Pettersson & Bendels nya affärer (1945)

Media (39 st)

Originaltitel	Pettersson & Bendels nya affärer
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Erik Bergstrand
Manus	Weyler Hildebrand Torsten Lundqvist
Förlaga	Pettersson & Bendels nya affärer (Roman)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Svenska AB Förenade Filmartister
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1945-02-26

Medverkande

Thor Modéen
Karl-Johan Pettersson

Arne Lindblad
Josef Bendel

John Botvid
Rakblads-Nisse

Marianne Löfgren
fru Agnes Torstensson

Hjördis Petterson
fröken Svensson

Rune Halvarsson
Ture Rundström

Visa fler

Handling

Bendel återvänder som flykting per ångare till Sverige, som han tidigare så hastigt fick lämna. Han söker upp sin gamle vän och affärspartner, Pettersson. Denne har en ståtlig firma,...

Visa hela handlingen

Press

Väl ihågkommande den förra filmen om Pettersson och Bendel (1933/12) och dess framgångar i Tredje Riket (filmen stod dessutom på den svenska repertoaren så sent som 1944), var kritikerna...

Visa all press

Bendel återvänder som flykting per ångare till Sverige, som han tidigare så hastigt fick lämna. Han söker upp sin gamle vän och affärspartner, Pettersson. Denne har en ståtlig firma, som emellertid befinner sig på ruinens brant. Tillsammans skall de reda upp affärerna, framför allt med hjälp av Bendels uppfinningsrikedom och affärstalang.

En rad finurliga bedrägerier igångsätts. Man börjar med att sälja böcker, bl a praktband om stockholmare à 50 kronor styck, och snart är firman på fötter igen. Man utvidgar och upptar i sin krets sin gamle bekant Rakblads-Nisse, som blir kamrer under de båda direktörerna. Pengarna strömmar in och man hyser stora planer. Efter ett möte med styrelsen för den ideella organisationen "Skydda barnen" börjar man idka välgörenhet -- men till sin egen fördel.

Pettersson, som ligger i skilsmässa med sin fru, träffar fru Agnes Torstensson, en driven affärskvinna. Han blir upp över öronen förälskad i henne och anar inte att hon tillsammans med en kumpan, bankir Servert, är ute efter hans och firmans pengar.

Men Bendel, som från början misstrott fru Torstensson, anar oråd och kan i tid ordna upp en del detaljer, som, skall det visa sig, blir en obehaglig överraskning för bedragarparet.

Affärerna fortsätter. Nu gäller det att stiga in i filmbranschen. Pettersson har upptäckt en gipskattförsäljerska, Pia Castoldi, och beslutar sig för att spela in en film med Pia som stjärna. Fru Torstensson deltar som medfinansiär. Inspelningen genomförs och den färdiga filmen blir naturligtvis en succé.

När man skall göra upp, inträffar det som Bendel förutsett. Fru Torstensson klämmer åt Pettersson, men då kommer Bendel till hans hjälp och fru Torstensson och Servert avslöjas som bedragare. Förfalskade reverser och tavlor får dem att ta till flykten, men i dörren möter polisen.

Pettersson och Bendel jublar. Då dyker ett nytt problem upp -- revision. Nervositeten är stor, men kompanjonerna räddas av kassörskan, fröken Svensson, en kontorsmänniska av gamla stammen. Hon har skött böckerna perfekt och firman kan på nytt andas ut.

Pettersson hittar så småningom tillbaks till sin gamla fru och Bendel får tillfälle att göra upp räkningen med en gammal vedersakare.

Till slut försvinner Bendel på samma sätt han kommit, stilla och försynt, men först sedan han sålt sin säng och gjort en liten men god affär. (Bearbetning av programblad.)

Pressreaktion Svensk filmografi

Väl ihågkommande den förra filmen om Pettersson och Bendel (1933/12) och dess framgångar i Tredje Riket (filmen stod dessutom på den svenska repertoaren så sent som 1944), var kritikerna speciellt uppmärksamma när det gällde skildringen av juden Bendel i den nya filmen, som vållade blandade reaktioner.

Kajax, AT: "Denna gång torde Waldemar Hammenhög ha ytterst små chanser att få sin filmade roman med pomp och ståt uppförd i Tredje riket. Ty även om filmen har samma tråkiga -- men nazisterna behagliga -- tendens som den gamla Bendel-filmen, så är den i alla avseenden så billig att inte ens den mest argumentfattige antisemit kan tänkas vilja använda den i sin propaganda. Det är en miserabel historia."

Emte, Ny Dag: "(-) vi kan inte förstå, varför Hammenhögs rappakalja och antisemitism spelas på svenska biografer. Hade Sverige varit ett av Tyskland ockuperat land, hade vi förstått det. Man får inte bortse ifrån filmens klimax -- att framställa de av fascismen förföljda judarna i så ofördelaktig dager som möjligt, vad det nu skall tjäna till. (-) Vi anser som sagt det vara taktiskt oklokt att köra denna film som är renodlad nazistisk antisemitism."

Bang, DN: "Det står en doft av både andlig och filmatisk fattigdom omkring /filmen/, och de minuter man har ens i enklare mening roligt är lätt räknade. (-) Försöken att karikera filmbranschen var också grovt tafatta. (-) att det här är ett av de truligare svenska filmmanuskript som något bolag givit sig på är dess värre säkert. Inte minst i de avsnitt där filmen till allmän förstämning försöker spela på s k känslosamma strängar: att markera flyktingbakgrunden i en historia av den här sorten är utomordentligt otrevligt."

Jadwiga, SvD: "Det är fiffel med kontrakt, falska tavlor, kringgående av skatt, sol och vår, saftiga vinster på välgörenhet, försäljning under falska förespeglingar och mycket annat smått och gott som brukar skymta i tidningsspalterna. Det är emellertid inte bara för att allt detta målas så levande som man känner sig olustig, utan därför att det framställs som något utomordentligt berömvärt bara de inblandade sköter sina kort väl. Strängt taget har man sällan sett något mera genomcyniskt på en filmduk än denna konsekventa drift med alla gängse hedersgrepp."

Det finns dock kritiker som är mera positiva i sin uppfattning om filmen. S G-d, MT: "Vill man vara riktigt snäll, kan man säga att filmen är en nutidskrönika med en viss satirisk udd. Det finns mycket av det som luktar illa i tiden med här. Det finns manlig och kvinnlig sol och vårmentalitet, tavelskoj och först och sist ett ogenerat skoj i välgörenhet. (-) Det hela är lagt på en enkel och bred publiklinje, och man får allt reducera en hel del av sitt kritiska sinne för att kunna gå med på författarnas alltför kärleksfulla pyssel med filmerna Pettersson och Bendel."

-r, Arbetaren: "/Filmen/ är en rätt träffande drift med svensk flathet inför allsköns fräckhet blott denna fräckhet utföres så att den bibehåller ett sken av anständighet. Man har i berättelsen om den förslagne juden Bendels bravader velat se en förstucken antisemitisk propagandatendens. Det är nog inte så farligt med den saken åtminstone inte i filmen."

"/Filmen/ är oförargligt och stundtals rätt trivsamt berättad och välgörande fri från den falska sentimentalitet, som de svenska bioproducenterna eljest brukar smörja in sina anrättningar med", menar Gösta Wernlöf i Expressen och fortsätter med att han är glad för att "man för en gångs skull får se Thor Modéen i en vettig roll. När han fått lägga sitt 'hubbla bubbla' åt sidan, kliver han fram som en riktigt hjärtegod Medel-Svensson och blir något av urtypen för en godtrogen svensk affärsman i mindre skala." Bland skådespelarna är det annars framför allt Arne Lindblad som Bendel som man fäst sig vid: "/filmen/ bjuder på något ganska unikt i svensk film -- en med utomordentlig inlevelse genomförd rolltolkning. Det är Arne Lindblad som står för den sensationen. Med ytterligt små medel gör han sin Bendel till en underbart levande människa som, trots det eländiga manuskriptet, håller åskådarnas uppmärksamhet i ett fast grepp (-)" (Alfa, AB).

Kommentar Svensk filmografi

För Erik Bergstrand (1906-1972), fotograf (bl.a. Pensionat Paradiset, 1937) och produktionsledare, var Pettersson & Bendels nya affärer hans första och, skulle det visa sig, enda regiuppdrag. Enligt artikel i Biografägaren vid tiden för filmens inspelning angavs Elof Ahrle som filmens regissör.

Waldemar Hammenhögs (1902-1972) roman "Pettersson & Bendels nya affärer" utkom 1944. Filmen inspelades under november och december 1944.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se