Hets (1944)

Media (294 st)



Alf Sjöbergs filmiska studie i pennalism orsakade en häftig skoldebatt och blev en internationell succé. Ingmar Bergmans manus var enligt honom själv delvis baserat på egna erfarenheter.

Etableringsbild: Högre allmänt läroverk, klockan visar 08:10. Ovanifrån blickar vi mot en ensam pojke som springer över den tomma skolgården och in i läroverket. I byggnaden springer han – så tyst som möjligt för att inte upptäckas – uppför långa trappor. Han avslöjas av en pliktskyldig ordningsvakt som tar pojken till skolans rektor. Rektorn är dock mer förstående till pojkens försening till morgonbönen. 

Sekvensen etablerar en genomgående känsla för hela filmen. Långa tomma korridorer, en labyrintliknande byggnad, höga trappor, skuggor, tystnad, en allseende kamera och skarpa kontraster mellan mörker och ljus etablerar en bild av läroverket som en institution som kontrollerar och skrämmer elever. Skolans uppgift verkar inte vara att i första hand bedriva en pedagogisk verksamhet. Som hämtad ur en Kafkainspirerad mardröm framställs den som en institution med en klart uttalad hierarki som återspeglar världen utanför. 

Jan-Erik går i sista ring i gymnasiet. Studentexamen närmar sig och han har stora problem med den sadistiske latinläraren Caligula. Caligula utnyttjar varje möjlig stund att utöva makt över Jan-Erik, andra elever och även människor utanför skolan. Jan-Erik träffar Bertha, och de blir ett par. Hon hyser rädsla för en person vars identitet hon inte vill avslöja och dämpar skräcken med alkohol. Jan-Erik får svårt att lita på hennes känslor för honom.

Leif Furhammar skriver i sin bok "Filmen i Sverige" om den enda svenska filmen från krigsåren som kan sägas ha blivit världsberömd: ”Hets var ett angrepp på ’den fascistoida skolan’ och dess förtryckarmekanismer men hade ideologiska referenser till det auktoritära samhället i stort och i sista hand till situationen i världen av år 1944.”

Filmen var både en kritiker- och publiksuccé. Den vann Grand Prix i Cannes, Stig Järrel skrev in sig i filmhistoriska annaler med en otrolig rollprestation som den pennalistiske läraren Caligula. Den var dessutom Mai Zetterlings genombrottsfilm, Ingmar Bergman ansvarade för manuset och var regiassistent och Victor Sjöström var konstnärlig ledare. Fotografen Martin Bodin ansvarade för filmens expressionistiska stil med brutala skuggor och ett enormt visuellt tryck. 

Hets är dock inte bara en samling av filmsveriges all-stars, den är intressant även utifrån andra, sociologiska, aspekter. 

I Sverige gav den upphov till en häftig skoldebatt. Filmen belyser vissa aspekter av generationskonflikter och moralpaniker som i mångt och mycket skulle prägla tiden efter andra världskriget. Den ingår inte i en ”ungdom på glid”-genre och är inte lika rebellisk som vissa anarkistiska filmverk baserade på skolans förtryckande hierarki, till exempel Jean Vigos C i uppförande och Lindsay Andersons If. Utomlands uppfattades Hets inte i första hand som en rapport om den svenska skolsituationen utan som ett sällsynt intensivt filmkonstverk.

Sanjin Pejkovic (2015)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Hör mer om denna film i vår podd "Svenska filmskurkar"

Läs mer om denna film i vår artikel "Cannes 1946 – Alla får påsar"

Läs mer om denna film i vår artikel "Yrke: musiker"

Läs mer om denna film i vår artikel "Yrke: lärare"

Ladda ner filmhandledningen

Läs mer om denna film i vår artikel "Filmen och makten att förändra"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Hets
Svensk premiärtitel	Hets
Internationell titel	Torment
Distributionstitel	Forfulgt (Danmark) Hets (Norge) Kiihko (Finland) Frenzy (Storbritannien) Torment (USA) Tourmente (Frankrike) Suplicio (Argentina) El sádico (Uruguay) Modae (Japan) Die Hörige (Västtyskland) Tortura (Spanien) Spasimo (Italien) Tortura (Portugal) Štvanice (Tjeckoslovakien) Skandal (Polen)
Alternativtitel	L'épreuve (titel använd när filmen visades vid filmfestivalen i Cannes 1946)
Videotitel i Sverige	Hets

Regi	Alf Sjöberg
Manus	Ingmar Bergman
Produktionsledare	Harald Molander Victor Sjöström (konstnärlig ledning)
Foto	Martin Bodin
Musik	Hilding Rosenberg (originalmusik)
Arkitekt	Arne Åkermark
Klippning	Oscar Rosander
Ljudtekniker	Gaston Cornelius
Regiassistent	Ingmar Bergman
Scenario	Alf Sjöberg
Produktionsassistent	Allan Ekelund
Inspicient	Gösta Ström
B-foto	Jarl Nylander
Stillbildsfoto	Louis Huch (ateljéfoto)
Musikarrangör	Hilding Rosenberg William Lind Charles Redland
Orkesterledare	Erik Tuxen
Kläder	Mimmi Törnqvist
B-ljud	Lennart Svensson
Mixning	Sven Persson (som Sven Rudestedt)

Stig Järrel	Caligula, lektor i latin
Alf Kjellin	Jan-Erik Widgren, elev i ring IV L
Mai Zetterling	Bertha Olsson, expedit i cigarraffär
Olof Winnerstrand	rektorn
Gösta Cederlund	Pippi, klassföreståndaren
Hugo Björne	doktor Nilsson
Stig Olin	Sandman, elev i IV L
Olav Riégo	byrådirektör Torsten Widgren, Jan-Eriks far
Märta Arbin	fru Widgren
Jan Molander	Pettersson, elev i IV L
-	Ej krediterade:
Anders Nyström	Bror Widgren, Jan-Eriks bror
Nils Dahlgren	poliskommissarien
Gunnar Björnstrand	lärare
Nils Hultgren	lärare vid morgonbönen
Rune Landsberg	lärare vid morgonbönen
Richard Lund	lärare
Bertil Solberg	knatten som kommer för sent till morgonbönen
Torsten Hillberg	läkaren i bårhuset
John Zacharias	assistentläkaren i bårhuset
Lillie Wästfeldt	polissystern
Edvard Danielsson	prästen
Selma Sandberg	församlingssystern
Greta Stave	Lina, Widgrens husa
Bengt Dalunde	ynglingen som glömt sin psalmbok
Birger Malmsten	Kreutz, elev i IV L
Tom Österholm	Ström, elev i IV L
Carl-Einar "Charlie" Gregmar	Karlsson, elev i IV L
Bengt Persson	Bergström, elev i IV L
Arne Ragneborn	Göterstam, elev i IV L
Rolf Bergström	Östergren, elev i IV L
Palle Granditsky	Krefler, elev i IV L
Lennart Nyberg	Bokstedt, elev i IV L
Carl-Olof Alm	elev i IV L
Bengt von der Burg	elev i IV L
Gunnar Hedberg	elev i IV L
Curt Edgard	elev i IV L
Claes Falkenberg	elev i IV L
Sten Gester	elev i IV L
Olle Gillström	elev i IV L
Lars Lindberg	elev i IV L
Allan Linder	elev i IV L
Sven Birger Strömsten	elev i IV L
Bengt Carenborg	elev i IV L
Gustaf Svensson	elev i IV L
Bengt Grive (som Bengt Gustafsson)	elev i IV L
Gunnar Almqvist	lärare
Gustaf Hedström	lärare
Ingmar Bergman	radioröst
-	Bortklippta i den slutliga filmen:
Albert Ståhl	SångPelle, lärare
Anna Olin	tant Elisabeth
Hilda Borgström	Caligulas mor

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
	AB Svensk Filmindustri	1944
Distributör i Sverige (16 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1990
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2015
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1997
Distributör i Sverige (köpvideo)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1997
Distributör i Sverige (DVD)	SF Home Entertainment	2004
Laboratorium	FilmTeknik AB
Smink	Firma Carl M. Lundh AB

Ett gastkramande drama om hur den sadistiske latinläraren Caligula sätter skräck i några unga människors liv ett effektfullt angrepp på skolsystemet och dess förtryckarmekanismer.

Jan-Erik går i sista ring på gymnasiet vid ett pojkläroverk i Stockholm och det närmar sig studentexamen. De värsta farhågorna har han inför kursen i latin, där läraren är den sadistiske Caligula. Genom sin grymma pedagogik sätter denne skräck i eleverna. Jan-Erik tycks särskilt utsatt för Caligulas tyranni och han får en dag en anmärkning då han anses ha fuskat vid en översättningsövning. Detta straff mottas med skam av Jan-Eriks föräldrar som har högt ställda krav på sin son. På väg hem en kväll möter Jan-Erik flickan Bertha som arbetar i tobakshandeln. Hon är kraftigt berusad och Jan-Erik hjälper henne hem. Bertha visar sig vara i det närmaste skräckslagen och känner sig jagad av någon, av vem får dock inte Jan-Erik veta. Bertha och Jan-Erik fortsätter att träffas, men skräcken hos Bertha tycks ständigt närvarande. Pressen från skolan, hemmet och hans realation med Bertha gör att Jan-Erik till slut kollapsar. Berthas rädsla visar sig bero på Caligula, och en dag finner Jan-Erik henne liggande i lägenheten, död...

"En rent filmiskt skickligare svensk film har kanske aldrig gjorts, sällan en mera dramatisk." (BLM)

Censurnummer	130029
Datum	1990-04-04
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	1106 meter
Kommentar	Aktlängder: 449-445-212 = 1106 m. Aktlängder: 449, 445, 212.

Censurnummer	67561
Datum	1944-09-12
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2775 meter
Kommentar	Aktlängder: 565-560-560-555-535 = 2775 m. 1953-05-29 godkändes en engelsktextad kopia avsedd för export. Längd: 2605 m - 95 minuter. Aktlängder: 565, 560, 560, 555, 535.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Petersen-Poulsen, AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2775 meter
Längd i minuter	101 min
Akter	5 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

AT (Stig Almqvist): "Ett är säkert: intensivare har aldrig berättats i svensk film. I långa stycken är Hets gastkramande. Men ibland sprängs trycket av ett skolpojksskämt, ett välförtjänt knytnävsslag, ett utslungat 'Svin!' som lättar.

Och slutet är, efter all vånda, någorlunda solljust och lätt att andas.

Det helhetsintryck, som stannar, blir dock: en mardröm. Och så har författare och regissör velat.

Den unge teatermannen Ingmar Bergman har skrivit Hets. Han måste vara en filmbegåvning! Bild!skildringen ligger naturligtvis för honom, manuskriptet har skärpa, rytm och nerv. Blott slutet sackar. (-)

Sjöberg har frossat i skräckfeber. Det är, som ägde han själv något av Caligulas lust att pina, hålla på sträckbänken, kattlikt leka med sitt offer -- släppa publiken till skratt för att i nästa ögonblick slita i dess nerver med en ny chock.

Det är gjort med virtuositet. Sjöberg kan verkligen sköta det invecklade instrument som heter film. Vad han saknar är blott känsla för var och när han skall sluta att piska en effekt. Ofta håller han på för länge -- så att man tröttnar. Han är väl en kall artist, hans hjärta hjälper honom icke att säga ifrån, var publiken har fått nog. Hets har blivit en medveten och utförlig 'studie' i det makabra."

AB (Filmson): "Här har Sjöberg också tvingat sig till koncentration som berättare och det bidrar till det starkt dramatiska intrycket av filmen. Ingmar Bergmans manuskript är för att begagna filmens egna ord rätt mycket 'gymnasialt' i sin bjärta skildring av den sadistiske latinlärarens ondskefullhet och den unga flickans fördärv. Men genom att föra samman dessa båda orosmoment i den unge abiturientens liv vinner historien både i koncentration och verkningsfulla kontraster och ger möjligheter till dramatiska urladdningar som nogsamt tillvaratagits av regin.

Stig Järrel har tidigare gjort en liknande patologisk lärarfigur i Hasse Ekmans Lågor i dunklet. Han är hal, smidig, satanisk som endast han kan vara men berömvärt måttfull. Mai Zetterling är mera kött och blod och levande kvinnovarlese än de flesta av sina medsystrar i svensk film. Med hennes slinka blir filmen levande människoskildring, inte bara dramatiskt arrangemang. Bättre beröm kan man inte finna i en hastig vändning.

Alf Kjellin har också en roll som ger honom större möjligheter än någon gång tidigare att spela ut."

BLM (Georg Svensson): "En rent filmiskt skick!ligare svensk film har kanske aldrig gjorts, sällan en mera dramatisk. Filmen har praktiskt taget inga döda punkter utan är full av nerv från början till slut. Grand Guignol-scenerna, särskilt den första, där man vet att något ondskefullt tassar omkring i det mörka, endast av gatans flackande ljussken upplysta rummet men ingenting ser eller hör av det, är durkdrivna och gjorda med konstnärlig bildfantasi. Vad som är väsentligt styvare är att lektionsscenerna och hembilderna med sitt normalare innehåll och utan alla kameratrollerier och kloliknande skuggor på väggarna gjorts verkligt spännande. Att skolinteriörerna i stort sett är riktiga intygas. (-) Den sida som Järrels lärare i filmen vänder åt skolan tror man alltså på, medan däremot de utslag av hans perverterade själsliv som går ut över den stackars cigarrbodsflickan är uttryck för en psykologiserande skräckromantik som nog måste kallas juvenil. Men Järrel gör vad som ålagts honom med en överlägsen skicklighet som nästan kan få en att tro på denne Jekyll-Hydefigur. Däremot går det inte med bästa vilja att acceptera flickan; hur väl hon än spelas av Mai Zetterling måste man konstatera att hon ter sig enbart som ett utflöde av fransk film. Alf Kjellin spelar med vackert allvar den olycklige gymnasisten, det är en svår roll som klaras mästerligt."

Musiken i Hets recenserades särskilt i ett par tidningar.

SvD (K R-n): "Musiken till Hets har komponerats av Hilding Rosenberg och hans insats präglas givetvis av osviklig teknisk säkerhet och vittnar också om smidig anpassning efter filmdramatikens krav, men har knappast den personliga stämpel som man eljest möter i denne tonsättares produktion och som man nog väntat att i viss mån återfinna även här. Vad han åstadkommit är ett habilt beställningsarbete, som verkar väl inpassat i helheten."

DN (C B-g): "Med sin utomordentliga händighet och anpassningsförmåga har han (Rosenberg) rytmiserat och illustrerat de scener där en orkester kan tänkas ha något att tillägga. De är inte så många att någon särskild musikanmälan egentligen vore nödvändig; ungefär så mycket tonkonst finns det nästan i varenda amerikansk film. Rosenbergs tillskott visar dock en artistisk målmedvetenhet betydligt högre än den internationella medelnivån."

Kommentar Svensk filmografi

Ingmar Bergman hade engagerats av SF som "regiassistent och manuskriptförfattare" fr o m 16.1.1943 till att börja med för ett år framåt. Under en längre sjukhus- och konvalescentperiod vintern 1942--43 hade han skrivit manuskriptet till Hets och SF köpte det i juli 1943 inom ramen för kontraktet med Bergman. Samtidigt gav bolaget honom i uppdrag att på vissa punkter ytterligare utarbeta det. Inspelningen, vid vilken Ingmar Bergman deltog som kombinerad regiassistent och scriptboy, ägde rum i två perioder. Den första omfattade filmens interiörer och sträckte sig mellan 21 februari och 31 mars 1944. Den senare perioden, under vilken exteriörscenerna spelades in, omfattade ca 10 dagar under senare hälften av maj 1944. (GW)
Hets deltog som ett av [fyra] svenska bidrag vid filmfestivalen i Cannes 1946, där filmen tilldelades Grand Prix [det högsta priset vid tiden och delat med 1io andra filmer] /.../.

Hets publicerades som novell i Filmjournalen nr 51 1944 och som bildnovell i Bildjournalen nr 12--15 1959.

I en artikel i Göteborgs-Posten 7.11.1944 berättas: "Just i dagarna har Ingmar Bergman också fått anbud att skriva en roman på filmen Hets men det kommer han inte att göra. Den är tänkt som film och det blir varken roman, novell, drama eller television av den. Roligare än så här skall den inte bli, slutar Ingmar Bergman."

Ett oidentifierat pressklipp berättar, att Ingmar Bergman p g a framgången med Hets fått anbud från det engelska filmbolaget Two Cities "att ta hand om ett uppslag som bolaget vill lansera. (-) Ingmar Bergman, som just i dag avslutat sina nya film Det regnar på vår kärlek med Barbro Kollberg i huvudrollen, har ännu inte hunnit ta ställning till det hedrande anbudet som självfallet är lika hedrande för SF, dit hr Bergman f. n. är knuten som regissör." Det kan tilläggas att Det regnar på vår kärlek (1946/25) var färdiginspelad hösten 1946.

Engelsmannen Peter Ustinov skrev teaterpjäsen "Frenzy" byggd på Hets. Pjäsen hade urpremiär på St. Martin's Theatre i London 21.4.1948.

Hets gav upphov till en intensiv pressdebatt. 5.20.1944 inflöt i Aftonbladet ett inlägg av rektor Henning L Håkanson vid Palmgrenska samskolan, där Ingmar Bergman varit elev (det uttalande som åsyftas i följande citat gjorde Bergman för Aftonbladet dagen efter premiären på Hets, 3.10.1944):
"Hr Bergmans uttalande, att hela hans skoltid var ett helvete, förvånar mig. Jag minns tydligt, att både han, hans bror och hans far var mycket nöjda med skolan. Efter sin studentexamen har också Ingmar Bergman uppenbarat sig i skolan vid vår julfest, glad och nyter och av allt att döma utan någon känsla av agg vare sig mot skolan eller mot dess lärare. Saken ligger nog till på ett annat sätt. Den gode Ingmar var ett problembarn, lat men ganska begåvad, och att en sådan typ ej lätt inordnar sig i en dagligt ordnad studiegång, är naturligt. En sådan skola kan ej vara anpassad för drömmande bohémer utan för normalt funtade arbetsmänniskor."

I Aftonbladet 9.10.1944 svarade Bergman: "Först var det alltså 'det 12-åriga helvetet' (ruggigt uttryck förresten. Inte använt av mig utan av den som intervjuade mig. Jag vill minnas att jag sade 'helsike', och det är skillnad det). Ja! Jag var en mycket lat gosse och mycket rädd därför att jag var lat, därför att jag sysslade med teater i stället för med skolan och därför att jag avskydde att passa tider, stiga upp om morgnarna, läsa läxor, sitta stilla, bära kartor, ha raster, skriva skrivningar, tugga förhör, kort sagt och utan krusiduller: jag avskydde skolan som princip, som system och inrättning. Jag har sålunda absolut inte velat komma åt min egen skola utan alla skolor. Min skola var som jag tydligt påpekade i den olycksaliga intervjun efter vad jag förstår varken bättre eller sämre än andra inrättningar för samma ändamål.

Min vördade rektor skriver också (nog så skarpt): 'En skola kan ej vara avpassad för drömmande bohemer utan för normalt funtade arbetsmänniskor'.

Vart skall de stackars bohemerna ta vägen? Skall elevmaterialet uppdelas: Du är bohem, du är arbetsmänniska, du är bohem o.s.v.! S l i p p e r bohemerna? (-)

Det finns lärare man aldrig glömmer. Gubbar man gillade och gubbar man avskydde. Min vördade rektor hörde och hör fortfarande (i mitt fall) till den förra kategorin. Jag har också en känsla av att min älskade rektor inte har sett filmen än. Vi borde kanske gå och se den tillsammans!"

Fotot i Hets har närmare analyserats i två samtida artiklar i Biografbladet, bägge med talrika, belysande bilder ur filmen, av filmkritikern Stig Almqvist i nr 3/1945, s 44, och av konstnären Lennart Rodhe i 3/1945, s 6. Filmen är dessutom föremål för utförlig behandling i dels Lundin/Olssons Regissörens roller. Samtal med Alf Sjöberg, Lund 1976, s 48, och Gunnar Lundins Filmregi Alf Sjöberg, Lund, 1979, s 57.

Hets hade samtidig premiär i sju svenska städer.

				1944-05-15	1944-05-25
				1944-02-21	1944-03-31
Filmstaden	Råsunda	Sverige	(ateljé)
Södra Latin	Stockholm	Sverige	(skolscener; klassrum, korridorer, aula och gymnastiksal)
Norra Latin	Stockholm	Sverige	(skolscener; trapphus och korridorer)
Bal Palais	Stockholm	Sverige	(exteriör)
	Stockholm	Sverige	(exteriörer)
	Södertälje	Sverige	(skolgårdsscen)

Sverigepremiär	1944-10-02	Röda Kvarn	Eskilstuna	Sverige	101 min
	1944-10-02	Falan	Falun	Sverige	101 min
	1944-10-02	Palladium	Helsingborg	Sverige	101 min
	1944-10-02	Skandia	Linköping	Sverige	101 min
	1944-10-02	Palladium	Lund	Sverige	101 min
	1944-10-02	Odéon	Norrköping	Sverige	101 min
	1944-10-02	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	101 min
	1944-10-02	Röda Kvarn	Uppsala	Sverige	101 min
Urpremiär	1944-10-02	Röda Kvarn	Eskilstuna	Sverige	101 min
	1944-10-02	Falan	Falun	Sverige	101 min
	1944-10-02	Palladium	Helsingborg	Sverige	101 min
	1944-10-02	Skandia	Linköping	Sverige	101 min
	1944-10-02	Palladium	Lund	Sverige	101 min
	1944-10-02	Odéon	Norrköping	Sverige	101 min
	1944-10-02	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	101 min
	1944-10-02	Röda Kvarn	Uppsala	Sverige	101 min
Annan visning	1947			Polen
TV-visning	1970-11-28	TV2		Sverige	97 min
	1972-03-10	TV1		Sverige	97 min
	1982-01-03	TV2		Sverige	97 min
Videorelease	1997-10			Sverige	97 min
TV-visning	1998-07-26	SVT1		Sverige	97 min
	2001-08-27	SVT1		Sverige	97 min
	2002-11-11	SVT1		Sverige	97 min
Dvd-release	2004-04-28			Sverige
TV-visning	2005-01-18	SVT1		Sverige	97 min
	2006-09-09	SVT2		Sverige	97 min
	2008-04-08	SVT1		Sverige	97 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2010-04-21
	2010-05-06
TV-visning	2011-09-05	SVT1		Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2012-02-26
	2012-03-13
TV-visning	2012-05-28	SVT1		Sverige
Cinemateksvisning	2016-11-12	Filmhuset	Stockholm	Sverige
TV-visning	2018-06-12	SVT1		Sverige
	2022-05-01	SF Kanalen		Sverige
	2022-08-08	SF Kanalen		Sverige
	2022-08-16	SF Kanalen		Sverige
	2022-08-24	SF Kanalen		Sverige
	2023-04-30	SF Kanalen		Sverige
	2023-07-27	SF Kanalen		Sverige

Originaltitel	Din klara sol går åter opp
Kompositör	Johann Georg Störl	(1710)
Textförfattare	Johan Olof Wallin	(svensk text 1814)
Sångare	kör

Originaltitel	Allena Gud i himmelrik
Textförfattare	Johan Olof Wallin	(svensk text 1816)
	Nicolaus Decius	(tysk text 1526)
	Arvid Pedersøn	(dansk text 1529)
Arrangör	Nicolaus Decius	(1539)
Sångare	kör

Originaltitel	Glädjens blomster
Arrangör	Hugo Alfvén

Originaltitel	Sjungom studentens lyckliga dag
Kompositör	G*****	(1851)
Textförfattare	Herman Sätherberg
Sångare	kör

Festivalpris	Cannes	1946			(Grand Prix, tillsammans med tio andra filmer, Festival de Cannes, Frankrike)
Charlie	Stockholm	1945			(bästa svenska film 1944-45)
Svenska Filmjournalisternas Klubbs pris	Stockholm	1945			(1:a plats i Biografbladets och Svenska Filmjournalisternas Klubbs omröstning 1944-45)

Från spex till sex (1971)	Citat ingår från	Hets (1944)
Minns ni? (1993)	Citat ingår från	Hets (1944)

Begravning

Berusning

DK Drama

DK Skola

DK Ungdomskultur

Gymnasister

Latinlektor

Läkare

Lärare

Läroverk

Läxläsning

Obduktion

Polis

Sadist

Stockholm/Östra Real

Studentexamen

Tobaksaffärer

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	16 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2750

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2759

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2757

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2759

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Slutmix
Bärare	16 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv Huvudtext
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Större än 80 x 110 cm
Antal exemplar	1

Storlek	Större än 80 x 110 cm
Antal exemplar	1

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Ljunglöfs

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Tryckeri	Ljunglöfs

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Synopsis
Manustitel	Hets. Filmsynopsis. Av Ingmar Bergman.
Omfång	47 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Hets. Filmmanuskript. Av Ingmar Bergman.
Omfång	168 s. Rollbeskrivning (5 s.) ingår. Miljölista (10 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Hets.
Omfång	25 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Hets.
Omfång	153 s. + ca 60 s. spelplan, inspelningsschema,rollförteckning mm.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Hets. Filmmanuskript. Av Ingmar Bergman.
Omfång	168 s. Rollbeskrivning (5 s.) ingår.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	11
Dia	1
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Norska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Franska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Japanska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Svartvit
Bärare	DCP
Längd i minuter	101 min

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264