Tsatsiki, morsan och polisen (1999)

Media (1 st)

Åttaårige Tsatsiki bor tillsammans med sin mamma. Han har aldrig träffat sin grekiske pappa, men drömmer om att kunna fånga bläckfiskar precis som honom. I hemlighet tränar Tsatsiki på det lokala badhuset genom att lära sig att dyka och att hålla andan i vattnet. En dag träffar han polismannen Göran. Tsatsiki, morsan och polisen tog publiken med storm när den hade premiär slutet på 90-talet.

Ella Lemhagens Tsatsiki, morsan och polisen avrundade på ett triumfatoriskt vis ett jolmigt ljumt barnfilmsnittiotal. Filmen kammade hem samtliga mest prestigefyllda Guldbaggar, en rad internationella utmärkelser och blev en stor framgång såväl publik- som kritikermässigt. Triumfen är en lycklig kombination av den angelägna och roliga berättelsen om åttaåringen och hans kärleksfulla men lätt anarkistiska mamma från Moni Nilssons böcker, ett skickligt utformat manus av Ulf Stark och en visuellt självständig filmatisering av Ella Lemhagen. Lägg därtill genomgående klockrena skådespelarinsatser av sådana som den unge Samuel Haus, Alexandra Rapaport och Jakob Ericksson.

Ella Lemhagen (född 1965 i Uppsala) hade gått Dramatiska institutets regilinje och långfilmsdebuterat 1996 med Drömprinsen – filmen om Em. Filmen mixar på ett uppfriskande sätt förortsparodi och tonårskval och avstår helt från den typ av pekpinneri som annars ofta präglar ungdomsfilmsgenren.
 
Som sagt, som riktigt framgångsrik barnfilm var Tsatsiki tämligen ensam på nittiotalet som hade präglats av trygga men trista Astrid Lindgren-filmatiseringar som utspelade sig på femtiotalet, såsom Lotta på Bråkmakargatan och Mästerdetektiven Blomkvist. Undantag utgjorde dock Anders Grönros två Maria Gripe-filmer Agnes Cecilia – en sällsam historia (1991) och Glasblåsarns barn (1998). Att decenniet i övrigt var ett svagt barnfilmsår kan tyckas förvånande med tanke på att Svenska Filminstitutet för att stärka den svenska barnfilmen hade infört en barn- och ungdomsfilmkonsulent 1993. Å andra sidan hade i stället en rad framgångsrika svenska ungdomsfilmer, såsom Vinterviken, Vildängel och Fucking Åmål premiär.

I efterhand kan vi också se att Tsatsiki var startskottet för något av en andra guldålder för den svenska barnfilmen. Inte sedan slutet av sjuttiotalet hade så många starka, nyskapande och framgångsrika filmer för de yngsta haft premiär som under 2000-talets första år. Det var nu som titlar som Elina – som om jag inte fanns, Lejontämjaren och Tur och retur vann barnens, kritikernas och filmfestivalernas gunst.
  
Delvis hängde satsningarna för barnfilmen, och barnkulturen generellt, samman med ett allmänt nymornat intresse för barnrättsfrågor som hade vuxit sig starkare under nittiotalet. FN:s konvention om barnets rättigheter började få genomslag och i slutet av nittiotalet utsågs i Sverige 2000-talet till "Barnets årtusende"; en anspelning på det "barnets århundrade" som Ellen Key utlyst vid sekelskiftet 1900.

Men delvis kan vi nog också tacka Ella Lemhagens Tsatsiki, morsan och polisen för den våg av bra barnfilm som kom att skölja över Sverige. Tsatsiki tillhör de filmer som kan ses om och om igen, som knappt åldras alls och som därför ständigt nya barnkullar har glädjen att upptäcka.

Malena Janson (2014)

Ladda ner filmhandledningen

Originaltitel	Tsatsiki, morsan och polisen
Svensk premiärtitel	Tsatsiki, morsan och polisen
Distributionstitel	Tsatsiki - Tintenfische und erste Küsse (Tyskland) Tsatsiki: Morsan och polisen (Norge)
Arbetstitel	Tsatsiki

Regi	Ella Lemhagen
Manus	Ulf Stark
Producent	Anne Ingvar
Produktionsledare	Ann Collenberg Malte Forssell Nikos Karfis (Grekland) Andreas Seferlis (assistent - Grekland)
Line Producer	Apostolos Ioannidis (Grekland)
Foto	Anders Bohman
Scenograf	Jack van Domburg Lasse Westfelt (Stockholm)
Klippning	Bernhard Winkler
Ljudtekniker	Lars Jameson
Ljuddesign	Svenn Jacobsen
Regiassistent	Tina Pettersson Michalis Giannakis (Grekland)
Scripta	Annika Hellström
Specialeffekter	Michael Holm (supervisor) Rasmus Lange (supervisor) Ronny Frithiof (supervisor) Anina Tang (supervisor) Michael Balli (supervisor)
Dramaturg	Reidar Jönsson
Coproducent	Per Holst Tom Remlov Tomas Eskilsson
Platschef	Karl Strandlind
Produktionsassistent	Thanos Marangakis (Grekland)
Inspelningsassistent	Amanda Engberg Lukas Urwitz Tapio Holappa
Rollsättare	Maggie Widstrand (barn)
Statistansvarig	Josephine Turner (statistkoordinator)
Produktionsekonom	Kristina Lundkvist
Produktionssekreterare	Annika Busch
Rollsättarassistent	Eva-Lotta Svensson (som Evalotta Svensson) Hanna Hansson Fanny Oldenburg
Pressinformation	Marie Melin Helena Eklund Peter Wallsten Annmari Bergmark (som Annmari Hollsten)
Filmkonsulent	Charlotta Denward (Svenska Filminstitutet)
Efterarbetsansvarig	Sara Carlsson (produktionsledare) Serina Björnbom (koordinator) Lina Jonsson (koordinator) Mia Avellone (koordinator) Nathalie Drago (koordinator) Jeanette Ingemarsson (koordinator) Jon Fjeldstad (koordinator) Peter Bengtsson (konsult)
B-foto	Lukas Eisenhauer
Stillbildsfoto	Mikael Silkeberg Erik Nilsson Henrik Hedenius
Undervattensfoto	Slim MacDonnell Thomas Kristensen Kasper Ves (assistent) Stelios Apostopoulos (assistent - Grekland)
Elektriker	Björn Becker Harri Naarajärvi
Elassistent	Peter Boccard
Passare	Martin Bergenström Babis Kalderimitzis
Passarassistent	Robert Q Kustosik (som Robert Kustosik)
Ljussättare	Nils Melander
Negativklippning	Stefan Eriksson
Laboratoriekoordinator	Margaretha Wiechel
Optisk printer	Gunnar Ahlgren
Musikmixning	Linus Larsson Tom Hofwander
Musiker	Harilaos Papadakis Nikos Mastorakis John Xanthakis Manolis Liapakis Yorgos Mauroidis Syrataki Politiko Georgios Stassos Dionisios Cavalieratos
Snickare	Christer Dahlman
Dekormålare	Rikard Grönvall
Rekvisita	Mari Nyberg (som Marie Nyberg) Jimmy McGann (Stockholm) Vassilios Papavassiliou (Grekland)
Rekvisitaassistent	Åsa Torstensson
Attributör	Li Garpenfeldt
Kläder	Moa Li Lemhagen Schalin (som Moali Lemhagen Schalin)
Kostymör	Ulrika Wassén (kostymansvarig)
Maskör	Elisabeth Bukkehave
Frisyrer	Tony Lundström
Chaufför	Vassilis Spanos (Grekland)
Klädassistent	Denise Östholm Anna-Karin Lindberg
Klippassistent	Katarina Wiklund
B-ljud	Patrick Young
Ljudläggning	Fredrik Berg (dialog) Leif Westerlund (dialogkomplettering) Wille Peterson-Berger (dialogkomplettering)
Synkläggning	Erik Watland (som Erik Sørensen) (effekter) Simen Rogne (effekter) Gunnar Meidell (effekter)
Tramp	Toby Price Frode Skårdalsmo
Specialeffekter, ljud	Sturla Einarson
Mixning	Petter Fladeby
Tolk	George Nakas (Grekland)
Övrig medarbetare	Anders Svensson (dykinstruktör) Hans-Wilhelm Christiani (eldkonstinstruktör) Ola Nyström (gitarrinstruktör) Marie Holhammar (promotion) Fredrik Morheden (trailerklippare) Per Sundström (ljudläggning trailer) Gábor Pasztor (mixning trailer) Jan Lundkvist (som Janne Lundkvist) (textkamera)
Guvernant	Evelyn Essig

Samuel Haus	Tsatsiki
Alexandra Rapaport	Tina, Tsatsikis mamma
Jacob Ericksson	Göran, polis
Jonas Karlsson	Niklas, basist i Imaginary Friends
George Nakas	Iannis, Tsatsikis pappa
Sam Kessel	Per Hammar
Isa Engström	Maria Grunwall
Marcus Hasselborg	Mårten
Maria Hazell	Sara
Kasper Lindström	Wille
Maria Bonnevie	Elin, eldslukaren
Minken Fosheim	fröken
Helge Jordal	Mårtens pappa
Henric Holmberg	rektorn
Christina Stenius	expediten
Lena B. Eriksson	Marias mamma
Peter Melin	poliskollegan
Arvid Lind	gitarrist i Imaginary Friends
P.-A. Wikander	trummis i Imaginary Friends
Thomaz Ransmyr	en öldrickande man

Produktionsbolag	Felicia Film AB
Samproduktionsbolag	Film i Väst AB
	Per Holst Filmproduktion ApS
	Norsk Film A/S
	TV 1000 Sverige AB
	Ríkisútvarpið-Sjónvarpid (RÚV)
Produktionsstöd	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1998
	Fonds Eurimages du Conseil de l'Europe
	Danmarks Radio
	Nordisk Film & TV Fond
Distributör i Sverige (35 mm)	Egmont Entertainment AB
	Columbia TriStar Films (Sweden) AB
Distributör i Sverige (DVD)	Nordisk Film AB	2000

Åttaårige Tsatsiki, döpt till Tobias och med Johansson i efternamn, bor i ett radhus i en Stockholmsförort. Han går i lågstadiet. Hans ensamstående mamma, Tina, är gitarrist och sångerska i ett rockband vid namn Imaginary Friends men tjänar sitt uppehälle med att göra telefonintervjuer. Tsatsiki har en grekisk pappa och är frukten av en kärleksförbindelse som mamman hade under en semestervistelse i den grekiska övärlden.

Tsatsiki när en het önskan att få träffa sin pappa, som inte känner till sin sons existens, och har lagt sig i undervattensträning för att kunna åka ut på fiske med denne en gång i tiden. Det gäller att kunna hålla sig under vatten så länge som möjligt.

Tsatsiki besöker i hemlighet det lokala badhuset, utrustad med hantlar, som han sänker sig med, och kronometer.

En grupp mc-poliser anländer till badhuset. En av dem, Göran, får syn på den lille pojken på botten av bassängen, dyker i och "räddar" honom. "Jag slog rekord!", säger Tsatsiki. Göran skjutsar hem honom.

Hemma skäller Tina ut först Tsatsiki för att ha varit ensam på badhuset, sedan Göran för att han indirekt anklagat henne för dåligt föräldraskap. När han åker i väg noterar han att det finns ett rum att hyra i huset.

I skolan har Tsatsiki en bästis, Per. Dessutom är han förtjust i en flicka, Maria, som också visar intresse för honom.

På skolgården mobbar Mårten, en kille i sexan, Wille, en klasskompis till Tsatsiki. Denne och kompisen Per reagerar och vill varsko sin lärarinna, Fröken, som de ser försvinna in i en modebutik i köpcentrat. De följer efter men tappar bort henne i affären. Expediten vill köra ut dem, men de fattar sig och Tsatsiki säger sig söka en present till sin mamma. Det blir en bikini i leopardmönster. Den kostar 200 kr och slukar hela Tsatsikis sparkapital på 150 kr som skulle gå till ett par simfötter. I rättan tid dyker Fröken upp och lånar ut resterande 50 kr.

Hemma står en polisbil utanför huset. Det är Göran som flyttar in in i det lediga rummet. Tsatsiki hjälper honom med grejerna.

På kvällen städar Göran och Tsatsiki kylskåpet, men när Tina kommer hem blir hon både förolämpad och förbannad. Hon är ihop med basisten i rockbandet.

Göran visar sig huslig och bakar bullar. Han demonstrerar också olika polisgrepp på Tsatsiki, men när Tina anländer blir det missförstånd och hon ilsknar till. Tsatsiki gör då sin present till Görans och Tina veknar.

Nästa dag är Mårten på nytt i färd med att mobba Wille. Tsatsiki ingriper men får en smäll så att han går i däck och får näsblod. Maria följer honom hem.

På kvällen tröstas han av Tina. Hon berättar om hans pappa, hur de blev ihop och hur Tsatsiki kom till. "Jag vill åka och hälsa på honom", säger han. Men Tina är tveksam.

Nästa förmiddag är Tina och Tsatsiki hos rektorn med anledning av föregående dags incident. Han säger sig inte ha tid, men Tina rensar drastiskt skrivbordet från alla papperstravar och läxar sedan upp honom.

På skolgården ingriper Tina i Mårtens mobbning av Wille. "Ingen får säga att min farsa är en skit", säger Mårten, varpå han bryter samman. Han och Tina omfamnar varandra.

Under lektionstimmen som följer sitter Tina och Mårten på skolgården och pratar.

Hemma. Tina ger Mårten gitarrlektioner, men Tsatsiki är kritisk.

Göran bjuder Tina och Tsatsiki på middag i köket. När Tsatsiki gått och lagt sig vänslas Göran och Tina i hammocken.

I skolan säger Mårten till Tsatsiki: "Jag önskar jag hade din morsa."

Göran lär Tsatsiki dansa. Tina ser road på. "Får jag pröva?" säger hon, och efter ett tag kysser hon och Göran varandra. Tsatsiki går och lägger sig, sårad.

Tina bryter sitt löfte till Tsatsiki att gå och köpa en kostym åt honom. Hon håller på med en viktig demo. Basisten är ursinnig och Tina ber om förlåtelse. I stället erbjuder sig Göran att göra inköpet. Tillsammans inhandlar de inte bara en kostym åt Tsatsiki utan även en skjorta och en slips och - ett par simfötter. Sedan går de på grekisk restaurang och dansar till levande musik. På hemvägen ser de hur en kvinnlig eldslukare uppträder i tunnelbanan.

Utanför huset hemma klär sig Tsatsiki i de inköpta kläderna för att visa upp sig för Tina, men när de kommer in sitter Tina och hånglar med basisten.

Tsatsiki och kompisen Per spelar in sina röster på en kassett. Det visar sig sedan vara bandets demokassett. Basisten är ursinnig och skäller ut honom: "Du har spelat över vår demo med en jävla smörja!" Detta blir för mycket för Tina som säger till basisten att dra därifrån.

Tsatsiki går uppsnofsad på fest. Där träffar han Maria, som säger: "Du har chans på mig." På hemväg konstaterar han: "Så har man blivit kysst av en tjej."

Basisten är borta, Göran är glad och Tina städar frenetiskt. Då inträder på nytt basisten med ett erbjudande för bandet att spela på en klubb. Göran bestämmer sig för att flytta.

Tsatsiki besöker ett av förortens höghus för att träffa Mårten. När han ringer på, öppnar en av traktens A-lagare. Mårten är generad men följer honom till tunnelbanan. "Lova att inte säga nåt om farsan, inte till nån. Han var frisör förut. Och din?" Tsatsiki säger att han inte ens träffat sin pappa men att han gärna skulle vilja träffa honom och se vem han är. Tillsammans går de till den eldslukande tjejen och ger henne en inbjudan att träffa en basist, nämligen på Tinas spelning.

Till klubben kommer både Göran och eldslukaren, som visar sig heta Elin. Tsatsiki är där i sin kostym. Under konserten kysser basisten och Tina varandra öppet på scenen. Och Elin fastnar för Göran.

Hemma är Tina euforisk över alla pengar som strömmar in. "Vi går in i en affär och så köper jag vad du vill till dig." Men allt Tsatsiki vill är att träffa sin pappa.

Då ändrar Tina till slut sina planer. Nu ska de åka till Grekland. Göran kommer kort förbi och säger adjö med Elin på bönpallen.

I Grekland vill Tina ständigt skjuta upp mötet med pappan, Iannis. När hon till slut frågar efter honom, pekar man på en individ som kommer gatan fram, med långa rastalockar, dragande en liten vagn och åtföljd av en hund. "Det är inte han," säger Tsatsiki och springer därifrån. "Han ser ju inte alls ut som du sa."

Nästa morgon - Tina sover fortfarande - går Tsatsiki ner till hamnen. Där sätter han sig och iakttar pappan som håller på och mekar med sin båt. Efterhand kommer de i kontakt och blir överens om att åka på fiske följande dag.

Nästa morgon tar de ut på fiske med ljuster och cyklopöga för att fånga bläckfisk. Allt går bra tills Tsatsiki snärjer in sig i ett nät och räddas av Iannis. "Du är mycket modig. Din pappa måste vara mycket stolt över dig. Tack för hjälpen", säger han. De omfamnar varandra.

På natten vaknar Tsatsiki på hotellrummet. Tina är inte där. Han hittar henne på en bar där sitter med Iannis och visar honom foton av deras son. Iannis är överväldigad, men Tsatsiki ger sig inte till känna.

När de nästa dag avreser med bussen är Iannis där och ger honom ett ljuster. Tsatsiki lovar att återvända.

På väg från Arlanda kör Tina för fort och hejdas av en mc-polis. Det visar sig vara Göran som säger att han vill flytta tillbaka, helst redan i dag. Elin hade han skilts från i Västervik.

Medan Tina och Göran kysser varandra, springer Tsatsiki och sätter sig på motorcykeln. "Kommer du nån gång då, pysen?" skriker han.

Tillsammans åker de in mot stan och soluppgången.

Censurnummer	136294
Datum	1999-08-24
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2575 meter
Kommentar	Aktlängder: 446-527-571-568-463 = 2575 meter.

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Dolby Stereo Spectral Recording
Färgtyp	Färg
Hastighet	24

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritikerna var fulla av lovord för Ella Lemhagen, både som bildberättare och personinstruktör, för Ulf Starks manus och, inte minst, för Samuel Haus som allmänt ansågs vara ett fynd. Men Nöjesguidens Mats Weman röt till.

Bo Ludvigsson, SvD: "Filmen förhåller sig fritt till förlagan, drivs därför framåt av en sammanhållen och i många delar ny berättelse. Det gör den utan att förlora det som karaktäriserar personerna och stilen: filmen är humoristisk, drastisk, rapp och bjuder på mängder av värme och sympati; också en gnutta välgörande, frisk sentimentalitet. Därtill kommer ett utmärkt bildberättande. En bild säger förvisso inte mer än tusen ord. Men kombinationen av intelligenta bildkompositioner och scenerier, fint skådespeleri, välvald musik och tonsäker dialog, eller för den delen tystnad, kan kommunicera ett alldeles eget innehåll. Det gör den här filmen, både som helhet och i många enskilda, välfunna detaljer."

Chi An Gramfors, AB: "Det är med en lyckligt upplyftande känsla man går ut genom salongen efter att ha sett Ella Lemhagens senaste film. Med enkla medel lyckas hon fånga stora känslor. (-)

Många olika relationer utvecklas under berättelsens gång och det är fascinerande att se hur otvunget allt flyter samman. Handlingen känns trovärdig och är engagerande. Skådespelarna förmedlar sina karaktärers personligheter med lågmäld bravur. Hjärtskärande på sina ställen, men många roliga och fyndiga detaljer gör historien underhållande rakt igenom. (-)

Det är verkligen en fantastiskt bra svensk barnfilm."

Sven E Olsson, AN: "[Filmen känns] nästan problematiskt inbjudande (-) för risken finns nog att en del kommer att värja sig mot det näpet småputtriga i storyn, mot de enkla lösningarna på de minimala komplikationerna, mot det gullenuttiga i bilderna och det ofta insmickrande i musiken.

Men personligen sväljer jag dock både det smöriga och översötade, därför att Samuel Haus är så livfullt trovärdig som Tsatsiki. Han har en exakt tonträffning även i de lite lillgamla inre monologerna. Och hans ansikte spelar med i varje skiftning inom och kring titelfiguren.

Hans insats gör det lättare att tycka om den här mågott-filmen. Många kommer att älska den."

Bernt Eklund, Expr: "Ella Lemhagen är den svenska filmens Tim Burton. Njutningsfyllt förvandlar hon vardagens absurditeter till färgstarka bilder och hindrar på så sätt sin charmerande huvudperson från att storkna av gullighet.

Ulf Stark har skrivit manus efter Moni Nilsson-Brännströms böcker och anmärkningsvärt lite känns tillrättalagt, trots att det borde - Lemhagens förmåga att jobba med skådespelare triumferar. Alexandra Rapaport gör starkt intryck som intensivt levande mamma, Jacob Ericksson är trygg och säker som polis och reservpappa.

Och lille Samuel Haus med det glada ansiktet är alldeles suverän."

Helena Lindblad, DN: "Ulf Starks filmmanus lyfter på ett tonsäkert och ömsint sätt fram de mer känslosamma sidorna av berättelserna om Tsatsiki Johansson. Lika välgörande är att han rensar ordentligt bland de mer hurtfriska dragen i boksviten. (-)

Efter en trög och lite knölig inledning som tyngs av huvudpersonens prövande förnumstiga berättarröst rullar historien så sakta i gång, med en fin avvägning mellan glädje och sorg.

Tsatsiki, morsan och polisen är inte så stiliserat självmedveten som Lemhagens tidigare filmer, som 13-årsdagen och Drömprinsen, utan förlitar sig mer på att skapa en bra balans mellan barnens fantasivärld och de vuxnas mer prosaiska behov.

Riktigt bra fungerar filmen i scenerna från Grekland."

Annika Gustafsson, SDS: "Ella Lemhagen är en av landets begåvade unga filmare. Hon bevisar det på nytt med Tsatsiki, morsan och polisen. (-)

Stor hjälp har hon naturligtvis av Samuel Haus i huvudrollen. Inte en sekund verkar hans spel onaturligt eller tillgjort. Man tar honom och hans drömmar om sin grekiske farsa, bläckfiskfångaren med harpunen, fullständigt till sitt hjärta. (-)

[Ulf Starks] humanistiska, tillika humoristiska, tonfall genomsyrar Lemhagens film. (-)

Många teman knyts samman i berättelsen, där Ella Lemhagen valt ett enkelt, rakt och bitvis känslostarkt, väl fungerande berättarspråk. Hon vet oftast hur länge ett uttryck håller, både när det gäller komik och när det drar åt det sentimentala. (-)

Spelet håller över lag hög kvalitet (-)."

Mats Weman, Nöjesguiden: "Välkommen till Idyllien. För Ella Lemhagens nya film är nämligen samma helylle-Sverige som Catti Edfeldts Sixten eller Johanna Halds filmer om Lotta på Bråkmakargatan. Samma Sörgården med söta, förnumstiga barn och snälla, välmenande men lite förvirrade vuxna. Det är helt enkelt en bild av ett Sverige som inte finns. Inte längre. Och det må väl vara hänt, allting behöver inte nödvändigtvis vara samtid, men om man inget annat avser än att placera en snäll historia i en snäll samtid, ja då blir inget tuggmotstånd kvar. (-)

För det finns [så mycket] hygglighet och trevlighet i filmen (-) att det klibbar i halsen. (-)

Det är Ella Lemhagen som regisserat den här filmen. Man jag känner inte igen henne. Debuten Drömprinsen - Filmen om Em från 1996 var en film som just tog avsteg från klichéer och vinnlade sig om nyanser och exakta tonlägen. Ambitionen i uppföljaren Välkommen till festen var densamma, här skulle hon mest behövt hjälp med en rörig dramaturgi.

Men nu, vad har hänt? Det egna avtrycket syns inte, det här känns som ett beställningsverk från någon väldigt mycket mer vuxen som vill visa oss världen som den borde vara. Gulligt och fint tänkt. Men vi vill känna igen oss på film. Även om vi är barn."

Kommentar Svensk filmografi

Tsatsiki, morsan och polisen fick ett överväldigande publikt mottagande och erövrade de mest prestigefyllda Guldbaggarna, för bästa film, bästa regi, bästa manus och bästa foto. Filmen fick Göteborg Film Festivals stora pris för årets bästa film, och belönades som sådan även av Svenska Filmkritikerförbundet och Nöjesguiden.

Internationellt fortsatte framgången med ett delat förstapris i barnfilmsektionen vid Berlinfestivalen. Därtill erhöll filmen sektionens publikpris, framröstat av en jury av barn mellan 11 och 14 år. Vid de nordiska filmdagarna i Lübeck tilldelades filmen de nordiska filminstitutens pris.

I mars 2000 gick barnfilmfestivalen BUFFs och Sydsvenskans stora pris till producenten Anne Ingvar för Tsatsiki, morsan och polisen. "Sedan hösten 1995 är hon vd och produktionschef för det nystartade Felicia Film i Stockholm. Det tillhör Nordisk Film i Köpenhamn, en del av Egmontkoncernen. 1994-1995 arbetade Anne Ingvar på Per Holst Film i Köpenhamn, där hon bland annat var den som stod närmast Bo Widerberg under efterarbetet på Lust och fägring stor, producerad av Per Holst.

- Per tillhör skaran av de producenter som på allvar engagerar sig i projekten och är nära sina filmer. Han har varit min mentor och erbjöd mig att bygga upp Felicia Film i Stockholm.

Tsatsiki, morsan och polisen blev Anne Ingvars och bolagets första produktion, i dag mer prisbelönt än någon annan svensk film under senare år.

Hur fick du idén att satsa på Tsatsiki-böckerna?

- Jag ville jobba med barnfilm, en bra, innehållsrik, dagsaktuell barndramatik där barn relaterar både till vuxna och till barn och de vuxna både till andra vuxna och till barn. Jag gick helt enkelt ut och letade efter författare, läste barnböcker och tittade på alla barnfilmer från senare år. (-)

Hon kom i kontakt med förlaget som gav ut Moni Nilsson-Brännströms böcker om Tsatsiki och upptäckte att här fanns den sorts familjerelationer som hon sökte. Många av gestalterna var dessutom färgstarka karaktärer.

Felicia Film sökte filmrätten till böckerna och Anne Ingvar kontaktade den rutinerade manusförfattaren Ulf Stark. (-)

Ella Lemhagen ingick i den grupp av regissörer som Anne Ingvar intresserade sig för.

- Jag såg hennes arbeten och visste att hon hade ett bild-, form- och regimässigt uttryck. Det är tydligt i bland annat Drömprinsen - filmen om Em.

Barnskådespelarna hittade man genom auditions och förslag från rollbesättare. Flertalet av vuxenskådespelarna är regissörens val.

Inspelningen pågick i 40 dagar. (-)

Varför ville du bli producent?

¿ Jag tror att det rör sig om en läggningsfråga där önskan om att uttrycka sig är avgörande. (-) Som producent tar jag beslut, gör aktiva val och påverkar därigenom den konstnärliga processen. (-)

¿ Jag vill initiera och jobba med projekt som jag själv längtar efter att se på bio. Den där blandningen av värme, humor, allvar och närhet i historien är viktig. Där har vi lyckats i Tsatsiki. (-)

Säkert kommer jag en dag att producera vuxenfilm men just nu är det angeläget att göra barnfilm. Aldrig tidigare har barn tillbringat så mycket tid med film, tv och video. Det mesta de ser är inte svenskproducerat utan kommer utifrån. Jag tycker att det är viktigare än någonsin att det görs film på det egna språket så att barn och ungdom får möjlighet att möta och lära känna sin egen kultur." (Annika Gustafsson i SDS 15.3.2000)

	Trollhättan	Sverige	Åtta veckors inspelning.	1999-09-28	1999
	Stockholm	Sverige
Pachia Ammos	Kreta	Grekland

Sverigepremiär	1999-10-01	BioPalatset	Göteborg	Sverige	94 min
	1999-10-01	Filmstaden	Göteborg	Sverige	94 min
	1999-10-01	BioPalatset	Malmö	Sverige	94 min
	1999-10-01	Filmstaden	Malmö	Sverige	94 min
	1999-10-01	BioPalatset	Stockholm	Sverige	94 min
	1999-10-01	Filmstaden Sergel	Stockholm	Sverige	94 min
	1999-10-01	Filmstaden Söder	Stockholm	Sverige	94 min
	1999-10-01	Rigoletto	Stockholm	Sverige	94 min	(samt ytterligare 40 platser)
Dvd-release	2000-06-20			Sverige
TV-visning	2001-12-22	TV4		Sverige	90 min
	2003-12-12	TV4		Sverige	90 min
	2005-06-18	TV4		Sverige	90 min
Festivalvisning	2014-03-14	Spegeln A	Malmö	Sverige		BUFF filmfestival, 2014.
Cinemateksvisning	2020-02-16	Filmhuset	Stockholm	Sverige

Originaltitel	Lonely
Kompositör	Andreas Mattsson
	Arvid Lind
	Fredrik Norberg
	Per-Arne Wikander
Textförfattare	Fredrik Norberg
Framförs av	Imaginary Friend

Originaltitel	Var är du ikväll?
Kompositör	Andreas Mattsson
Textförfattare	Andreas Mattsson
Framförs av	P.A. Mattsson kvartett

Originaltitel	18 Years
Kompositör	Andreas Mattsson
	Arvid Lind
	P.-A. Wikander
	Fredrik Norberg
Textförfattare	Andreas Mattsson
Framförs av	Imaginary Friend

Originaltitel	När mörkret faller
Kompositör	Clas-Göran Lewerin	(1996)
Textförfattare	Clas-Göran Lewerin	(1996)
Framförs av	Björnes

Originaltitel	Try It Once Again
Kompositör	Magnus Carlson
Textförfattare	Magnus Carlson
Framförs av	Weeping Willows

Festivalpris	Moskva	2001			(juryns specialpris; barnfilmfestival)
	Hyderabad	2001			(Silver Elephant för bästa långfilm)
	Mexiko	2001			(bästa långfilm)
	Poznan	2000		Alexandra Rapaport	(Poznan Goats till bästa skådespelerska)
Pris	Köpenhamn	2000			(Nordiska filmfondens pris - Buster)
Festivalpris	Olympia	2000		Ulf Stark	(bästa manus)
	Uleåborg	2000			(bästa film)
	Milano	2000			(bästa barnfilm)
	Tokyo/Kyoto	2000
	Poznan	2000		Samuel Haus	(Poznan Goats till bästa barnskådespelare)
	Poznan	2000			(Silver Poznan Goats till bästa spelfilm)
	Malmö	2000		Anne Ingvar	(BUFF:s och SDS:s Stora filmpris 2000)
Pris	Örebro	2000			(bästa svenska film 1999 enl. Film i Örebro län)
Festivalpris	Berlin	2000			(bästa barnfilm)
Guldbagge	Stockholm	2000	Bästa foto	Anders Bohman
	Stockholm	2000	Bästa manuskript	Ulf Stark
	Stockholm	2000	Bästa regi	Ella Lemhagen
	Stockholm	2000	Bästa film
GP:s och Göteborg Film Fest. Nordiska Publikpris	Göteborg	2000			(50.000 kr)
Pris	Stockholm	2000		Samuel Haus	(Guldsolen, TV4:s "Nyhetsmorgons" filmpris)
Svenska Filmkritikerförbundets pris	Stockholm	2000			(1999 års årets svenska film)
Pris	Stockholm	2000			(Nöjesguidens Stockholmspris för årets bästa svenska film)
Festivalpris	Lûbeck	1999			(Kinderfilmpreis der Nordischen Filminstitute)

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2563

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2570

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2575

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	TSATSIKI MORSAN OCH POLISEN
Tryckeri	Tryckoffset
Affischdesign	Contact

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	TSATSIKI MORSAN OCH POLISEN
Tryckeri	Tryckoffset
Affischdesign	Contact

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Tsatsiki. Av Ulf Stark fritt efter Moni Nilsson-Brännströms böcker.
Omfång	71 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Treatment. Tsatsiki. Ulf Stark fritt efter Moni Nilsson-Brännströms böcker
Omfång	59 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Tsatsiki - Tsatsiki. Ulf Stark fritt efter Moni Nilsson-Brännströms böcker
Omfång	79 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Tsatsiki. Av Ulf Stark fritt efter Moni Nilsson-Brännströms böcker
Omfång	72 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Utkast till treatment. Tsatsiki och morsan Tsatsiki och farsan. Av Ulf Stark fritt efter Moni Nilsson-Brännströms böcker
Omfång	27 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Tsatsiki och morsan Tsatsiki och farsan. Två böcker för barn av Moni Nilsson-Brännström.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Färg papper	SET
Album	Nej

Typ	Övrigt tryck
Språk	Tyska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska