Spöket på Bragehus (1936)

Media (9 st)

Originaltitel	Spöket på Bragehus
Svensk premiärtitel	Spöket på Bragehus
Distributionstitel	Spøgelset paa Bragehus (Danmark) Kartanon kummitus (Finland) Spöket på Bragehus (Finland)

Regi	Ragnar Arvedson Tancred Ibsen
Manus	Börje Larsson Ragnar Arvedson
Idé	Tancred Ibsen
Produktionsledare	C. Janowsky
Foto	Olle Comstedt
Musik	Olof Thiel (som Jacques Armand) (originalmusik)
Arkitekt	Manne Runsten
Klippning	Rolf Husberg
Ljudtekniker	Sven Josephson
Scripta	Anna Hamilton
B-foto	Caj Nilsson
B-ljud	Lars Nordberg
Förtexter	Alva Lundin

Adolf Jahr	Einar Hård, agronom, förvaltare på Bragehus
Annalisa Ericson	Adrienne Brage
Tollie Zellman	Agate Brage
Eric Abrahamsson	Johan Eriksson, betjänt
Einar Axelsson	Arnell, godsägare på Berga
Gerda Björne	Beat-Sophie Brage
Märtha Lindlöf	Constance Brage
Olof Sandborg	Dyhlén, häradshövding
Ragnar Widestedt	landsfiskalen
John Ericsson	befallningsman		(namnet Blom förekommer ej i filmen)
Anders Frithiof	rik bonde
Torsten Hillberg	rik bonde
Hugo Björne	"vandraren", alias Joachim Brage
Erik Johansson	dräng
Siri Olson	systrarna Brages jungfru
Britta Estelle	Agate Brage som ung

Produktionsbolag	AB Irefilm
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Anglo Film	1936
Laboratorium	AB Film-Labor

I månskenet vilar slottet Bragehus, som fältmarskalken greve Joachim Brage lät bygga 1672. De tre gamla fröknarna Brage diskuterar Adrienne Brage, deras syssling, som skall ärva hälften av Bragehus och som de vill skall gifta sig med deras nevö Joachim Brage, som skall ärva andra hälften, men som utvandrat till USA. Betjänten Eriksson kör ut dem med häst och trilla nästa morgon för att inspektera ägorna, som är ganska igenvuxna, med anställda som knappast gör någon nytta.

För att rycka upp gården, som håller på att ruineras, anställer häradshövding Dyhlén en ny förvaltare, som varit i USA, Einar Hård. Han är agronom men även en skämtare som trollar fram en cigarr ur örat på Eriksson och en sedel ur hans näsa. Han presenteras för fröknarna och för Adrienne och bestämmer sig för att bo i den s k spökflygeln, för slottet har ett visst spökrykte. Det blir middag och agronom Hård deltager ganska objuden i måltiden varefter han spelar vackert på slottets taffelpiano. Tanterna föser nervöst Adrienne i säng när Einar Hård visar ett markant intresse för henne.

Utanför slottet konverserar Einar med en mystisk person som vi inte ser ansiktet på. Honom kallar vi "Vandraren". Adrienne skrider in i spökflygeln på natten, draperad i ett lakan men hon skräms av någonting spökaktigt och rusar in i Einars rum. När hon hör Einar komma gömmer hon sig bakom en gardin, vilket observeras av Einar, som inte låtsas om någonting. Hon smyger sig ut beskådad i smyg av Einar.

Einar sätter fart på gårdens arbete. Elektrifiering, mjölkmaskiner, äggkläckningsmaskiner, motorplogar, självbindare. Fröknarna försöker få bort honom, men han har två-årskontrakt, så man ber betjänten Eriksson göra någonting. Han försöker sig på spökerier och kliver in i en riddarrustning. En annan riddarrustning börjar gå efter honom. Eriksson går in i Einars rum och drar täcket av en sovande, som visar sig vara Vandraren, liggande utsträckt som om han var död. Eriksson skriker av fasa och trasslar in sig i rustningen. Fröknarna kommer springande till hans hjälp.

Einar hämtar grannen, godsägare Arnell, som han sammanför med de tre fröknarna, vilka undvikit honom tidigare. Han berättar för damerna att Einar sagt att han tänker anlägga ett kraftverk vid Lillsjön. Arnell hör Einar prata med Vandraren i ladan om papper som man skall få häradshövdingen att skriva på. Fröknarna vill inte att Einar skall få göra med Lillsjön som han vill, men han ordnar med ett spökeri som får dem att skriva på ett papper enligt vilket han får påbörja kraftverksbygget. Det är skördetid på gården och Einar leder lassandet av kärvar. Adrienne är med. Tant Agate har varit ute och dårkört med bilen och kommer hem dragen av en häst.

Fröknarna och Arnell tycker det är mystiskt med Einar eftersom det dyker upp ett papper undertecknat av Joachim Brage, arvingen som inte visat sig. Då tillkallar man landsfiskalen. Adrienne tror att det är Einar som är Joachim Brage, men det visar sig i stället vara den mystiske Vandraren, som skymtat då och då. Vandraren vill emellertid inte stanna på Bragehus. Alla förstår att Einar verkligen passar mycket bra som förvaltare, och man ser Vandraren avlägsna sig i kvällssolen, bort från Bragehus.

Censurnummer	54882
Datum	1936-11-24
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2480 meter
Kommentar	Aktlängder: 660-600-680-540 = 2480 meter - 91 minuter. Aktlängder: 660, 600, 680, 540.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Selenophon
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2480 meter
Längd i minuter	91 min
Akter	4 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

SvD (Eveo): "Tancred Ibsen -- som haft uppslaget -- och Ragnar Arvedson -- som varit delaktig i manuskriptet -- ha tillsammans regisserat. De ha åstadkommit både roliga och friska scener, och särskilt upptakten är mycket lovande. Om man fasthållit vid en klar linje och arbetat detaljerat med den, så hade resultatet säkert blivit en ovanligt underhållande film. Nu avslöjar Spöket på Bragehus, liksom så mycken annan svensk film att upphovsmännen inte förstått att arbeta inom de naturliga gränserna för stoffet och -- ännu viktigare -- för de givna karaktärerna.

Adolf Jahr representerar som alltid där han är med en frisk och okonventionell fläkt, som sätter fart på de scener, där han är med. Den unga flickan är denna gång Anna-Lisa Ericsson, näpen och söt, men knappast riktigt övertygande som ung herrgårdsfröken, uppfostrad av tre äldre tanter. Eric Abrahamsson varierar en av sina frispråkiga, spattiga betjänter, och i en liten roll återfinner man Einar Axelson. Tollie Zellman har redan nämnts ett par gånger; hon är naturligtvis alltid på sin mammas gata i skepnaden av ett enfant terrible."

GHT (Candide): "Ett och annat i intrigen, speciellt vad som beträffar en kufisk kusin till flickungen, förefaller i hög grad tvivelaktigt och enbart påhittat för att locka åskådaren på villospår. Men handlingen avvecklas med så friskt skämtlynne, framför allt i de festliga spökeriscenerna, och så många goda poänger, att man villigt överser med det något abrupta och konfunderande slutet.

Spelet är förträffligt. De gamla damerna ha karikerats på ett för svensk film ovanligt varsamt och moderat sätt. Tollie Zellman är naturligtvis den som breder på kraftigast, men här har hon fått vad hon länge behövt, den dämpande regi, som tvingar henne att visa vilken praktfull comedienne hon kan vara även på film, när hon slipper förbilliga sig."

StT (Robin Hood): "Spöket på Bragehus är ett städat spöke från diverse romaner och följetänger. Det rör sig i överklasskretsar, karikerade -- men inte grovt -- och uppblandade med stoff från vår egen tid. En vacker bildserie visar moderna skördemaskiner och traktorer i arbete på Bragehus' mögliga åkrar. 'Spöket' betyder en uppryckning inte bara för Bragehus utan också för Ire-Film, som inte tidigare signerat ett så genomarbetat och soignerat arbete. Och för Tollie Zellman. Hon är storartat bra, för att hon inte bråkar och flämtar, utan presterar en dämpad humor med glittrande ögon. Full i sjutton, men samtidigt på något sätt innerlig och rar.

Vad man kunde anmärka på är närmast Abrahamssons ordspråk -- kunde ha varit roligare -- och själva upplösningen. Inspektoren borde ha fått förbli greve och den vagabondiska greven kunde ha fått förbli ofödd. Den nödiga spänningen kunde ha fåtts dit på piggare sätt.

Jahr trevlig som vanligt, Anna-Lisa Ericsson ovanligt trevlig."

Kommentar Svensk filmografi

Tancred Ibsen (intervju 16.2.1976): "Jag köpte i Norge en norsk komedi av Ove Artur Ansteinsson (1884-1942) som hade skrivit den för Central-teatret, som inte finns längre. Den hette rätt och slätt 'Hansen' och handlar om en norrman som kommer hem från några år i USA och tar sig an en bondgård med tre gamla fröknar. Han rycker upp jordbruket men samtidigt roar han sig med att anordna en del spökerier. Det gjorde vi om i filmen för att skapa lite spänning. Bondgården i Norge blev det pampiga svenska herresätet Bragehus och förövaren av spökerierna blev i filmen inte han som ryckte upp jordbruket (Adolf Jahr) utan någon annan."

"Hansen" hade enligt Central-teatrets tryckta historia premiär den 30.12.1928 och pjäsen hade sänts in anonymt under signaturen Fritz Spassvogel därför att författaren Ansteinsson ansåg sig orättvist behandlad av Oslokritikerna och hoppades att "Spassvogel" skulle få en mildare bedömning.

Börje Larsson (intervju 5.7.1972): "Inom filmbranschen blir ju ofta ett tema mycket modernt. Gör någon en lyckad läkarfilm så görs det sedan hundra läkarfilmer. På den här tiden gjordes det spökfilmer. Direktören på Irefilm sa 'Tänk om vi skulle göra en spökfilm med Adolf Jahr'. Varpå man satte sig ner och funderade. Sedan gjorde vi så småningom den här Spöket på Bragehus. När den var färdig och mixad så sa vi: 'Mjaa-tjaa-sådär...' Varefter det blev en mycket stor succé, och då var det ju förstås som alltid allas förtjänst. Men filmförfattarna... det har nog aldrig i världen funnits något så anonymt som en svensk filmförfattare på 30-talet."

Originaltitel	Hansen (Pjäs)
Författare	Fritz Spassvogel

			(sommaren)	1936	1936
Irefilms ateljéer	Stockholm	Sverige

Sverigepremiär	1936-11-25	Astoria	Stockholm	Sverige	91 min
	1936-11-25	Roxy	Stockholm	Sverige	91 min
Urpremiär	1936-11-25	Astoria	Stockholm	Sverige	91 min
	1936-11-25	Roxy	Stockholm	Sverige	91 min
TV-visning	1998-12-08	SVT1		Sverige	83 min
	2006-04-25	SVT1		Sverige	83 min
	2008-01-15	SVT1		Sverige	83 min
	2010-04-20	SVT1		Sverige	83 min
	2012-11-26	SVT1		Sverige
	2014-04-29	SVT1		Sverige
	2016-10-25	SVT1		Sverige
	2019-10-21	SVT1		Sverige

Originaltitel	'Tis the Last Rose of Summer
Textförfattare	Thomas Moore	(1805 efter en irländsk folkmelodi)
Sångare	Britta Estelle	(dubbad av ?)

Originaltitel	Friska tag
Kompositör	Jacques Armand
Textförfattare	Jacques Armand
Sångare	kör	(skördearbetare)

Originaltitel	Vad säger du om de', Adrienne?
Kompositör	Jacques Armand	(1936, publ. 1937)
Textförfattare	Karl-Ewert	(1936, publ. 1937)
Sångare	Adolf Jahr
	Annalisa Ericson	(nynnas)

Originaltitel	Einzug der Gladiatoren, op. 68
Kompositör	Julius Fučík	(1897)
Instrumentalist	Adolf Jahr	(pianino)

Originaltitel	Joachim uti Babylon
Kompositör	Carl Michael Bellman	(1791)
Textförfattare	Carl Michael Bellman	(1791)
Instrumentalist	Adolf Jahr	(pianino)

Originaltitel	Pekfingervalsen
Kompositör	Jacques Armand

Originaltitel	Väva vadmal

Agronom

Arv

Jordbruk

Landsfiskaler

Lantbruk

Riddarrustning

Salongsmagi

Skörd

Slott

Spökerier

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2356

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2328

Typ	Originalnegativ bild Huvudtext
Materialbas	Nitrat
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Materialbas	Nitrat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2328

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Nitrat
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	SPÖKET PÅ BRAGEHUS
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.
Affischdesign	Eric Rohman

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	SPÖKET PÅ BRAGEHUS Adolf Jahr
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.
Affischdesign	Eric Rohman

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	SPOGERIET PAA BRAGEHUS
Tryckeri	Dyva & Jeppesens bogtrykkeri aktieselskab
Affischdesign	Erik [F?]

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	168 s. + 1 s. rollista klistrad vid pärmen.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	168 s. Miljölista (3 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	168 s + 3 s. Miljölista (3 s.) ingår.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	8
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska