Originaltitel | Hem från Babylon |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1941-12-23 |
Gerd Hagman
Britta von Wendt, kassörska i Mariefred
Arnold Sjöstrand
Linus Treffenberg, ingenjör, utger sig för att vara John Bidencop
Georg Rydeberg
Cesar Lee, amerikan, föreståndare för nattklubben Bar Dufresne i Paris
Anders Henrikson
Sergej Nabocof, vitrysk läkare och professor, senare nattportier på L'Ancien Hôtel des Trois Graces
Irma Christenson
Marcelle, prostituerad
Olof Widgren
John Bidencop, köpman
Revolution och inbördeskrig i Manchuriet i Fjärran Östern. Den svenske ingenjören Linus Treffenberg och den kosmopolitiske affärsmannen John Bidencap, av svensk nationalitet, träffas...
Stockholms filmrecensenter hade svårt att hålla huvudet kallt inför Alf Sjöbergs dynamiska, bildberusade film. "En svensk storfilm" utropade SvD på sin första sida och inne i tidningen...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Koreograf | |
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Regiassistent | |
Scripta | |
Inspicient | |
B-foto |
|
Musikarrangör |
|
Smink | |
Förtexter |
Gerd Hagman | Britta von Wendt, kassörska i Mariefred | ||
Arnold Sjöstrand | Linus Treffenberg, ingenjör, utger sig för att vara John Bidencop | ||
Georg Rydeberg | Cesar Lee, amerikan, föreståndare för nattklubben Bar Dufresne i Paris | ||
Anders Henrikson | Sergej Nabocof, vitrysk läkare och professor, senare nattportier på L'Ancien Hôtel des Trois Graces | ||
Irma Christenson | Marcelle, prostituerad | ||
Olof Widgren | John Bidencop, köpman | ||
Rune Carlsten | direktör Wigelius, chef för Brandstodsbolaget Sörmland, Brittas chef | ||
Georg Funkquist | kamrer Hugo Bergenfeldt | ||
Barbro Kollberg | Gunborg, Brittas väninna, Hugos fästmö | ||
Frank Sundström | Marabou, student i Paris | ||
- | Ej krediterade: | ||
Carl-Gunnar Wingård | borgmästaren i Mariefred, Gunborgs far | ||
Gull Natorp | majorskan von Wendt, Brittas mor | ||
Henrik Schildt | revoltledare i Manchuriet | ||
Sven-Eric Gamble (som Sven-Eric Carlsson) | kontorspojken i Mariefred | ||
Carin Appelberg-Sandberg | Hilma Wigelius, direktör Wigelius fru | ||
Karl Erik Flens | kamrern i Mariefred | ||
Nils Dahlgren | en man utanför kallbadhuset i Mariefred | ||
Marianne Lenard | Madame Cora | ||
Sture Ericson | soldat i Manchuriet | ||
Maj-Britt Håkansson (som Maj-Britt Fant) | Nabocofs fru, sjuksköterska | ||
Astrid Bodin | prostituerad | ||
Judit Holmgren | prostituerad | ||
Victor Thorén | direktör Wigelius sällskap på uteserveringen | ||
Uno Larsson | direktör Wigelius sällskap på uteserveringen | ||
Gunnar Ekström | man i tropikhjälm i sjuklägret i Mukden | ||
Georg Skarstedt | kapellmästaren i stadshotellets trädgård i Mariefred | ||
Arthur Natorp | antikhandlaren | ||
Knut Lambert | äldre kund hos antikhandlaren | ||
Manne Grünberger | man med pincené på baren i Paris | ||
Robert Ryberg | tjänstemannen på svenska konsulatet | ||
James Westheimer | hotellportiern | ||
Egil Holmsen | utkastare på Bar Dufresne | ||
Sven Aage Larsen | en man på Bar Dufresne | ||
Erik Johansson | en man med monokel på Bar Dufresne | ||
Felix Alvo | en av Marabous studentkamrater | ||
Gunnar Collin | plakatmålaren i Mariefred | ||
Michael Mansson | pojken med båten | ||
Mia Poldi | servitris på baren i Paris | ||
Francis & Day | dansparet på Bar Dufresne | ||
Seymour Österwall | orkesterledaren på Bar Dufresne | ||
Evert Hedén | pianist | ||
Eric Ekholm | gitarrist | ||
Karl Axel Karlén | alsaxofonist | ||
Erik Fivel | alsaxofonist | ||
Ove Rönn | alsaxofonist | ||
Pierre Colliander | alsaxofonist | ||
Uno Görling (som Miff Görling) | trombonist | ||
Sven Hedberg | trombonist | ||
Rune Ander | trumpetare | ||
Olle Hedberg | trumpetare | ||
Åke Brandes | trumslagare | ||
Arthur Österwall | kontrabasist och sångare |
Produktionsbolag | AB Wivefilm | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Wivefilm | 1941 | |
Distributör i Sverige (16 mm) | Swedish Film AB | 198- | |
Laboratorium | AB Kinocentralen | ||
Kläder | Firma Modeträgårdh | (Gerd Hagmans kläder) |
Revolution och inbördeskrig i Manchuriet i Fjärran Östern. Den svenske ingenjören Linus Treffenberg och den kosmopolitiske affärsmannen John Bidencap, av svensk nationalitet, träffas under flykt från området, där en tyfusepedimi brutit ut. Bägge drabbas av sjukdomen och vårdas på ett primitivt sjukhus, som förestås av den flyktade vitryske läkaren Sergej Nabocof.
John Bidencap dukar under för sjukdomen men har dessförinnan bytt identitet med Linus. Denne tillfrisknar och som Bidencap reser han till Paris, där han utan svårighet kan lyfta Bidencaps förmögenhet i dennes bank.
Linus hade en ungdomskärlek, Britta von Wendt, nu banktjänsteman i Mariefred, där hon för en händelse- och glädjelös tillvaro. Hon får veta att Linus dött i tyfus borta i Manchuriet och hon väcker förargelse genom att klä sig helt i svart på ett sommarbröllop.
Men i själva verket lever Linus livets glada dagar i Paris och ingen misstänker att han är någon annan än den han utger sig för. Ingen utom Nabocof, som efter en ny flykt undan kriget hamnat i Paris som nattportier på ett skumt bakgatshotell, Hôtel des Trois Graces.
En dag grips Linus av hemlängtan, återvänder till Sverige och söker upp Britta i Mariefred. Han berättar allt för henne och ber henne följa med honom till Paris. Hon tvekar inte länge. Paris är för henne drömstaden, det nutida Babylon som kan erbjuda allt.
De far till Paris och kastar sig in i en hektisk virvel av nöjen och förlustelser. Hon blir bekant med den parisiske nattklubbschefen Cesar Lee, som blir förälskad i henne och envist uppvaktar henne. När Linus efter en tid, trött på livet i Paris, vill gifta sig med henne och återvända till Sverige, föredrar hon att stanna i Paris, ogift.
Det kommer till svårartade uppträden mellan dem och med Cesar Lee, men i sista ögonblicket räddar Nabocof Linus från att bli häktad av polisen. Därefter återvänder han till Sverige i sällskap med Nabocof. De slår sig ner i Brittas hus i Mariefred och där får de en dag brev från Britta, där hon talar om att hon skall gifta sig med Cesar Lee och följa med honom till Amerika.
Men till allmän överraskning dyker hon kort därefter upp i Mariefred, hos den hon verkligen älskar. Även hon har hittat hem från Babylon.
Censurnummer | 63900 |
---|---|
Datum | 1941-12-19 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2915 meter |
Kommentar | Aktländer: 535-545-525-540-555-215 = 2915 m. Aktlängder: 535, 545, 525, 540, 555, 215. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | AGA-Baltic |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2915 meter |
Längd i minuter | 107 min |
Akter | 6 rullar |
Dialogspråk |
|
Stockholms filmrecensenter hade svårt att hålla huvudet kallt inför Alf Sjöbergs dynamiska, bildberusade film. "En svensk storfilm" utropade SvD på sin första sida och inne i tidningen lade Roderick ut texten: "Gång på gång frågar man sig häpen, om det verkligen är en film med svensk ursprungsbeteckning man ser, i spel och regi står den i internationell klass. Utländska miljöer ha aldrig förr skildrats riktigt övertygande i svensk film men här lever en parisisk atmosfär lika äkta som i de franska storfilmerna. Scenerna från kaféer, bordeller och nattklubbar kunde varit klippta ur någon Carnéfilm. Alf Sjöberg är verkligen filmdiktare, han slår upp bilder av häpnadsväckande kraft och uttrycksfullhet. Det finns rent mästerliga partier i denna märkliga film."
Larz i StT: "Här spränger svenska filmen sin miljö- och motivbegränsning, och Alf Sjöberg, som hittills mest visat lejonklon i enstaka inspirerade scener, gör för första gången en film som är en f i l m, med sammanhang och mening."
M S-g i NDA: "Just i de snabba scenväxlingarna, i de explosionsartat djärva miljökasten, i tempots furioso och i arrangerandet av expressiva situationer visar Sjöberg lejonklon. Svårigheten ligger naturligtvis i att rätt balansera den yttre händelsemekaniken mot det inre, organiska förloppet. Även om övergångarna vid ett par, tre tillfällen bli oförmedlade, måste man ändå erkänna, att Sjöberg lyckats beundransvärt bra. I varje fall har man svårt att tänka sig, att någon annan svensk regissör kunde gjort det bättre."
Chat i SocD: "En amerikanskt livfull äventyrsmelodram i franskt förtätad atmosfär med en ljus svensk melodi -- så kan man kanske karakterisera Hem från Babylon. (-) Det är en briljant bildsymfoni Sjöberg och hans kameraman Alberts spelar upp, pulserande av liv, bländande med sin skönhet. Negerrytmen, nakenheten, den internationella nattklubbsatmosfären på den babylonska Bar Dufresne äro fångade med samma artistiska säkerhet och skärpa som småbrackigheten och sommarpoesin på bröllopet vid Skokloster. Och filmens upptakt, där den svenske ingenjören flyr ur en fångtransport mellan rykande ruiner och spyende kulsprutor har en exotisk hetta och hårdhänt realism, som förtar en andan. Som regissör ger Sjöberg prov på en förbluffande säkerhet och visuell fantasi. Som manuskript- och dialogförfattare i samarbete med Siwertz är han inte lika osviklig."
Filmens underlag, manuskriptet efter Sigfrid Siwertz' redan 1923 skrivna efterkrigsroman, där första världskrigets oroliga efterkrigsår bildar bakgrunden, togs upp även av andra recensenter.
Roderick i SvD: "Tanken att göra film av Sigfrid Siwertz' efterkrigsroman 'Hem från Babylon' är djärvt förmäten. Handlingen börjar i Baku under revolutionen för att sedan över hälften av bokens sidor fördjupa sig i parisiska nattklubbar och gränder -- samtidigt med att den gör blixtresor till Mariefred. Den kontrasterar med artistisk brio, kontinental storstadsdepravation och svensk småstadsidyll. Kompositionens nyckfulla kast kunna vara svåra att bemästra men det finns i denna melodramatiskt färgrika roman också mycket som redan på bokens sidor är snabb och febril film.
Med Linus Treffenberg, den svenske ingenjören, vilken bytte identitet med äventyraren John Bidencap, har Sigfrid Siwertz diktat en gestalt, som blivit något av en symbol för efterkrigstidsgenerationen, för dess penningjakt och rotlöshet. Filmen har förankrat Linus i en mera närliggande tid men fasthållit vid dess tema, att det gagnar en människa intet, om hon vinner all världen men förlorar sin själ. Linus blir en man utan hemland, och ursprung, lika tragisk som Peter Schlemihl, vilken sålde sin egen skugga. Detta är ett dramatiskt tacksamt uppslag och filmen har i stort tillvaratagit dess möjligheter.
I samråd med författaren har regissören skrivit manuskriptet, vilket endast obetydligt skiljer sig från boken. Upptakten utspelar sig sålunda här i Kina i stället för Baku. Boken saknar i hög grad dramatisk stringens, medan filmen på denna punkt blivit fastare."
O R-t i DN kallar filmen: " (-) ett filmäventyr, fullt av laddade scener, många gånger schvungfullt upplagd!a, men utan inre innehåll. Det finns visserligen ett tema i filmen som lyftes fram i en vacker scen inemot slutet, där Treffenberg ger utlopp för sin h e m l ä n g !t a n t i l l s i g s j ä l v, men det skymmes alldeles av den tomma händelsemekanik varav berättelsen i övrigt är fylld till brädden. När Siwertz' bok kom ut skrev Torsten Fogelqvist bl a om Parisavsnittet att det, 'liksom romanen, drar över åt filmhållet, den skickligt gjorda filmen, som verkar originell utan att vara det'. Detta gäller i ännu högre grad om Alf Sjöbergs film. Upprepade gånger när man ser den säger man till sig själv: Detta är styvt, detta gör ingen annan här i landet efter; men är det i själva verket, om man vill vara fullt uppriktig, så originellt som det verkar? Där ligger ännu så länge begränsningen i Alf Sjöberg regikonst (inte bara när det gäller film, för resten). Den dag han själv blir helt på det klara med det kommer han att ge oss den stora fullödiga svenska filmen."
Det sistnämnda omdömet preciserar O R-t i formuleringen "det artistiskt utåtriktade i regin" men han säger också att Hem från Babylon är "en film, vilken tekniskt och artistiskt sett kanse är den styvaste som någonsing gjorts här i landet under ljudfilmsepoken."
Filmson i AB är mer kritisk. Under rubriken "Ett lysande utanverk" skriver han:
"Alf Sjöberg är utan tvekan den främste svenske bilddiktaren just nu. Tyvärr har Sjöberg dock en svaghet gemensam med andra svenska filmregissörer: Han vårdar sig inte tillräckligt om manuskriptet. (-)
Hem från Babylon är inte tillräckligt gediget gods för Alf Sjöbergs förnäma ciceleringskonst. (-) Här finns en brokig och levande miljöskildring som fransk films främste kunde vara stolta över, här finns en rapphet i bildberättelsen som inte står Hollywood efter, här finns en stämningsfull naturinlevelse som anknyter till svenska filmklassiker och här finns pregnanta profiler med allmängiltigt intresse, men det mesta blir på något sätt ändå utanverk. Och Hem från Babylon blir inte den stora konstnärliga filmupplevelse den har de flesta förutsättningar att bli. Det finns ingen riktigt klar inre linje. (-) Det blir för mycket billig roman.
Sen är det en annan sak att filmen i alla fall står skyhögt över de flesta andra svenska."
Georg Svensson med sin starka litterära förankring var inte mindre kritisk i BLM, när han skrev om filmens handling: "Det är omöjligt att ta handlingen på djupaste allvar, så mycket mer som den utan Siwertz' stilkonst och maliciösa livsvisdom ter sig som en melodram av ganska betänkliga mått. Som story vädjar den till filmens sämsta instinkter, och det skulle behövts en René Clairs eller Lubitschs ironi för att bryta udden av de värsta orimligheterna. Men hur man än granskar Alf Sjöbergs intelligenta och sammanbitna regissörsfysionomi så är det omöjligt att däri upptäcka ett drag av ironi. Han har gått till verket med kolossal ambition och också lyckats beundransvärt i många enskildheter. De inledande revolutionsscenerna äro gjorda med en realism som kunde hedrat en amerikansk regissör, bilderna från parisiska slummiljöer och lyxlokaler äro som klippta ur franska storfilmer, mälarlandskapet med blommande ängar, mäktiga ekar och glittrande vikar är uppfattat av en bilddiktare med sinne för det svenska. Varje kamerainställning är noggrant prövad för att få ut maximal bildverkan, även de i och för sig tråkiga montage!svepen, som måst tillgripas för att illudera den rutschbana av nöjen som Linus och Britta i tur och ordning bestiga, äro styvt hopklippta. Men är man inte passionerad filmestet blir målmedvetenheten och avsiktligheten i detta bildskapande snart nog enbart tröttande, och när därtill kommer att det mänskliga underlaget aldrig kan få något tag om en så blir helhetsintrycket högeligen artificiellt. Man får hoppas att Sjöberg nu, sedan han i så eminent grad visat sig behärska filmens uttrycksmedel skall kunna göra sig fri från att behärskas av dem. Litet mera rättframhet och litet mindre grundlighet är vad man vill tillönska honom. Han är ett offer för den svenska filmens mindervärdeskomplex."
Filmens skådespelare, som liksom i Alf Sjöbergs tidigare filmer var hämtade från hans dagliga arbetsplats på Dramaten, fick genomgående högt beröm, även om en och annan recensent tyckte att någon av dem ibland var väl hårt regisserad.
Om Gerd Hagman skrev Roderick i SvD "att svensk film i Gerd Hagman fått en skådespelerska av internationell klass. Som den förkuvade men upproriskt livshungriga småstadsflickan Britta von Wendt har Gerd Hagman fått en roll, vilken uppenbarar hennes speltemperaments alla möjligheter. Ingen annan i svensk eller utländsk film äger ett så fascinerande ansikte som Gerd Hagman, det tycks tillhöra en dramatikens genius, det skiftar hemlighetsfullt från mörkt till ljust, spelar och lyser som skyar och vatten."
Några biroller fick följande omdömen:
"Irma Christensson -- filmens konsekventaste och riktigaste människa -- dåsande eller rasande i en parisisk halvvärld à la Marcel Carné. (-) Rune Carlstens djävulskt elakt genomförda förkrympta småstadssjäl." (Filmson i AB.)
"Anders Henriksons originella nuna av filosofisk emigrantryss" (Roderick i SvD).
"Anders Henrikson, som i en mask a la intellektuell rospigg övertygande utvecklar en buddhistisk lidandefilosofi." (M S-g i NDA.)
"Barbro Kollberg fyller Gunborgs korta roll med sommardoft och blond förtrolighet, också det en utsökt studie." (Roderick i SvD.)
Filmen bygger -- med vissa förkortningar av händelseförlopp och persongalleri samt aktualisering av händelserna från första världskrigets efterkrigsår till andra världskrigets förkrigsår -- på romanen "Hem från Babylon", som Sigfrid Siwertz (1882--1970) gav ut 1923.
Filmen spelades in under juli, augusti och första veckan i september 1941.
Bilderna av kinesiska flyktingströmmar är äkta journalbilder, inköpta för ändamålet. Scenerna i den krigshärjade staden i filmens början spelades in i en fabriksruin på Smedsudden vid Västerbrons norra landfäste i Stockholm. Talrika bilder togs i Mariefred men t ex sommarbröllopet på borgmästargården arrangerades vid Djurgårdsbrunn i Stockholm. Inga bilder togs i Paris utan t ex scenen i Luxembourgträdgården arrangerades i Hagaparken i Stockholm. Alla parisiska interiörer byggdes på ateljé i Stockholm.
Hem från Babylon blir föremål för synpunkter och kommentarer från bl a Alf Sjöberg i dels Gunnar Lundin och Jan Olssons "Regissörens roller. Samtal med Alf Sjöberg", Lund 1976, dels Gunnar Lundins "Filmregi Alf Sjöberg", akademisk avhandling, Lund 1979. I den sistnämnda boken finns talrika litteraturhänvisningar för ett fortsatt studium av Alf Sjöberg som filmskapare.
Filmen har därutöver varit föremål för bl a två för dansk, resp norsk publik utgivna speciella programblad: Werner Pedersens presentation inför Det Danske Filmmuseums visning, maj 1953, och Sven Krohns "Filmorientering" (nr 81) för Norsk Filminstitutt, september 1964.
I Gösta Werners "Kameran går", Stockholm 1944, är på sid 43--47 avtryckt ett utdrag ur manuskriptet till ett antal scener i filmens början.
Sverige | 1941-06-28 | 1941-09-06 | ||||
AB Centrumateljéerna | Stockholm | Sverige | ||||
Västerbron | Stockholm | Sverige | ||||
Smedsudden | Stockholm | Sverige | ||||
Smedsslätten | Stockholm | Sverige | ||||
Djurgårdsbrunn | Stockholm | Sverige | ||||
Haga norra | Stockholm | Sverige | ||||
Hagaparken med Ekotemplet | Stockholm | Sverige | (Luxembourgträdgården) | |||
Tessinparken på Gärdet | Stockholm | Sverige | (Luxembourgträdgården) | |||
Blockhusudden | Stockholm | Sverige | ||||
Solviksbadet | Stockholm | Sverige | ||||
Tyresö | Sverige | |||||
Mariefred | Sverige |
Sverigepremiär | 1941-12-23 | Royal | Stockholm | Sverige | 107 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1941-12-23 | Royal | Stockholm | Sverige | 107 min | |
TV-visning | 1966-05-13 | Sverige | 102 min | |||
1986-08-04 | TV2 | Sverige | 102 min | |||
2001-11-20 | SVT1 | Sverige | 102 min | |||
2008-10-21 | SVT1 | Sverige | 102 min | |||
2017-05-15 | SVT1 | Sverige | ||||
2020-07-13 | SVT1 | Sverige |
Originaltitel | Uti vår hage | |
---|---|---|
Sångare | Gerd Hagman | |
Arnold Sjöstrand | (repris) | |
Gerd Hagman | (tredje repris) | |
Instrumentalist | Gerd Hagman | (piano) |
Framförs av | Seymour Österwalls orkester | (andra repris) |
Originaltitel | Nocturne | |
---|---|---|
Kompositör | Arthur Österwall |
Originaltitel | Fransk dragspelsvals | |
---|---|---|
Kompositör | Pierre Colliander | |
Erik Frank |
Originaltitel | Jivin' the Drums | |
---|---|---|
Kompositör | Sven Stiberg | |
Framförs av | Seymour Österwalls orkester |
Originaltitel | Inspiration of Swing | |
---|---|---|
Kompositör | Miff Görling | |
Dansare | Francis & Day | |
Framförs av | Seymour Österwalls orkester |
Originaltitel | På tu man hand | |
---|---|---|
Kompositör | Seymour Österwall |
Originaltitel | Marabous dans | |
---|---|---|
Kompositör | Arthur Österwall | |
Dansare | Frank Sundström | |
Framförs av | Seymour Österwalls orkester |
Originaltitel | Kväsarvalsen | |
---|---|---|
Textförfattare | Emil Norlander | (1899) |
Arthur Högstedt | (1898) | |
Bearbetning | Arthur Högstedt | (musikbearbetning 1898) |
Framförs av | Seymour Österwalls orkester |
Originaltitel | Tänker du att jag förlorader är |
---|
Originaltitel | Ein Sommernachtstraum. Hochzeitmarsch | |
---|---|---|
Kompositör | Felix Mendelssohn-Bartholdy | (1842) |
Originaltitel | Let Me Go | |
---|---|---|
Kompositör | Arthur Österwall | |
Framförs av | Seymour Österwalls orkester |
Originaltitel | Mr. Lee | |
---|---|---|
Kompositör | Pierre Colliander | |
Orkester | Seymour Österwalls orkester | |
Sångare | Arthur Österwall | |
kör |
Bank |
Flykting |
Fångtransport |
Hemlängtan |
Identitetsbyten |
Landsortsstad/svensk |
Manchuriet |
Mariefred |
Nattklubb/Paris |
Nattklubbsdirektör |
Nöjeslystnad |
Revolutioner |
Småstad motsatt storstad |
Sommarbröllop |
Stockholm/Djurgården |
Stockholm/Hagaparken |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2916 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2916 |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Materialbas | Nitrat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2916 |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Nitrat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2916 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Större än 80 x 110 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Tryckeri | Ljunglöfs |
Affischdesign | Eric Rohman |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Tryckeri | Kopia |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | HJEM FRA BABYLON |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | HJEM FRA BABYLON |
Tryckeri | Størvold & Sønner |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Tryckeri | Bror Ekegrens boktryckeri |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Hem från Babylon. Efter Sigfrid Siwertz' roman. Scenario: Sigfrid Siwertz och Alf Sjöberg. |
Omfång | 157 s. + 8 s. miljölista inbunden. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Hem från Babylon. Svensk dialoglista. |
Omfång | 29 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Kringmaterial |
---|
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Hem från Babylon. Efter Sigfrid Siwertz' roman. Scenario: Sigfrid Siwertz och Alf Sjöberg. |
Omfång | 157 s. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 6 |
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Norska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |