Baude | Persson, pantlånare | ||
- | Ej krediterade: | ||
Ernst Brunman | hamnarbetare på Stadsgården/man på ölkaféet | ||
Erik Johansson | hamnarbetare på Stadsgården/man på ölkaféet | ||
John Hilke | hamnarbetare på Stadsgården | ||
Ruth Weijden | Malin, Berners kokerska | ||
Mona Geijer-Falkner | servitris på ölkaféet | ||
John Ericsson | man på ölkaféet | ||
Bertil Brusewitz | en man hos pantlånare Persson | ||
Robert Ryberg | gäst på Berners fest | ||
Anna-Lisa Fröberg | gäst på Berners fest | ||
Karin Granberg | gäst på Berners fest | ||
Henrik Schildt | gäst på Berners fest | ||
Yngwe Nyquist | gäst på Berners fest | ||
Georg Fernquist | gäst på Berners fest | ||
Viveka Linder | gäst på Berners fest | ||
Carin Appelberg-Sandberg | gäst på Berners fest |
Produktionsbolag | AB Irefilm | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Anglo Film | 1935 | |
AB Sveriges Biografägares Distributionsbyrå (SBD) | 1942 | ||
Laboratorium | AB Film-Labor |
Direktör Berner har problem med sin son Erik som för ett utsvävande och dyrbart societetsliv. Detsamma gäller dottern Vera. Berner upplever att han inte längre är herre i sitt eget hus och är trött på allt skvaller. När han vägrar ge Erik pengar, tar denne i smyg ett smycke ur ett kassaskåp. Han pantsätter det hos en pantlånare.Berner går på teatern med sin vän, doktor Mellgren, och ser George Bernard Shaws "Pygmalion". Efteråt diskuterar de pjäsen och om idén är relevant för vår tid. Mellgren säger att hela idén är barock, sådana djur finns inte i vår tid. Det slutar med att de slår vad om Berner ska kunna förvandla en lodis till en gentleman på fyra månader. Berner säger att han inte är rädd för att förlora pengarna. Mellgren får fria händer att välja kandidat och nästa morgon åker de med bil till Stadsgårdskajen, där de arbetslösa är samlade. Dessa betraktar de två överklassherrarna med stor misstänksamhet. De två får emellertid kontakt med Gustav Lind, "Gurra" kallad. Denne går med på att följa med hem till Berner.Den övriga familjen ser på Gurra med förvåning. Erik visar honom det funkisinredda badrummet där Gurra misstar duschen för en telefonlur, vilket föranleder att han blöter ner Erik. Efter en grundlig tvagning i badkaret får han håret klippt av en frisör. Högst motvilligt går Gurra med på att klippa av sin yviga mustasch. Senare vid matbordet uppvisar Gurra stor ovana vid husets bords- och matvanor.Berner upprättar ett kontrakt där Gurra förbinder sig att inte träffa sina gamla kamrater under tre månader av den stipulerade tiden. Därefter ger han Gurra ett arbete på kontoret, där fröken Olsson får i uppdrag att sätta in honom i arbetet och hyfsa till honom. De övriga familjemedlemmarna är bekymrade över vad deras societetsvänner ska säga.Det är svårt för Gurra att anpassa sig till sitt nya liv. På kontoret ser emellertid Berner Gurra läxa upp Erik, vilket gläder honom. Han ber också Gurra att lära Vera köra bil som folk.Fru Berner anordnar en bjudning för sina snobbiga bekanta, bland dem baron Lejonsvan. Hon visar upp släktporträtten, som avbildar diverse härförare ur det förgångna, och menar att det var ledarna som var avgörande, och inte den stora massan. Gurra invänder och talar om soldaterna och fotfolket som de som var viktiga. För att åskådliggöra sin tes iscensätter han slaget vid Breitenfeld på kaffebordet med hjälp av tillgängliga attiraljer.Gurra får uppfostran i olika färdigheter. Han får lära sig rida, spela tennis och golf. På kontoret råder emellanåt en ganska uppsluppen stämning. Erik bjuder hem fröken Olsson på bal. Han erbjuder henne att låna någon av systerns många oanvända klänningar.Modern upptäcker att hennes dyrbara smycke försvunnit och engagerar en privatdetektiv för att skugga Gurra, som hon misstänker för stölden. Pantlånaren, som upptäckt att det pantsatta smycket är fideikommissgods, skickar ett utpressningsbrev till Erik.Gurra märker att det är något på tok med Erik. Vid ett förtroligt samtal berättar denne om sina problem. Erik säger att han inte törs gå till fadern. Han är rädd för att orsaka skandal och hamna på Långholmen. Han visar brevet från pantlånaren. Gurra utverkar förskott från Berner och köper tillbaka smycket från pantlånaren under visst fysiskt hot. Med pengarna skulle han egentligen köpt in sig i en bekants verkstad men dem använder han nu för att hjälpa Erik.Han får Erik att lova inte göra om det. Erik tänker lägga tillbaka smycket i kassaskåpet men får inte tillfälle. Han upptäcker privatdetektiven och blir nervös. Han ber Gurra ta hand om det tills vidare. På en fest hos Berners uppträder Gurra inledningsvis så belevat att alla gäster blir imponerade. Han avslöjar att han har en uppgörelse med Berner. Han säger att han bara är en enkel människa som de bara ville leka med. Vera säger att fröken Olsson uppträder i lånta fjädrar. Gurra försvarar fröken Olsson. När privatdetektiven mitt i allt detta hittar smycket i Gurras ficka, säger Erik som det är. Gurra fortsätter att läxa upp överklassfamiljen. Han gör det med sådan glöd att baron Lejonsvan blir imponerad. När Gurra hör att fröken Olsson gått sin väg, ber han att få tillbaka sina gamla kläder.Fru Berner erkänner att hon lärt sig en läxa. Gurra går sin väg. Berner och Mellgren konstaterar att ingen vann vadet. Gurra blev ingen gentleman, en sådan var han redan från början. När Gurra försvinner nerför trädgårdsgången, följer fröken Olsson efter.
Censurnummer | 52455 |
---|---|
Datum | 1935-08-22 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Originallängd | 2680 meter |
Längd efter klipp | 2673 meter |
Kommentar | Andra visningen av Zorntavlan (klippt 7 meter). En kopia stämplad 1942-12-01 på 2640 meter. Granskningskopians aktlängder: 535-530-635-395-585 = 2680 meter. Visningskopians aktlängder efter censurklipp: 537-573-419-529-615 = 2673 meter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Selenophon |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2680 meter |
Längd i minuter | 98 min |
Akter | 5 rullar |
StT (Robin Hood): "Det har varit många kockar om denna film, och ju fler kockar dess sämre soppa -- heter det. Men det finns tydligen undantag. Kanske en gentleman är varken dålig eller soppa. Regin är si och så, fotografen har inte åstadkommit en enda snillrik bild, det är fotograferade skådespelare rätt och slätt. Men Kanske en gentleman bevisar att regissören inte är så där oerhört oumbärlig i talfilm som många tro. Om manuskriptet är bärande och skådespelarna bra kan det bli en fullt njutbar film. Fast resultatet naturligtvis skulle bli ännu bättre med kompetent regi och inspirerad fotografering!
Det vore orätt att ha för stora anspråk på en film som denna. Den är tänkt som underhållning -- utan 'konstnärliga' anspråk -- och den underhåller förträffligt. Man är tacksam att skämtandet hålles inom en så sober ram. Det är ett stort framsteg. Glimtvis blir filmen till och med kvick -- exempelvis då busen tvärt emot förmodan icke dricker ur sköljkopparna vid middagen utan vet hur de skola användas. Förklaring:
-- Man har välan varit på bio! -- Man märker Bercos närvaro i dialogen.
Mot slutet faller filmen in i en moralpredikarton, som borde ha undvikits. Det passar inte med för påtaglig predikning i underhållning, det bryter mot stilen. Styckets mening hade nog kommit fram ändå.
Välförtjänt succé."
NDA (Ive): Kanske en gentleman är en triumf för svensk filmproduktion och en obestridlig fullträff. Till säsongen 1935-36 har utlovats inte mindre än ett 30-tal svenska filmer, och på grund av denna hastigt ökande produktion kunde man ju hysa vissa farhågor för att kvaliteten skulle försämras. Skall man döma av Kanske en gentleman, äro alla dessa farhågor skingrade som agnar för vinden. Visserligen är detta endast upptakten till säsongen. Men det bådar gott!
För manuskriptet svarar Theodor Berthels, som byggt på Shaws 'Pygmalion'. Men flickan hos Shaw har i filmen blivit en sjåare från Stadsgården, som enligt ett ingånget vad skall förvandlas till gentleman. Idén är god -- även om den är litet otrolig -- och utformningen är helt enkelt glänsande. Historien blir en raljant och elegant filmkomedi, späckad med humoristiska poänger och ett antal välriktade kängor mot överklassens ytlighet. Allt serverat på ett fullkomligt oemotståndligt sätt."
Det förekom under 30- och 40-talen en hel del dispyter och stämningar rörande upphovet till vissa filmer -- vem som gett det ursprungliga uppslaget. Edvin Adolphson stämde Irefilm och direktör Olof Thiel samt manusförfattaren Theodor Berthels och hävdade att filmen var baserad på ett av honom författat manus, "Ett vad", som inköpts men ej inspelats av Minerva år 1925.
Adolphson vann målet i rådhusrätten, men sedan förlorade han i hovrätten och Högsta Domstolen som fällde sitt avgörande utslag i november 1938.
I pressen påpekades att det egentligen var Bernard Shaw som borde stämma de båda herrarna.
Kanske en gentleman nyinspelades 1950 i regi av Ragnar Frisk och med John Elfström i Adolf Jahrs roll.
1939-05-14 | 1939 | |||||
Irefilms ateljéer | Stockholm | Sverige | ||||
Stockholm | Sverige | (exteriörer) |
Sverigepremiär | 1935-08-24 | Astoria | Stockholm | Sverige | 98 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1935-08-24 | Plaza | Stockholm | Sverige | 98 min | ||
Urpremiär | 1935-08-24 | Astoria | Stockholm | Sverige | 98 min | |
1935-08-24 | Plaza | Stockholm | Sverige | 98 min | ||
Annan visning | 1935-10-24 | Victoria | Oslo | Norge | 94 min | |
TV-visning | 1957-08-03 | Sverige | 94 min | |||
2021-07-07 | TV4 Guld | Sverige | ||||
2021-07-28 | TV4 Guld | Sverige | ||||
2021-08-18 | TV4 Guld | Sverige | ||||
2021-09-08 | TV4 Guld | Sverige | ||||
2021-09-29 | TV4 Guld | Sverige | ||||
2021-10-20 | TV4 Guld | Sverige | ||||
2021-11-10 | TV4 Guld | Sverige | ||||
2021-12-01 | TV4 Guld | Sverige | ||||
2021-12-22 | TV4 Guld | Sverige |
Originaltitel | Du är den enda (för mig) | |
---|---|---|
Kompositör | Jacques Armand | |
Textförfattare | Karl-Ewert | |
Sångare | Wiggerskvartetten | |
Dansare | Adolf Jahr | |
Maj Törnblad | ||
Frank Sundström | ||
Margit Andelius |
Originaltitel | Hjalmar och Hulda | |
---|---|---|
Textförfattare | Wilhelmina Stålberg | (1839) |
Sångare | Adolf Jahr |
Detektiv |
Direktörer |
Judar |
Nationella minoriteter, judar |
Pantlånare |
Pygmalion |
Shaw/Bernhard |
Sjåare |
Smycke |
Societet |
Stockholm/Stadsgården |
Vadslagning |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2646 |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2644 |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2644 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | KANSKE EN GENTLEMAN |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Affischdesign | Eric Rohman |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | Adolf Jahr's roligaste filmroll - KANSKE EN GENTLEMAN |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Utställningsex.: vävspänd. |
Tryckeri | Ljunglöfs |
Affischdesign | Eric Rohman |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Adolf Jahr:s största personliga triumf KANSKE EN GENTLEMAN |
Tryckeri | Oskar Peréus tryckeri |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Kanske en gentleman? |
Omfång | Ca 160 s. Miljölista (1 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | 18 |
---|---|
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |