Valfångare (1939)

Media (389 st)

Originaltitel	Valfångare
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Anders Henrikson Tancred Ibsen
Manus	Weyler Hildebrand Torsten Lundqvist
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Dialogspråk	Svenska Norska
Sverigepremiär	1939-10-23

Medverkande

Allan Bohlin
Allan Blom, löjtnant, kallar sig Axel Berg

Tutta Rolf
Sonja Jensen

Oscar Egede-Nissen
Olav Lykke, styrman

Hauk Aabel
Jensen senior, Sonjas far, skeppsredare

Karl Holter
kapten på Kosmos II

Artur Rolén
Nisse Nilsson, Bloms betjänt

Visa fler

Handling

Ett svep över Sandefjord, en fjord och en liten stad i östra Norge. Skeppsredaren Jensens dotter Sonja kommer körande i öppen sportbil med svenske löjtnanten Allan Blom vid sin sida. Blom...

Visa hela handlingen

Press

NDA (C B-n): "De äro verkligen ett högintressant studium dessa bilder från hur det verkligen går till på en valfångstexpedition ned till Södra Ishavet, hur folk har det ombord, hur...

Visa all press

Ett svep över Sandefjord, en fjord och en liten stad i östra Norge. Skeppsredaren Jensens dotter Sonja kommer körande i öppen sportbil med svenske löjtnanten Allan Blom vid sin sida. Blom har lämnat det militära och fördriver tiden mer eller mindre på sin fader oljedirektören Bloms kontor, men samtidigt för han ett slags playboyliv som högeligen irriterar fadern. Unge Blom är tydligt förälskad i Sonja. Han väntar i bilen medan hon talar till styrman Olav Lykke på det norska valfångstskeppet, Kosmos II, som görs berett att fara till Södra Ishavet för valfångst.

Olav Lykke är klart och tydligt svartsjuk och funderar på att gå och klå upp löjtnant Blom borta i bilen. Sonja meddelar att hon inte hinner vara med honom på kvällen - sista kvällen innan Kosmos II ångar iväg - för att hennes fader skeppsredaren har middag för direktör Blom med son.

Blom junior flirtar med Sonja med viss framgång och deltager sedan i målskytte med pilbåge, men förlorar. Han säger sig vara bättre på pistol och någon skaffar fram en sådan, varefter han skjuter ut elektriska lampor mitt bland gästerna. Hans far lämnar festen i vredesmod och själv dyker Blom junior upp i en hamnkrog, där han träffar Olav Lykke, som han inte känner. Lykke lurar med sig honom och direktör Bloms betjänt Nilsson ombord på Kosmos II, där han super dem under bordet och låser in dem i en hytt varefter Kosmos II går till sjöss. Olav Lykke har plockat av de två shanghajade herrarna alla identitetspapper. På Allan Bloms uppmaning telegraferar man Blom senior, med en förfrågan om han har en son, varefter denne svarar nekande - för han är fortfarande uppretad över skjutaffären.

Sedan sätts de två i hårt arbete ombord medan fartyget 1800 stävar mot Södra Ishavet via Walfish Bay i Sydafrika där man går in för proviantering och bunkring. Lykke stjäl Bloms brev till fästmön och gör livet surt för honom. Med Kosmos II följer fyra mindre fångstfartyg och Lykke ser till att Allan Blom följer med ut i det han kommenderar. Själv är Lykke en god harpunerare och man fångar flera valar. Den mest svårfångade lyckas Blom själv träffa med harpunkanonen. Man återvänder tillsammans med de andra fångstbåtarna till Kosmos II och levererar valarna, varefter följer en skildring av hur dessa valar halas ombord, styckas, kokas och hur valarnas inälvor och blod kastas överbord. Under en färd med Lykkes fångstbåt råkar man in bland packisen, varvid båten tappar en propeller och börjar sjunka. Lykke, Blom och de övriga i besättningen börjar en färd över isen mot Kosmos II som man spårar med nödraketer. Blom räddar livet på Lykke, som endast är måttligt tacksam. Under tiden har Blom lyckats få iväg ett brev till fästmön - det går först till Sonjas väninna och sedan till henne. Styrman Lykke och Blom råkar i ett våldsamt slagsmål när man angjort Curaçao, dit Sonja anlänt för att följa med Kosmos II till Sandefjord. Sonja berättar för kaptenen hur det hela förhåller sig och Lykke får finna sig i att förlora sin åtrådda till rivalen. Han resignerar och skakar hand med betjänten Nilsson.

Pressreaktion Svensk filmografi

NDA (C B-n): "De äro verkligen ett högintressant studium dessa bilder från hur det verkligen går till på en valfångstexpedition ned till Södra Ishavet, hur folk har det ombord, hur valarna jagas och hur valarna kokas och beredas. De äro grant fotograferade också, dessa scener med båtarna glidande fram utmed väldiga vita isberg, med solen över havet och med de långa nätterna i den s. k. polarnattens famn. Det är realism med lyriska inslag, men det är till heder för filmen att inte det lyriska har överexponerats. Vad man här intresserar sig för är nämligen först och främst den realistiska skildringen av det dagliga livet ombord -- man tror helt enkelt att just så här går det till.

Som så ofta eljest i filmer av denna art har man en känsla av att den inlagda historien är en alldeles likgiltig -- när den pockar på intresse, pockar publiken på verklighetsskildring igen. Två män på båten kämpa om hjärtat hos en flicka på landbacken därhemma. Det gör inte saken roligare att man har en stark känsla av att det är den minst värdiga av männen som avgår med segern. Som drama är det svagt tänkt och utarbetat, utan någon riktig dramatisk utveckling och med slagsmål och knytnävskamp som mest avgörande moment i de bägge rivalernas debatt. Bäst av rivalerna är Oscar Egede-Nissen, som verkligen har ett ansikte med kraft och karaktär, medan Allan Bohlin framför allt är mustaschbeprydd och bortklemad. Han har betjänt med sig på båten, Arthur Rolén av amerikansk betjäntextraktion. Tutta Rolf är flickan som väntar därhemma. Hon har snygga gångkläder och en dyr vit bil."

StT (Robin Hood): "Det är bäst att ta de stora orden genast: Valfångare är den första alltigenom fullgoda film som gjorts i Sverige sedan 'storhetstiden', den första filmen av högsta världsklass. De stormar, som fräsa och bubbla kring valfångstfartyget Kosmos, kunna blåsa bort alla mindervärdighetskomplex ur de moderna svenska 2000 filmarnas själar, blåsa bort den Sjöström-Stillerska tyngd, som pressat på deras axlar som ett deprimerande berg. Vi kunna sannerligen göra film i Sverige igen. Valfångares storslagna bilder -- båten Kosmos strykande förbi isbergens vita jätteblock, harpunkanonaden mot valarna, uppsprättningen av valfiskarna med de väldiga tarmarna rinnande ner i havet -- ta andan ur en. Men det är inte bara fotograferingen som är enastående. Inte bara den präktigt fylliga miljöskildringen. Också spelet har en resning, ett känslosvall, som tar ett tag om bröstet på en och sätter klumpar i halsen och förstulna tårar i ögonen.

(-) Regissör Henrikson var inte med på Filmindustris expedition till Ishavet. Norrmannen Tancred Ibsen och Julius Jaenzon ledde den, och riktade kamerorna med talang och förälskelse. Den bildskörd de förde med sig hem var beundransvärd -- säkert det bästa arbete Julius Jaenzon någonsin gjort.

Det måste ha legat frestande nära att låta dessa underbart levande och fylliga miljöbilder dominera filmen så helt, att det fått karaktär av lång kortfilm -- geografiskt reportage. Men här ryckte Anders Henrikson in, tog med blott det bästa och bakade in miljöbilderna i en dramatisk berättelse, som stod i klass med Julius Jaenzons valfiskar, harpuneringar, isberg och skäggiga sjöbjörnar. Genom en inspirerad klippning hopfogades sedan naturbilder och ateljébilder till en helhet där inga skarvar och sprickor märkas. Varje man och kvinna spelar perfekt, man får ett ensemblespel i kajutorna som för tanken till Havets hjältar -- lika bra. De känsliga scenerna behandlas fint -- utan översentimentalisering, och slagsmålen rafflas till så att Hollywoods knytnävesexperter ej kunnat göra dem storsmockigare."

SocD (Edgren): "Den ganska enkla intrig som byggts kring valfångarna borde ha kunnat inskränkas till förmån för verklighetsscenerierna, men man bör kanske inte döma: det har säkert varit ett snärj att få händelserna hemma och borta att stämma med varandra och klippa ihop det hela. Tancred Ibsen var väl inte mannen att svara för de oerhört svåra upptagningarna i de ogästvänliga regionerna. Man misstänker att största förtjänsten av resultatet kommer på Julius Jaenzon och hemmaregissören Anders Henriksons lott."

Kommentar Svensk filmografi

Enligt SFs program avreste expeditionen till Södra Ishavet den 6 oktober 1937 med Kosmos II, som var ett av världens största valkokerier med sina 26.000 ton. Expeditionen varade i sju månader. Regissör och manusförfattare Tancred Ibsen var med ombord plus fyra fotografer samt skådespelarna Allan Bohlin, Artur Rolén och Oscar Egede-Nissen. Vidare var Råsundas ljudexpert Gaston Cornelius samt Aga-Baltics ljudingenjör Alf Nordenström plus inspicienten Mille Johansson och perukmakare Arne Lundh med ombord.

Man hade två synkronkameror för ljud och diverse elektriskt drivna mindre kameror avsedda för fångstfartygen.

Den norska valfångaren Kosmos II hade en besättning på 400 man och fångade under färden 2.000 valar, vilket resulterade i 130.000 fat valolja. 20.000 meter film inspelades och 6.000 meter ljud. Rakning var förbjuden för att valspäcket innehöll gifter som det var farligt att få in i kroppen via småskråmor, så alla ombord blev under färden ganska skäggiga.

Gunnar Fischer (intervju 9.12.1975): "Eftersom jag gjort tre år i flottan som inkallad och blivit korpral på kuppen så var jag van vid sjön och beslöt att göra hela resan i en av fångstbåtarna, vilket visade sig vara ett gott beslut, för miljön där var betydligt bättre än på den stora båten. Det var renare, luktade mindre och det var mindre spänningar. Folk på Kosmos II blev ganska lappsjuka till slut. Speciellt led de tre skådespelarna som under de sju månaderna hade ganska litet att göra.

Tancred Ibsen var personlig vän med redaren Anders Jahre och tillbringade resan i den stora gentila redarhytten. Han var inte klar med manus när vi startade och råkade in i svårigheter därför att han hade trott att han skulle få besättningen att agera med i handlingen, vilket de gjorde de två första veckorna, men när fångsten börjat och eftersom de fick procent på vinsten så fick Ibsen hålla sig på avstånd och den delen av arbetet kantrade. Jag tror vidare att det skar sig katastrofalt mellan Ibsen och Julius Jaenzon, så när jag var ombord på Kosmos II fick 2100 jag fungera som budpojke mellan dem.

Ombord på mitt lilla fångstfartyg fick jag fina bilder av harpunering -- alla de bilderna är mina -- bra bilder av storm och av Kosmos II guppande i sjön. Filmen som inspelades lagrades på Kosmos II och framkallades först när vi kom hem. Den hade överlevt resan bra och jag tror inte någonting hade skadats.

Däremot blev det en våldsam kris mellan SF och Tancred Ibsen för med undantag av rena reportagebilder så gick ingenting av hans spelscener att använda. Ibsens manus var 2100 dessutom under all kritik.

Weyler Hildebrand fick snabbt skriva ett nytt manus på Ibsens stolpar och på reportagematerialet. Vi hade gjort 2100 saker som lämpade sig för backprojecktion och det användes sedan av Anders Henrikson som övertog regin. Julius Jaenzon hoppade av och Martin Bodin övertog A-fotot, medan jag stannade kvar som B-foto i ateljén.

På återvägen var vi i exakt en timma i Kapstaden för att ta in ett minimum av olja för att nå Dakar där vi var ett dygn. Besättningen släpptes inte iland, man trodde att den skulle fastna bland sprit och fruntimmer efter månadernas isolering i Ishavet.

Det var intressant att se hur noga statliga kontrollanter vakade över att valfångarna inte tog för små valar eller honor med ungar -- kom det sådana valar med fångstbåtarna så kokades oljan, men rederiet fick inte vinsten på just de valarna -- staten tog pengarna i de fallen.

Detta tillämpades på de andra nationernas båtar utom på vissa tyska och japanska, som jagade val hur som helst och när som helst. 1937-38 var ett rekordår i valfångstens historia. Från den tiden gick det bara nedåt, valarna minskade och till slut hade Norge helt upphört med all valjakt, endast ryssar och japaner fortsatte under senare år."

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se