Skeppar Jansson (1944)

Media (59 st)

Originaltitel	Skeppar Jansson
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Sigurd Wallén
Manus	Sigurd Wallén Sven Gustafson
Förlaga	[Skeppar Jansson] (Pjäs)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Europa Film
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1944-12-26

Medverkande

Sigurd Wallén
Jansson

Douglas Håge
Nicklas Lönnman

Artur Rolén
August Sjöblom

Dagmar Ebbesen
fru Sjöblom

Olof Bergström
Rune Sjöblom, Sjöbloms son

Arthur Fischer
Ernfrid Westerlund

Visa fler

Handling

På Stora Björnö är det stor uppståndelse. Skeppar Jansson, även känd under namnet Sjörövarn, ska komma hem efter att ha seglat runt hela världen. Det ryktas att han har tjänat mycket...

Visa hela handlingen

Press

Ett folklustspel med publiktycke, men utan större originalitet, tyckte stockholmskritikerna. Sigurd Wallén hade gjort många filmer med motiv från skärgården och Skeppar Jansson bjöd inte...

Visa all press

På Stora Björnö är det stor uppståndelse. Skeppar Jansson, även känd under namnet Sjörövarn, ska komma hem efter att ha seglat runt hela världen. Det ryktas att han har tjänat mycket pengar och funnit skatter på Guldkusten.

Hans gamle kumpan Lönnman, som han delat många äventyr med, förbereder välkomstfirandet genom att fara till systembolaget i stan och skaffa extra tilldelning av brännvin.

Skeppar Janssons giriga släktingar, familjerna Sjöblom och Westerlund, får brått att bevaka sina intressen. De har legat i fejd med varandra i fyrtio år om några gärden som ingen längre vet vart de hör. Nu vädrar de arv och trots att de är snåla och ovilliga att betala hans uppehälle planerar de att inbjuda Jansson att bo hos sig.

Släktingarnas besvikelse är stor när Jansson äntligen anländer med Waxholmsbåten, tomhänt och "fattig som en lus", som han själv säger. I själva verket har han pengar och en skuta i utlandet, anförtror han Lönnman, han väntar bara på besked att kunna ta hem den. Men släkten får inte veta något, han har beslutat att pröva dem och håller dem i schack genom att påstå att han i sin portfölj har vissa "lantmäterier" som han kallar dem, som klart visar vem som egentligen äger den omtvistade marken.

Familjen Sjöbloms son Rune har rest till Stockholm för att söka arbete och ordna så att hans flicka Maj ska kunna komma efter. Maj är dotter till Westerlunds och familjernas osämja har gjort det omöjligt för de båda ungdomarna att umgås på ön.

Fru Westerlund ser emellertid till att Maj inte får de brev som Rune skickar från Stockholm och så småningom börjar Maj att misströsta och låter sig uppvaktas så smått av Bengt, en annan ung man på ön.

Rune, som inte får några svar på sina brev, har börjat gå ut med en stockholmsflicka, Lilly, som är servitris på ett café. Hon är mycket intresserad av Rune och särskilt av ägorna på Stora Björnö. De förlovar sig och hon övertalar honom att ta henne med hem på ett besök.

Runes nya fästmö passar inte särskilt bra in i skärgårdsmiljön med sin stockholmsjargong och sina manér. Dessutom utgör hon ett streck i räkningen för skeppar Janssons planer. Han har nämligen tänkt försöka ena släkten igen och ordna så att Maj och Rune kan få varandra. Nu måste han först se till att Lilly försvinner. Lilly vantrivs också ganska snart med lantlivet, hon bryter förlovningen med Rune och reser tillbaka till Stockholm. Innan dess har hon avslöjat för släkten att Jansson har bluffat och att portföljen bara innehåller blanka papper.

Jansson blir utslängd från släktingarnas hem och får kampera ihop med Lönnman. Snart kommer dock beskedet från utlandet han väntat på och han ger sig av med Lönnman och Rune.

Inom några veckor är de tillbaka med skutan Albrektina. Det ordnas en fest ombord och Jansson visar ett plåtskrin för Sjöbloms och Westerlunds. Det innehåller de riktiga "lantmäterierna", som visar att det är han själv som äger de omtvistade gärdena. På villkor att man glömmer allt gammalt groll ger han sin mark till Rune och Maj. Så blir det stor försoning och allt slutar i frid och fröjd. (Bearbetning av programblad och manuskript.)

Pressreaktion Svensk filmografi

Ett folklustspel med publiktycke, men utan större originalitet, tyckte stockholmskritikerna. Sigurd Wallén hade gjort många filmer med motiv från skärgården och Skeppar Jansson bjöd inte på några nyheter.

Seger i SvD: "Sedan många år är Sigurd Wallén i mångt och mycket sin egen skeppare som filmman, och han seglar sin skuta skickligt, även om han också sällan utsätter henne för hårdare sjö än nöden kräver. Med Skeppar Jansson länsar han friskt undan i publiksmakens labra bris."

Carlo Keil-Möller i MT var mycket positiv: "Finns det någon som lika mästerligt som Sigurd Wallén förstår att laga till ett prima svenskt folklustspel?" Han kallar Skeppar Jansson en "fullträff"; en "äkta Wallén-produkt med saftiga rospiggar, skärgårdskäringar och hurtigt ungfolk".

S Almqvist i AT: "Den är bra och rejäl, roande på ett robust sätt. (-)

Det välbekanta materialet verkar vitalt och rätt så oslitet här. Författarna har skrivit i ett gott och drastiskt humör. Wallén regisserat i samma sinnesförfattning, Harald Berglund fotograferat med både kärvhet och känsla.

Och människorna är alldeles ovanligt bra."

Jerome i DN tyckte att manuskriptet var lite magert och ojämnt och ansåg att Runes tillfälliga stadsfästmö Lilly fått onödigt stort utrymme i handlingen: "Annars saknade regin inte vissa förtjänster. Man får belägg för att i skärgården är hr Wallén på sin mammas gata. Han har sinne för naturen, och han känner sina pappenheimare. De äldre figurerna är tagna på kornet: Roléns Sjöblom, Arthur Fischers Westerlund och deras respektive ragator, säkert gestaltade av fruarna Ebbesen och Gull Natorp."

Mindre imponerad var Filmson i AB som tyckte att filmen var "ett folklustspel med mycket kaffekask men mest lank". (-)

Wallén kan sin skärgård ytter- och innerskärs och tar förstås sin skeppare på kornet. Över de andra gubbarna och gummorna och ungdomarna blåser det mera buskteater än skärgårdsvindar, men Dagmar Ebbesen, Douglas Håge, Gull Natorp och Artur Rolén är gamla pålitliga lustspelsaktörer och tar vara på vartenda litet korn författarna bestått dem. De är inte allt för många."

T H-n i Ny Dag: "Här ska inte redogöras för handlingen, bara konstateras att Skeppar Jansson är filmad buskteater. Inga ingredienser saknades. Det bästa man kan säga om skådespelarprestationerna är att Sigurd Wallén, Dagmar Ebbesen och Douglas Håge lyckades skänka en viss naturlighet åt sina repliker. Ungdomarna kunde inte ens det.

För det gräsliga manuskriptet svarade Sven Gustafson och Sigurd Wallén. Hoppas dom skäms!"

Av skådespelarna nämndes, förutom de äldre rutinerade som fick överlag god kritik, även de tre unga skådespelarna från Dramatens elevskola i positiva ordalag: Olof Bergström "tycks ha ett utmärkt filmutseende och ett vinnande, okonstlat sätt", skrev S Almqvist. Carlo Keil-Möller tyckte han var ett "värdefullt tillskott till svensk films glesa älskarskara, som så väl behöver ungt, friskt blod."

Margareta Fahlén var "söt att se på, men lite mer menlös än rollen kräver", tyckte Filmson, medan S. Almqvist var mer lyrisk: "Var finns en fiskarflicka som Margareta Fahlén? Dit tar man gärna vaxholmsbåten -- för att råka en tindrande skönhet i sjalett, med ett utsökt skuret ansikte (-) och en klar och ren replik. En florentinska bland kobbarna -- man tänker sig gärna denna unga dramatenelev i andra uppgifter, som passar hennes typ bättre."

"Fram för mer Gunnel Broström!", utropade Expressens recensent Frans B Liljenroth. "När såg man senast en svensk filmungdom absolut ogenerad och naturlig framför filmkameran?"

S Almqvist: "Fröken Broström spelar med temperament och verve, och blir hon till sist en smula tröttsam, så behöver det inte vara hennes fel."

Kommentar Svensk filmografi

Inspelningen av Skeppar Jansson påbörjades den sista augusti 1944 och avslutades i början av november samma år.

Enligt förhandsreklamen från Europa Film uppges filmens manuskript delvis bygga på en teaterpjäs av Sigurd Wallén (1884--1947). Någon teaterpjäs med titeln "Sjörövar Jansson" eller "Skeppar Jansson" har dock inte gått att spåra.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se