Originaltitel | Det brinner en eld |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Utmärkelser |
|
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1943-08-23 |
Inga Tidblad
Harriet Brandt, skådespelerska
Lars Hanson
överste Ernst Lemmering, militärattaché, senare militärkommendant
Victor Sjöström
Henrik Falkman, teaterdirektör
Gerd Hagman
Eva Brenner, skådespelerska
Lauritz Falk
Lauritz Bernt, skådespelare
Tollie Zellman
Lisa Albert, skådespelerska
I ett icke identifierat land repeterar Nationalteaterns ensemble Shakespeares "Som ni behagar". Militärattachén Ernst Lemmering, som står på vänskaplig fot med teatertruppen och dess...
Filmen mottogs med högstämt beröm av kritiken och applåderande entusiasm av publiken. Kritiken var respektfull inför ämnesvalet, skådespelarprestationerna och filmen som helhet. Den mera...
Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Alternativtitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Idé | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Regiassistent | |
Scenario | |
Inspicient | |
B-foto | |
Stillbildsfoto |
|
Musikarrangör | |
B-ljud | |
Förtexter |
Inga Tidblad | Harriet Brandt, skådespelerska | ||
Lars Hanson | överste Ernst Lemmering, militärattaché, senare militärkommendant | ||
Victor Sjöström | Henrik Falkman, teaterdirektör | ||
Gerd Hagman | Eva Brenner, skådespelerska | ||
Lauritz Falk | Lauritz Bernt, skådespelare | ||
Tollie Zellman | Lisa Albert, skådespelerska | ||
Erik "Hampe" Faustman | Georg Brandt, Harriets bror, skådespelare | ||
Stig Järrel | Paul Winter, skådespelare | ||
Hugo Björne | general Wollert, ockupationsmaktens överbefälhavare | ||
Georg Funkquist | Bruhn, legationstjänsteman, senare tjänsteman vid ockupationsmaktens civilförvaltning | ||
Gabriel Alw | ministern vid den utländska legationen | ||
- | Ej krediterade: | ||
Torsten Hillberg | kapten vid ockupationsmakten | ||
Artur Rolén | Oskar Hultman, inspicient | ||
Erik Hell | patrullbefälhavare vid ockupationsmakten | (rollnamnet Jodl nämns ej i filmen) | |
Georg Fernquist | Bodin, perukmakare | ||
Mona Geijer-Falkner | Frida, påkläderska | ||
Agda Helin | Anna, påkläderska | ||
Olav Riégo | kommendör Arnold på Lemmerings supé | ||
Ivar Kåge | överste Barck på Lemmerings supé | ||
Carl Ström | överste Lanner på Lemmerings supé | ||
Karin Alexandersson | en gumma i stugan i grannlandet | ||
Sten Hedlund | löjtnant Becker, Lemmerings adjutant | ||
Helge Mauritz | ockupationsofficer vid Frihetssändaren | ||
Olle Florin | löjtnant Fock | ||
Erik Rosén | legationstjänsteman | ||
Nils Dahlgren | legationstjänsteman | ||
Segol Mann | ockupationssoldat | ||
Hugo Tranberg | vaktmästare på legationen | ||
Wilma Malmlöf | sufflösen | ||
Eric von Gegerfelt | skådespelare | ||
Nils Johannisson | orkesterledare på teatern | ||
Ernst Brunman | servitör på Lemmerings supé | ||
Magnus Kesster | skådespelare | ||
Richard Lund | skådespelare | ||
Marianne Gyllenhammar | skådespelerska | ||
Glann Gustafsson | skådespelerska | ||
Eivor Engelbrektsson | skådespelerska | ||
Majken Torkeli | skådespelerska | ||
Marianne Lenard | skådespelerska | ||
Kerstin Moheden | skådespelerska | ||
Barbro Ribbing | skådespelerska | ||
Britta Vieweg | skådespelerska | ||
Edvard Danielsson | skådespelare | ||
John Ericsson | man som lyssnar på Frihetssändaren | ||
Theodor Olsson | man som lyssnar på Frihetssändaren | ||
Curt Siwers | servitör på Lemmerings supé | ||
Börje Nyberg | bevakare vid Frihetssändaren | ||
Åke Engerstedt | man med hörlurar vid Frihetssändaren | ||
Nils Whiten | skådespelare i "Som ni behagar" | ||
Rune Stylander | en man i ruinerna med sin döda hustru i armarna | ||
Carl Andersson | ockupationssoldat som för ut Henrik Falkman från teatern | ||
Roland Lindsjöö | en ung man |
Produktionsbolag | AB Svensk Filmindustri | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Svensk Filmindustri | 1943 | |
Distributör i Sverige (DCP) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 2023 | |
Laboratorium | AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium | ||
Smink | Firma Carl M. Lundh AB |
I ett icke identifierat land repeterar Nationalteaterns ensemble Shakespeares "Som ni behagar". Militärattachén Ernst Lemmering, som står på vänskaplig fot med teatertruppen och dess direktör, Henrik Falkman, bjuder till premiärsupé. Lemmering och teaterns ledande aktris. Harriet Brandt, har ett förhållande med varandra. Via journalbilder får vi se hur det krigförande land som Lemmering representerar inleder en oväntad ockupation. Trots inre betänkligheter går Lemmering med på att bli ockupationens kommendant, för att på så sätt kunna förhindra onödiga grymheter. När premiärsupén går av stapeln för de inte ont anande skådespelarna och övriga inbjudna är Lemmering nedstämd. Harriet försöker muntra upp honom.
Vid en dramatisk morgonrepetition får teaterensemblen veta att deras land är ockuperat. Militär besätter teatern och två av de unga manliga skådespelarna, Lauritz Bernt och Georg Brandt, Harriets bror, lyckas fly för att delta i motståndskampen. Den obehaglige och alkoholiserade Paul Winter går genast över till fienden. När Lemmering anländer till den besatta teatern vägrar direktör Falkman att ta hans hand. Också Harriet vänder honom ryggen.
Ett montage av bilder från motståndskampen. !Georg Brandt deltar i eldstrider i det fria, en ung kvinna dör i ruinerna av ett bombat hus, barn och gamla hotas av soldaternas vapen, en herrelös hund ylar. Så halas landets flagga. Försvaret har tvingats ge upp och överlämna sina vapen. Lemmering kallar till sig Harriet och Falkman och berättar den glada nyheten att deras teater ska få återuppstå. Han och Harriet får på nytt kontakt. De älskar fortfarande varandra. När ensemblen samlas dyker ockupationstjänsteman Bruhn upp och förklarar med omskrivande manér att repertoiren hädanefter ska stå i "upplysningens" tjänst. Falkman vägrar och häktas. Förrädaren Winter blir istället teaterchef. Märkt av hårda strapatser dyker Lauritz Bernt plötsligt upp hemma hos Harriet. Han berättar att motståndskampen fortsätter också utan vapen och att Georg varje kväll talar i en illegal radiosändare, "Frihetssändaren". Harriet bryter nu helt med Lemmering och deltar i motståndsrörelsen.
Georgs röst känns igen i radiosändaren och Harriet och Lauritz hjälper honom och hans fästmö att fly ur landet. På återvägen blir Lauritz upptäckt av en militärpatrull och tvingas att med sin bil förfölja de i snölandskapet flyende Georg och Eva. Han tänder en cigarett och styr med berått mod över vägkanten.
Harriet tar sin brors plats vid radiosändaren och deklamerar en frihetsdikt. En kavalkad av lyssnargrupper ute i landet följer den illegala utsändningen. Paul Winter leder Lemmering och militären till frihetssändarens gömställe ute i skogen. När militären börjar skjuta ångrar Winter sitt svek och träffas själv av en kula. Harriet läser en frihetsdikt, träffas även hon och även hon fortsätter till sista andetaget. När Lemmering tar henne i sina armar är hon död.
Georg och Eva har hört hela radiosändningen på andra sidan gränsen. Därifrån ska de föra kampen vidare. Eva manar Georg (och publiken) att komma ihåg Harriets ord när de skildes: "Det är er vi hoppas på".
Censurnummer | 66037 |
---|---|
Datum | 1943-08-04 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2940 meter |
Kommentar | Aktindelning: 600-560-550-585-645 = 2940 m. Aktlängder: 600, 560, 550, 585, 645. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Petersen-Poulsen, AGA-Baltic |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2940 meter |
Längd i minuter | 107 min |
Akter | 5 rullar |
Filmen mottogs med högstämt beröm av kritiken och applåderande entusiasm av publiken. Kritiken var respektfull inför ämnesvalet, skådespelarprestationerna och filmen som helhet. Den mera konkreta och detaljerade kritiken var dock mestadels negativ.
StT (Larz): "Det är som ett stolt skepp med alla segel tillsatta, bemannad med en besättning av så gott som alla våra bästa skådespelare, med kursen dramatiskt utprickad, och med en erfaren och skicklig regissör vid rodret. Och sist men inte minst, den bärs fram på en vågkam av 'goodwill:' själva ämnet ligger de flesta så varmt om hjärtat att filmen skulle fått ett gott mottagande även om den varit svag som konstverk.
Det brinner en eld är inte svag som konstverk. Men den är ett konstverk som står teatern närmare än filmen. Den ger oss tillfälle att njuta av en sällsynt förnämlig ensembles skådespelarkonst, animerad av en författare som i fråga om filmteknik är skäligen primitiv, men som i gengäld har förmågan att prestera ett dramtiskt uppslag. Detta senare uppväger bristerna, som består i en ibland egendomligt uppskruvad och stelbent dialog, inbjudande till deklamation, och vidare en del tämligen stillastående partier i handlingen."
DN (O R-t): "Det brinner en eld är en stor film, ett krafttag av svensk filmproduktion, som vi kan vara stolta över. För första gången går, som den nya S.F.-chefen själv skriver i ett förord i programmet, svensk film här dagens bittra verklighet in på livet. Vad man får uppleva på den vita duken är en stark, dramatisk, ibland våldsamt spännande skildring från ett ockuperat land, vilket utsägs aldrig, men den geografiska belägenheten spelar lika litet som i Steinbecks 'Månen har gått ner' någon roll. Huvudsaken är att den konflikt som här utspelar sig blir en levande realitet för åskådaren, att hon eller han själv engageras i den med något av det äkta dramats oemotståndliga kraft."
AT (Stig Almqvist): "Som helhet verkar manuskriptet (av Stevens och Gierow) att ha tillkommit i Hollywood. Man vill därmed säga, att det är omväxlande, händelserikt och ofta spännande. Men också att det skrivits som på betryggande avstånd från den verkliga skådeplatsen -- som dock ej ligger mer än en dagsresa från oss. Sett som komposition är manuskriptet ofta splittrat ända till plottrighet, fullt av oväsentligheter och onödiga personager, och håller en lösare, tillfälligare stil än den hårda, klara, fasta, som ämnet ropar efter.
Icke heller har Gustaf Molander nått det önskvärda, resoluta, målmedvetna greppet i sin regi. Vill man ha ett exempel på här antydda brister, kan man taga själva ockupationsskildringen, som är nästan häpnadsväckande valhänt och verkningslös. (-) Att bygga filmens klimax på en deklamerad och för örat svårtillgänglig dikt, måste kallas ett missgrepp -- som dess värre är betecknande för det verklighetsfrämmande i detta verk."
SocD (Chat): "Amerikanarna skulle ha kunnat göra Det brinner en eld. Omdömet utgör ett beröm och det innebär kritik. Det betyder, att filmen har stora skådespelare även i små roller, att dialogen är spänstig, ja ofta får stålklang, att filmen när ingressen är över, blir livlig och laddar upp sig till en dramatisk klimax . . . Men det betyder också, att man inte känner sig komma verkligheten in på livet, att filmen rör sig i landet någonstans, som skulle kunna vara ett amerikanskt försök till norsk lokalfärg. De svenska filmskaparna ha naturligtvis i neutralitetens namn inte önskat göra några geografiska preciseringar. Sådana har man inte heller behov av. Men det är ett atmosfäriskt tryck man saknar: en verklighet till döds i svält, i koncentrationsläger och specialdomstolar, mötet med människor, som överlever allt. Filmens situationer, där de sanna blandas med de osannolika, skapar inte en helhet, som skakar en djupt. Några enkla tidningsrader ha kunnat verka mera upprörande och upptändande."
Det ursprungliga uppslaget till filmen kom från den SF närstående manuskriptförfattaren Gösta Stevens, som i februari 1943 intresserade SF för ämnet och sålde en synopsis på det. Samtidigt fick han i uppdrag att utarbeta ett inspelningsfärdigt manuskript på grundval av sin synopsis. Först på ett senare stadium kom Karl Ragnar Gierow in som manuskriptbearbetare.
Filmen spelades in under tiden april-början av juli 1943 och de till Norge förlagda exteriörscenerna togs i norra Jämtland. Varken uniformer, gradbeteckningar eller andra detaljer hos ockupationsmaktens företrädare var autentiskt tyska. Inte heller sades ett enda ord i filmen om att dess handling tilldrog sig i Norge under andra världskriget.
Det brinner en eld är i detalj analyserad i Jan Olssons doktorsavhandling "Svensk spelfilm under andra världskriget", Lund 1979, sid 114--123. (GW)
Den av flera kritiker apostroferade nytillträdde SF-chefen var förre radiochefen Carl Anders Dymling, som skulle komma att leda SF:s produktion under de kommande tjugo åren. Denna hans första produktion hade stött på många hinder under inspelningen och enligt flera sagesmän har den gått precis så långt i frispråkighet som den dåtida censuren kunde tåla. I filmens påkostade programblad gör Dymling något av en logisk kullerbytta inför denna censur, när han hävdar att svensk film nu för första gången går den bittra nutida verkligheten in på livet och samtidigt deklarerar att filmen inte har några som helst politiska avsikter eller biavsikter. "Dess tema, välkänt i litteraturen sedan Sofokles dagar, är det gamla och allmänmänskliga: striden mellan kärleken och plikten, mellan den enskildes lyckokrav och den lojalitet som landet kräver."
Filmen kunde ha premiär i Oslo först den 5 november 1945. Aftenpostens kritiker berömde de konstnärliga och dramatiska kvaliteterna, men ägnade huvuddelen av sin recension åt att i kraftfulla ordalag fördöma filmen för dess orealistiska skildring av förhållandena i Norge, dess romantiserande skildring av den tyske militärattachén och dess ovilja att tala klarspråk. "Sett med norske øyne er den bare en bråtebrann. Det brenner ingenn ild -- det er bare røyk."
1943-04-06 | 1943-07-08 | |||||
Filmstaden | Råsunda | Sverige | (ateljé) | |||
norra Jämtland | Sverige | (exteriörer) |
Sverigepremiär | 1943-08-23 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 107 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1943-08-23 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 107 min | |
TV-visning | 1972-10-07 | TV2 | Sverige | 103 min | ||
1984-03-11 | TV2 | Sverige | 103 min | |||
1992-03-06 | Kanal 1 | Sverige | 103 min | |||
1999-04-16 | SVT1 | Sverige | 103 min | |||
2001-08-20 | SVT1 | Sverige | 103 min |
Originaltitel | Tills det blir sista gång ... | |
---|---|---|
Kompositör | Lars-Erik Larsson | (1943) |
Textförfattare | Karl Ragnar Gierow | (1943) |
Noel Wirén | (1943) | |
Sångare | Anna Lisa Cronström | (dubbar Inga Tidblads sång) |
Instrumentalist | Tore Wiberg | (dubbar Lars Hansons pianospel) |
Originaltitel | Wein, Weib und Gesang, vals, op. 333 | |
---|---|---|
Kompositör | Johann Strauss d.y. | (1869) |
Originaltitel | An der schönen blauen Donau, op. 314 | |
---|---|---|
Kompositör | Johann Strauss d.y. | (1867) |
Charlie | Stockholm | 1944 | (bästa film) | ||
---|---|---|---|---|---|
Stockholm | 1944 | Gösta Stevens | (bästa originalmanus) | ||
Stockholm | 1944 | Karl Ragnar Gierow | (bästa originalmanus) |
Minns ni? (1993) | Citat ingår från | Det brinner en eld (1943) |
Förrädare |
General |
Krig |
Militär |
Militärattaché |
Minister |
Motståndskamp |
Ockupation |
Radiosändare |
Skådespelare |
Teaterdirektör |
Teatrar |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2923 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2916 |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2926 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Tryckeri | Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB |
Storlek | Större än 80 x 110 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | LAURITZ FALK I DET BRINNER EN ELD |
Tryckeri | Esselte |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | INGA TIDBLAD I DET BRINNER EN ELD |
Tryckeri | Esselte |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Tryckeri | Esselte |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | DER BRAENDER EN ILD |
Tryckeri | Dyva & Jeppesens bogtryckkeri A/S |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Det brinner en eld. |
Omfång | 64 s. + 1 s. rollista. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Det brinner en eld - . Efter en idé av Gösta Stevens. Manuskript av Karl Ragnar Gierow och Gösta Stevens. |
Omfång | 153 s. + 1 s. rollista. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Manuskript: Karl Ragnar Gierow. Idé och scenario: Gösta Stevens. |
Omfång | 35 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Es brennt eine Flamme. |
Omfång | 35 s. + 2 s. produktionuppgifter, rollista och synopsis. |
Språk | Tyska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Det brinner en eld. |
Omfång | 2 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | La flamme eternelle. Det brinner en eld. |
Omfång | 1 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår. |
Språk | Franska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | La flamme eternelle. |
Omfång | 1 s. |
Språk | Franska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Det brinner en eld. There burns a flame. |
Omfång | 1 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår. |
Språk | Engelska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Synopsis of Det brinner en eld (There burns a flame). A film sith Swedish dialogue and synchronized music. |
Omfång | 1 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Synopsis of Det brinner en eld (There burns a flame). A film sith Swedish dialogue and synchronized music. |
Omfång | 1 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår. |
Språk | Engelska |
Typ | Kringmaterial |
---|---|
Språk | Flera språk |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 12 |
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Färgtyp | Svartvit |
Hastighet | 24 |
Längd i minuter | 107 min |
Dialogspråk |
|
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | DCP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | H264 |