På liv och död (1943)

Media (82 st)

Originaltitel	På liv och död
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Rolf Husberg
Manus	Hasse Ekman
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Sandrew-Produktion
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1943-07-16

Medverkande

Birgit Tengroth
Karin Sjövall

Nils Kihlberg
fänrik Sture Holm

Hasse Ekman
Kirre Granlund

Lillebil Kjellén
Gittan

Gull Natorp
fru Lewen

Björn Berglund
fjälljägare 83 Petter Pettersson

Visa fler

Handling

Med hjälp av ett ganska tydligt igenkännbart modelltåg får vi se en tågolycka i övre Norrland. På turisthotellet talar man om eventuellt sabotage. Över frukostbordet lär vi känna...

Visa hela handlingen

Press

Godkänt, tyckte nöjda kritiker, som dock menade att thrillerbeteckningen var lite missvisande. Det här var en beredskapsfilm, där jägarsoldaterna var de egentliga huvudpersonerna. Hasse...

Visa all press

Med hjälp av ett ganska tydligt igenkännbart modelltåg får vi se en tågolycka i övre Norrland. På turisthotellet talar man om eventuellt sabotage. Över frukostbordet lär vi känna Kirre Granlund, ett mustaschprytt och lätt cyniskt societetslejon, den bortskämda Gittan och den präktiga Karin Sjövall. En pluton skidburna jägarsoldater ligger förlagda i närheten.

Vi får växelvis följa händelseutvecklingen bland de tidsfördrivande turisterna och de hårt arbetande militärerna.

Den sympatiske soldat Pettersson får äntligen permis och planerar att åka hem och hälsa på sin fru och sin nyfödde son. En ny fänrik -- Holm -- anländer och får av kapten Åström veta att tågolyckan troligen var sabotage. Militärerna gräver ner sig i grottor i snön. Mannarna tvivlar på den nyanlände fänrikens förmåga att uthärda fjällivet. Han slår dem med häpnad genom en mycket djärv och elegant åkning utför en brant fjällsluttning. Hos turisterna är Kirre spydig mot den ytliga Gittan, som bara tänker på att hitta en stilig man att gifta sig med. När den nygifte herr Jönsson inte kuttrasjuar med sin fru, så beter han sig synnerligen misstänksamt.

Vid en skidtur väljer Karin en svårare tur för sig själv. Det blåser upp till snöstorm och Karin saknas. Skidläraren rekvirerar hjälp hos militären. Bland de frivilliga anmäler sig Pettersson, fast han egentligen har permission. Karin kommer välbehållen tillbaka, men det är för sent att kalla tillbaka sökpatrullen. Den uthärdar väldiga strapatser i den pinande stormen. Pettersson faller nedför ett stup och dör.

Karin tar på sig skulden för Petterssons död. Hon ligger och gråter på sitt rum, dit fru Lewen kommer och försöker trösta henne.

Under nattpatrullering upptäcker militärerna en skidåkande civilperson. De förföljer honom men han lyckas undkomma in på hotellet.

Fänrik Holm och löjtnant Lönnbäck beger sig till dans på hotellet. Kirre försöker muntra upp Karin och drar ned henne till de övriga. Gittan dansar med löjtnanten och gör allt för att antyda giftermål. Karin och Holm fattar tycke för varandra. De smider tillsammans en plan för att försöka fånga tågsabotören.

Inför en försåtlig fråga från Karin försäger sig Kirre. Han och fru Lewen möts på den senares rum och det står klart att de tillsammans utför sabotagen. Ett vapenlastat tåg skall anlända och Kirre smiter ut mitt i natten. Han förföljs över de isigt lysande snövidderna av den väntande Holm. Holm lyckas skjuta Kirre, just som han sätter igång den apterade sprängmekanismen. Snö och is rasar ned på spåret men (modell)tåget hinner precis stanna. Karin följer efter den ivägsmitande fru Lewen på tåget och tvingar henne att överlämna sig till polisen. Efter väl förrättat värv förenas ömt fänrik Holm och Karin sittande i vilstolar på hotellverandan.

Filmen avslutas med att en tjänstgörande major ur jägarkompaniet håller ett patriotiskt tal till de uppställda jägarsoldaterna.

Pressreaktion Svensk filmografi

Godkänt, tyckte nöjda kritiker, som dock menade att thrillerbeteckningen var lite missvisande. Det här var en beredskapsfilm, där jägarsoldaterna var de egentliga huvudpersonerna. Hasse Ekmans manuskript fick det mesta berömmet, medan Rolf Husberg främst lovordades för utomhusscenerna.

AT (Kajax): "Hasse Ekman, som skrivit manuskriptet och spelar den ruskige sabotörens phula roll, känner svensk ungdom ganska väl, åtminstone den man träffar i högfjällshotellens danssalar. Och Rolf Husberg, regissören, har vanan inne från Kan doktorn komma?, när det är fråga om fjällvärldens rika skönhet. Lägger man därtill att fotograferna fångats av denna skönhet och inspirerats till ett ibland utomordentligt gott arbete samt att de rent militära arrangemangen lagts i händerna på en så skicklig man som major Bertil Carlsson, så förstår man att förutsättningarna för denna film har varit goda. De har heller inte svikits."

SocD (Chat): "En svensk thriller? Eller en svensk trillar? Hasse Ekman sätter sig på hasorna och hänger i dvärgbjörkar ganska flitigt i filmen. Som manusförfattare håller han balansen bättre. (-) Miljön är i sig själv intresseväckande -- åtminstone för en kvinna, som inte haft anledning att närmare tänka sig in i, hur våra anorakcamouflerade ripjägare i övre Norrlands jägarbataljon skjuta och skida i våldsamt strapatsrik terräng eller snarka under snön, medan norrskenet flammar. Rolf Husberg, regissören är dock ingen Hitchcock. Han kan inte sägas ha förfuskat ett par stort upplagda dramatiska moment, som finnas i manuskriptet. Men underlåtelsesynden är den, att han inte genomgående förtätat atmosfären. (-) Ledigt och lustigt har Hasse porträtterat turistjargongen. Dialogen är levande, lekande. Här ligger han en hästlängd före de flesta filmare. De unga skådespelare, som producenten Waldekranz samlat i filmen, har också alla det naturliga tonfall, med vilket de Ekmanska repliker skola tolkas. (-) De strålande bilderna (Rosenberg och Löfstedt) av jägarbataljonen i aktion i midvinternattens köld och snöstormens pina skola stanna länge i minnet!"

Arbetaren (osignerad): "De strapatser som skidtrupperna få vara med om däruppe i högfjällen voro mycket åskådligt illustrerade och filmen har utan tvivel kostat ett drygt arbete, ej minst för den medverkande verkliga militären."

De avvikande meningarna finns i BLM och Ny Dag.

BLM (Georg Svensson): "Filmen är svagt tänkt och svagt utförd. Repliker och händelser verka påtagligt inövade. Det tillfälliga får inte driva sitt spel och ge liv och atmosfär åt innehållet. En mycket svensk film som ökar förtroendet för vår krigsmakt men inte för vår filmkonst."

Ny Dag (Don): "Svensk films respekt för officerskåren är av ålder lika stor som den är liten för manskapet. De skymtar endast förbi som skuggor när de stramar upp sig för någon officer. Varför inte gå även vanliga människor inpå livet. Det skulle säkert göra filmerna mera fylliga och levande". Don avslutar med att ge filmen betyget "trevlig underhållning. Men heller inte mer."

Kommentar Svensk filmografi

Filmen inspelades med exteriörtagningar i mars och april 1943, först i juni togs interiörscener i Vinterpalatset.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se