Flickan och Djävulen (1944)

Media (78 st)



Den änglalika Gunn Wållgren blir en väsande häxa i sin mans film om barnet som kastades i älven – en moralfilosofisk skräckfilm i allmogemiljö.

Bonden Klas och hans havande hustru står bland åskådarna när en häxa ska brännas på bål. Häxan förbannar den havande kvinnan, för att kunna leva vidare måste hon ympa in sin själ i ett ofött barn. Kvinnan dör sedan i barnsäng och bonden kastar sin nyfödda dotter i älven och hänger sig i ett träd. Nitton år senare knackar en änglalik flicka på hos en storbonde som vanärat häxan. Ja, ni förstår. Flickan och djävulen är en skräckfilm i allmogemiljö, och Hampe Faustmans hustru Gun Wållgren spelar flickan som ”kom ur älven”. När det onda i henne tar makten förändras hela hennes väsen. De gyllene lockarna raknar, de ljuva dragen blir skarpa, ögonen blixtrar och den ljusa, barnsliga rösten blir grov. ”Du stal tryggheten ifrån henne” väser häxan triumferande när bondmorans elakhet hjälpt det onda att ta över. Gud behöver hjälp på traven. Om godheten i människan ska kunna segra, måste vi handla gott mot varandra.

Filmen fick ett blandat mottagande. Bang (Barbro Alving) skrev i Dagens Nyheter: ”Detta blir inte en filmrecension i gängse mening – det blir en hyllning till dem som skapat Flickan och djävulen. Det är givet att man kan leta fram svagheter och detaljer att kritisera även i denna film. Men det skulle kännas som grinighet och viktighet för anmälaren, som inte tvekar att kalla Flickan och djävulen den starkaste, vackraste och mest betydande svenska film som gjorts sedan stumfilmens dagar. […] Börja titulera Hampe Faustman som den nye Sjöström eller Stiller kan man också avstå ifrån; det är i själva verket betydligt roligare att konstatera att han med Flickan och djävulen visar sig vara den säkraste konstnären i den yngsta regissörsgenerationen. Den som skapat dessa scener, mustiga och färgrika, laddade med stämning från vidskepelsens tidevarv, måste äga den sällsynta egenskap som kallas konstnärlig lidelse.”

Pavane (Gerd Osten) såg annorlunda på filmen, i BLM skrev hon: ”[…] Särskilt djupt under ytan går Malmbergs manuskript inte och det har mera teaterns än filmens form. En högtidlig, arkaiserande dialog bryter sig mot en bildstil som närmast kan betecknas som skomakarrealistisk. Det förekommer på tok för många toviga skägg och råflabb i filmen. […] Ensemblen sliter redligen med Malmbergs dialog men har tydligen haft svårt att hålla sig obesmittad av den Guds-död-i-stugan-anda som ligger tjock över filmen. Häxans roll är förvisso heller inte lätt och man avundas inte unga Gunn Wållgren den börda hon fått sig pålagd. Den första förvandlingsscenen är dock stark och imponerande den gemenhet som kataraktiskt väller fram över fru Wållgrens ansikte.”

Nina Widerberg (2015)

 

Den här filmen har ingen aktuell distributör men med tillåtelse från filmens rättighetshavare kan den bokas på dcp för biografvisning genom Filminstitutets arkiv.

Boka film ur filmarkivets digitala samlingar

Läs mer om denna film i vår artikel "Hädelse och hysteri"

Läs mer om denna film i vår artikel "Cannes 1946 – Alla får påsar"

Läs mer om denna film i vår artikel "Häxor, läxor och dödliga intentioner"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Flickan och Djävulen : En ballad i skymningen
Svensk premiärtitel	Flickan och Djävulen
Distributionstitel	Pigen og Djævelen (Danmark) The Girl and the Devil (USA) Le Diable et la servante (Belgien) La sorcière (Frankrike)

Regi	Erik "Hampe" Faustman
Manus	Bertil Malmberg
Producent	Lorens Marmstedt
Foto	Hilding Bladh
Musik	Moses Pergament (originalmusik) Lars-Erik Larsson (originalmusik - musik till inledningen)
Koreograf	Ivo Cramér
Arkitekt	P.A. Lundgren
Ljudtekniker	Arthur Waldersten
Scripta	Anna-Stina Husberg Marianne Höök
Inspicient	David Norberg
B-foto	Carl-Eric Edlund
Stillbildsfoto	Carl-Eric Edlund
Musikarrangör	Moses Pergament
Kläder	John Zacharias (kostymexpert)
Smink	Arvid Ström
Förtexter	Alva Lundin
Speaker	Erik "Hampe" Faustman

-	Personer i prologen:
Kolbjörn Knudsen	bonden Klas
Ingrid Borthen	hans hustru
Hilda Borgström	jordmor
Elsa Widborg	Marit, häxan
Tord Stål	skrivaren
-	Personer i berättelsen:
Gunn Wållgren	Karin
Stig Järrel	gårdfarihandlaren
Sven Miliander	Mattias, storbonde
Linnéa Hillberg	Elin, Mattias hustru
Anders Ek	Olof, Mattias och Elins son
Toivo Pawlo	Hans, Mattias och Elins son
Julia Cæsar	Gammel-Kersti, piga hos Mattias
Gull Natorp	gumman som påtvingas en kjol av gårdfarihandlaren
Carl Ström	Jonas
Gösta Gustafson	skräddaren
Rudolf Wendbladh	prästen vid skördefesten
Hugo Jacobson	Garv-Johan, dräng hos Mattias
Hanny Schedin	piga hos Mattias
Erland Colliander	en bonde på skördefesten
Brit Ångström	piga hos bonden Klas		(i prologen)
Gert Lillienberg	den unge mannen på krogen som sett en häxa komma
Birger Åsander	åhörare till gårdfarihandlaren/drevkarl
Sture Ericson	en man på skördefesten
-	Ej krediterade:
Harriett Philipson	Malin, en ung flicka
Erik Forslund	åhörare till gårdfarihandlaren/drevkarl i kvarnen
Solveig Lagström	piga hos Mattias
Viveca Serlachius	lillpiga hos Mattias
Rune Stylander	dräng hos Mattias
Torgny Anderberg	dräng hos Mattias
Victor Thorén	präst vid bålet		(i prologen)
Torsten Lilliecrona	bödeln		(i prologen)
Gottfrid Holde	medlem av häxkommissionen		(i prologen)
Albin Erlandzon	en man vid häxbålet som varnar Mattias		(i prologen)
Ivar Wahlgren	åhörare till gårdfarihandlaren
Hjördis Gille	åhörare till gårdfarihandlaren
Birger Sahlberg	åhörare till gårdfarihandlaren
Harry Philipson	åhörare till gårdfarihandlaren
Folke Algotsson	åhörare till gårdfarihandlaren
Frances von Koch	åhörare till gårdfarihandlaren
Carin Appelberg-Sandberg	fetlagd kivnna på skördefesten
Kurt Willbing	pojke på skördefesten
Terje Valenkamph	pojke på skördefesten
Marianne Nielsen (som Marianne Lindgren)	kvinna på skördefesten
Åke Fridell	ung man på skördefesten
Gunnar Öhlund	man på skördefesten
Lisa Wirström	kvinna på skördefesten
Gunnel Wadner	flicka på skördefesten
Ingrid Björk	flicka på skördefesten
Axel Lagerberg	drevkarl i kvarnen
Carl Ericson	drevkarl i kvarnen
John W. Björling	drevkarl i kvarnen
Uno Larsson	drevkarl i kvarnen
Ida Otterström	gammal kvinna i kvarnen

Produktionsbolag	Terrafilms Produktions AB
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Terrafilm	1944
Laboratorium	AB Film-Labor

En häxa ska oskadliggöras. Bunden vid en påle står hon på ett bål. Många människor är församlade. Häxan skriker ut sitt lidande och försöker finna en havande kvinna bland åskådarna, ett ofött barn att leva vidare i. Hon får syn på bonden Klas' förskräckta hustru, en snart blivande mor.

Bonden Mattias klättrar upp på bålet och slår häxan över munnen för att få slut på skriken. Hon lovar hämnd, får syn på en bödelshuva och ropar att nästa gång han får se huvan är ofärdens timma slagen.

Bonden Klas' hustru dör i barnsäng. Hennes nyfödda dotter bär ett häxmärke på skuldran. Klas kastar sin dotter i älven. Sedan hänger han sig i ett träd.

Nitton år har förrunnit, berättar en speakerröst.

En blyg flicka, Karin, anländer till Mattias' gård, där hon får arbete som stinta. På kvällen varnas Karin av Gammel-Kersti för Mattias' hustru. Karin får berätta om sig själv. Hon kom med älven och togs om hand av en man, gudfar, som sedan lämnade bort henne.

Samma kväll kommer en gårdfarihandlare till Mattias och visar vältaligt upp sina varor. Innan han går, visar han också en bödelshuva.

Gårdfarihandlaren kommer upp på höskullen, där Karin har sovplats. Gudfar! utropar hon. Du har krafter du inte känner, säger han. Gå in i dig själv! Under hans tal förändras hon. Ansiktet hårdnar. Hon skrattar rått. Du är vaken nu, säger han, frälst från bålet. Och den som slog dig den gången, han finns här.

Det är stor skördefest hos Mattias. Skördedansen ska i år dansas av den ringaste bland oss, Karin, tillkännager Mattias. Hånet spelar i många flickors ansikten, när Karin osäkert tar några steg. Men snart får hennes dans liv och kraft. Hon åses med beundran, bl a av Mattias och hans söner Hans och Olof.

Skicka stintan ur huset, begär Mattias' hustru efter!åt.

Karin badar i en skogssjö. Hans ligger gömd och ser på. Hon upptäcker honom och simmar fram till honom. Han ser märket på skuldran.

En dag när Karin har mjölkat, häller bondhustrun ut en del av mjölken. Hon anklagar Karin för att ha fått korna att sina och går efter Mattias. Karins ansikte mörknar. När bonden kommer, är mjölktunnan full igen.

Karin och Olof är tillsammans. Hon vill ge sig av. Olof vill hjälpa henne. Hon försöker berätta om sin förbannelse, men något hindrar orden att tränga fram.

Mattias möter Hans i fähuset. Du är avundsjuk på Olof, säger Hans. Mattias blir ursinnig och slår sin son med en påk.

Hans plåstras om av sin mor. Han har en blessyr på skuldran. Ett sådant märke har Karin också, säger han.

Inför Olofs ögon blottar hans mor Karins skuldra med märket. Karin flyr. Olof tar en bössa och skyndar efter.

Medan ett uppbåd samlas för att söka efter häxan, finner Olof Karin i en kvarn. De talar om gemensam död och faller sedan i varandras armar. Efter famntaget säger Olof att han inte längre kan tänka sig att dö.

Mattias får besök av gårdfarihandlaren. Häxan har besvär med flickan hon bor i, berättar han. Därför är hon beredd till förlikning med Mattias.

Karin sover hos Olof. Det pågår en kamp inom henne. Hon vaknar och är strax förvandlad. När Olof vaknar, är Karin borta. I stället är gårdfarihandlaren där. Om du skyndar dig hem, hittar du henne, säger han.

Häxan inom Karin försöker övertala Mattias och hans hustru att hjälpa till att döda Olof. Hans kärlek till Karin är ett hot mot häxan. Hans kommer in och ser förskräckt att Karin blivit en annan. Men mitt i bestörtningen visar han glädje över återseendet, och det väcker den verkliga Karin till liv. Du frälste mig Hans, säger hon.

Olof kommer hem precis i tid för att med Karin hinna fly undan uppbådet. De söker sig åter till kvarnen, dit uppbådet lite senare anländer med gårdfarihandlaren strax efter. När plötsligt kyrkklockor börjar ringa, fylls hans ögon av skräck. Också inom Karin händer något. Hennes ansikte speglar kamp. Men snart blir hon lugn. Gud har hört mig, säger hon.

Gårdfarihandlaren flyr. Musik fyller natten, Vår Gud är oss en väldig borg.

Karin och Olof böjer knä tillsammans.

Censurnummer	67763
Datum	1944-10-26
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2520 meter
Kommentar	Aktlängder: 510-575-570-500-365 = 2520 meter. Aktlängder: 510, 575, 570, 500, 365.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Intensitetston
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2520 meter
Akter	5 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

DN (Bang): "Detta blir inte en filmrecension i gängse mening -- det blir en hyllning till dem som skapat Flickan och djävulen. Det är givet att man kan leta fram svagheter och detaljer att kritisera även i denna film. Men det skulle kännas som grinighet och viktighet för anmälaren, som inte tvekar att kalla Flickan och djävulen den starkaste, vackraste och mest betydande svenska film som gjorts sedan stumfilmens dagar. (-)

Börja titulera Hampe Faustman som den nye Sjöström eller Stiller kan man också avstå ifrån; det är i själva verket betydligt roligare att konstatera att han med Flickan och djävulen visar sig vara den säkraste konstnären i den yngsta regissörsgenerationen. Den som skapat dessa scener, mustiga och färgrika, laddade med stämning från vidskepelsens tidevarv, måste äga den sällsynta egenskap som kallas konstnärlig lidelse."

Ny Dag (Z): "Nu söker dunkelmännen att erövra filmen. Oxfordbrodern Bertil Malmberg har följt Sven Stolpes exempel och gjort ett filmmanuskript. Det är bräddat av vidskepelse och frossar i skräck. Malmberg har funnit det lämpligt att göra en häxfilm i gammal svensk allmogemiljö, med en i ordets bokstavliga bemärkelse djävulsk gårdfarihandlare, en elak matmor och despotisk husbonde, samt en hop råa bönder. Den reaktionära tendensen ligger dels i ämnet självt, som presenteras inte ur nutidsmänniskans synvinkel, utan som Malmberg själv vore lika full av skrock som den allmoge han svartmålar, och dels just i skildringen av bönderna som en dum, elak och farlig pöbel. Malmberg använder sig av lynchningstemat för att misstänkliggöra folket. Det vill i filmen till gudomliga ingripanden och dånande klockringning från ovan för att driva bort djävulen och skrämma folket till ro."

BLM (Pavane): "En viss risk för schematisering och svart-vitmålning ligger alltid nära till hands då man skildrar det ondas kamp mot det goda, och den faran har inte undgåtts här. Särskilt djupt under ytan går Malmbergs manuskript inte och det har mera teaterns än filmens form. En högtidlig, arkaiserande dialog bryter sig mot en bildstil som närmast kan betecknas som skomakarrealistisk. Det förekommer på tok för många toviga skägg och råflabb i filmen. Man skulle önska Faustman en klarare blick och en fastare hand -- som alltid finns det här något grumligt i hans regiarbete och vissa scener måste tyvärr betecknas som rent grisiga. Det är olustigt att inte kunna finna mycket positivt i en film som lagts upp med så påtaglig ambition som Flickan och djävulen; troligen ligger felet i att en alltför omogen regissör anförtrotts ett svårbearbetat stoff.

Ensemblen sliter redligen med Malmbergs dialog men har tydligen haft svårt att hålla sig obesmittad av den Guds-död-i-stugan-anda som ligger tjock över filmen. Häxans roll är förvisso heller inte lätt och man avundas inte unga Gunn Wållgren den börda hon fått sig pålagd. Den första förvandlingsscenen är dock stark och imponerande den gemenhet som kataraktiskt väller fram över fru Wållgrens ansikte."

Några tidningar sände även sina musikkritiker till Flickan och djävulen för att komplettera den filmkritiska bedömningen. Två citeras här.

DN (C G-g): "Larssons förspel var habilt dramatiskt så där i största allmänhet; det föreföll att kunna begagnas till litet av varje. När sedan Pergament fick komma till tals i prologen med häxbålet visade det sig att han hade en helt annan uppfattning av situationen. Det skar sig i musiken, som just i detta avsnitt nog verkade mer gnisslig och vass än den skulle ha gjort om stämningen långsamt hade jagats upp ända från början. Även i fråga om instrumentationen blev det ett alltför tydligt brott i skildringen.

En film med så starkt kontrasterande och klart avgränsade motiv -- och så långsam takt! -- som Flickan och djävulen borde ge ett utmärkt tillfälle till verkligt symfonisk lösning av de musikaliska problemen. Pergament lär också ha varit inställd på något sådant men inte fått genomföra sina planer."

SvD (K R-n): "Det skulle inte skadat om han (Pergament, red anm) fått mera utrymme för sina insatser; i vissa stumma scener kan tystnaden visserligen förefalla talande nog, men i andra är den tom, och här skulle tonerna i högsta grad behövts för att förtäta atmosfären. Man saknar dem i dessa ögonblick så mycket mera som Pergament tydligen varit inspirerad för sitt arbete. Särskilt hans musik till de scener där häxsjälen hypnotiseras fram hos den stackars flickan präglas av levande fantasi, har en mycket stark spänning och låter kusligt suggestiv -- och stämväven kring djävulens vilda färd efter nederlaget, en väv vari temat 'Vår Gud är oss en väldig borg' tvinnats ihop med ett häftigt rytmiskt ackompanjemang, är ypperligt gjord."

Kommentar Svensk filmografi

Idén till filmen bygger på en sägen från 1600-talet att varje gång en häxa bränns på bål, flyr hennes själ i dödsögonblicket ur lågorna och slår rot hos en havande kvinna bland åskådarna. När denna sedan föder sitt barn, har häxans ondska gått i arv till barnet.

Några veckor efter premiären på Flickan och djävulen gjorde Kurt Atterberg ett kritiskt inlägg i Stockholms-Tidningen (18.11.1944) om framför allt den behandling kompositören Moses Pergament fått utstå vid produktionen. Rubriken på inlägget löd: "Musikpyttipanna och amputation." Atterberg skrev bl a följande.

"Vid denna films tillblivelse stuvades manuskriptet om, filmades, klipptes och gjordes i ordning, varpå komponisten -- som vanligt här i landet och antagligen även på andra ställen -- fick en mikroskopiskt liten tid på sig för att skriva musiken. Av ambition för klangresultatet bekostade han själv förstärkning av orkestern vid inspelningen av förspelet. När han så arbetat som en slav och allt var färdigt, underrättades han om att inspelningsfirman funnit det lämpligt att ersätta hans, redan på filmband upptagna, korta förspel med ett musikstycke av annan tonsättare, ett stycke, som firman tidigare hade beställt och använt för annat ändamål, och detta trots att filmförfattaren gemensamt med en film- och litteraturexpert lär ha uttryckt sin tillfredsställelse med Pergaments förspel. (-)

Pergaments musik till Flickan och djävulen finner jag alldeles utmärkt. Den inskränker sig huvudsakligen till att på lämpliga ställen med klangspänningar stryka under de dramatiska bild- och textspänningarna. Vid den i dålig bemärkelse operamässiga avslutningen på filmen måste Pergaments musik tyvärr ryta med producentulvarna, vilka enligt uppgift tagit sig för att möblera om hela slutet av handlingen. Med författarens medgivande, förstås! Sådana medgivanden är, som man lätt kan fatta, jämförbara med de 'bekännelser', man hört talas om från domstolar på alla sidor om fronterna nu under kriget."

Atterberg fick svar i samma tidning några dagar senare (22.11.1944).

Producenten Lorens Marmstedt ansåg "hr Pergaments musik i filmen i grunden misslyckad, eftersom han missförstått det enkla faktum att en musikillustration endast skall intensifiera det dramatiska skeendet: e j m å l a m u s i k a l i s k t vad författare och regissör redan m å l a t i o r d o c h b i l d. Givetvis borde jag, då jag insett den Pergementska musikens olämplighet, ha uppskjutit premiären à två månader, anlitat en helt annan kompositör och börjat om från början." Marmstedt beklagade, att han som producent inte var tillräckligt "penningstark" för att kunna fatta ett sådant beslut, och tillade i ett PS, att Pergament inte alls själv hade bekostat någon orkesterförstärkning, vilket Atterberg påstått.

Regissören Hampe Faustman berättade, att han bett Pergament göra en inledningsmusik, som skulle föra publiken in på folkliga tankegångar, "inte en modernt diabolisk musik. Hr Pergament hade förklarat sig införstådd härmed. Varken här eller i de flesta andra detaljer vi diskuterade brydde han sig emellertid det ringaste om vad vi överenskommit. Han ansåg tydligen, fast han muntligen förnekade det, att filmmusik har ett självändamål och icke är en illustrerande del i det slutliga konstverk, som heter den färdiga filmen. Jag kan inte låta bli att framhålla att det ytterligt banala och av en enig filmkritik fördömda utnyttjandet av psalmen 'Vår Gud är oss en väldig borg' helt är hr Pergaments idé, och att både producenten och jag allvarligt bett honom använda sig av någon annan musik för filmens religiösa avslutning."

Författaren Bertil Malmberg kommenterade Atterbergs antydningar om medgivanden avtvingade under hot: "Saken är i verkligheten den, att såväl producent som regissör visat hänsyn för mina intentioner, som nog, efter vad jag tror, är enastående, i varje fall högst ovanligt i svensk filmproduktion. Vi har diskuterat varje punkt i verkets byggnad och varje avgörande detalj i inspelningen, och vi har alltid efter en vänskaplig debatt kunnat enas om en lösning, närhelst en åsikt brutit sig mot en annan."

Atterberg svarade Marmstedt, Faustman och Malmberg i direkt anslutning till deras inlägg. Han fann, att de tre på intet sätt gendrivit hans "uttalade mening, att filmen som helhet skulle blivit bättre och enhetligare i stilen, om Pergaments förspel inte hade amputerats bort och ersatts med något annat, som inte hörde dit. De nu bortopererade två minuterna Pergamentmusik hade i varje fall omöjligt kunna sätta några 'ekonomiska intressen på spel'."

Moses Pergaments musik till Flickan och djävulen har analyserats i en omfattande 3-betygsuppsats med utförliga notbilagor av Lars Silén i ämnet Musikvetenskap vid Stockholms universitet våren 1972: "Tre filmer med musik av Moses Pergament". De två övriga filmerna är Med livet som insats (1940/2) och Barabbas (1953/8).

Inspelningen av Flickan och djävulen startade i slutet av juli 1944 och höll på hela augusti och september och avslutades först i början av oktober. Exteriörscenerna spelades in i Bjuråker och trakten av Ljusdal i Hälsingland.

På grundval av den färdiga filmen skrev Folke Mellvig en kort roman, som senhösten 1944 efter filmens premiär gick som följetong i bl a Helsingborgs-Posten och Skånska Aftonbladet i Malmö.

Ett avsnitt ur filmen ingår i Fram för lilla Terra, en intern, ej offentligt visad jubileumsfilm för Terrafilm (1938--1948).

				1944-07	1944-10
AB Sandrew-Ateljéerna (Lästmakaregatan, Novilla och Tennisstadion)	Stockholm	Sverige
Drevinge gård	Nacka	Sverige
	Bjuråker, Hälsingland	Sverige
	Ljusdalstrakten, Hälsingland	Sverige
	Laforsen, Hälsingland	Sverige

Sverigepremiär	1944-10-30	Grand	Stockholm	Sverige	92 min
Urpremiär	1944-10-30	Grand	Stockholm	Sverige	92 min
TV-visning	1965-02-12			Sverige	88 min
	2000-03-23	SVT1		Sverige	88 min
	2002-10-08	SVT1		Sverige	88 min
	2003-08-19	SVT1		Sverige	88 min
	2012-10-08	SVT1		Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2015-11-15
TV-visning	2017-06-19	SVT1		Sverige
VOD-release	2023-08-18	SVT Play		Sverige		Antal dagar på SVT Play 30

Originaltitel	Skördedansen
Kompositör	Ivo Cramér
Dansare	Gunn Wållgren

Originaltitel	Vår Gud är oss en väldig borg
Kompositör	Martin Luther	(1529)
Textförfattare	Martin Luther	(tysk text 1528)
	Johan Olof Wallin	(svensk text 1816)
	Olaus Petri	(svensk text 1536)

Fram för lilla Terra : 10 års framställning av levande bilder. En självbiografisk bekännelse i 38 tablåer. Terra Film 1938-1948. (1948)

Citat ingår från

Flickan och Djävulen (1944)

Barnafödsel

Barnamord

Bjuråker

Bonde

Gudfäder

Gårdfarihandlare

Hälsingland

Hängning

Häxbränningar

Häxor

Ljusdal

Självmord

Skrock

Skördedans

Skördefester

Stinta

Vidskepelse

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	16 mm

Typ	Kopia
Bärare	16 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2476

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2474

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Synopsis
Omfång	5 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	157 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Flickan och djävulen. Dialoglista, innehållsbeskrivning och produktionsuppgifter.
Omfång	20 s. Innehållsbeskrivning (2 s.) och produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Flickan och djävulen. Dialoglista, innehållsbeskrivning och produktionsuppgifter.
Omfång	21 s. Produktionsuppgifter (1 s.) och innehållsbeskrivning (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	The girl and the devil.
Omfång	21 s. Produktionsuppgifter och innehållsbeskrivning (2 s.) ingår.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Das Mädchen und der Teufel. (Flickan och djävulen).
Omfång	36 s. Produktionsuppgifter och innehållsbeskrivning (3 s.) ingår.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	La sorcière.
Omfång	24 s. Produktionsuppgifter och innehållsbeskrivning (2 s.) ingår.
Språk	Franska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Flickan och djävulen. Dialoglista, innehållsbeskrivning och produktionsuppgifter.
Omfång	24 s. Innehållsbeskrivning och produktionsuppgifter (3 s.) ingår.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	4
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Svartvit
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264