Det regnar på vår kärlek (1946)

Media (71 st)

 

Hemlöst par flyttar in i kolonistuga och försöker ivrigt bli som alla andra i samhällskritisk saga med rivjärn i birollerna.

"Titta Maggi! Allihop ska de till sina arbeten. De har någonstans de kommer ifrån, och någonstans dit de ska. Och så kan vi också få det!" David står glädjestrålande i fönstret och ser på morgonrusningen. Han och Maggi känner inte varandra, men har tagit in på Frälsningsarméns hotell för hans sista pengar. Hon köpte en tredjeklassbiljett för sina, men missade tåget.

De frågar inte varför, men ingen av dem har något arbete eller någonstans att bo. Så de börjar gå längs rälsen i ösregnet, tills Maggi vrickar foten och bara vill ge upp. David bär henne till en igenbommad kolonistuga.

Ett litet hem, med soffa och tavlor och kamin och allt. Ett litet folkhem. Det låg en yxa i låren på verandan och nu har de tak över huvudet.

Det slutar med att de får hyra stugan, och David får jobb hos en trädgårdsmästare. Det blir vinter, Maggi tjatar till sig en gran och grannarna – Julia Caesar och två stollar – kommer och firar jul. Samhällets olycksbarn är som alla andra nu, och David talar upphetsat om att de ska betala skatt och deklarera.

Det finns en scen som gör att man förlåter en del repliker om herrelösa hundar och buckliga rostiga speldosor med början till en melodi. Den kommer när David ringer på hos gamlingen som äger stugan. Den spöklika lägenheten är full av katter, och på en sekretär står tre porträtt.

"Du tittar på mina fotografier. Det är min hustru. Det är barnen... när de var små. Det är barnbarnen... när de var små. Kläderna är olika. Kläderna växlar men barnen är lika... när de är små." "Bor du här ensam?" "Jag är inte ensam!! De här väntar på mig!! [slår ut med händerna mot porträtten] Jag köpte den här lägenheten för trettio år sedan, under förra kriget. Den är MIN!! De kan inte kasta ut mig. Jag ska bli mycket gammal. Jag ska överleva dem allihop, de jävlarna! Nu kan du gå." Den gamle lutar pannan mot sekretären.

När Ludde Gentzel tar upp fotografiet av sina barnbarn, två små flickor i vita klänningar, blir rösten en mjuk viskning. Det är hjärtskärande. I nästa ögonblick är han halvt förryckt av raseri.

Var kom den scenen ifrån, mitt i den snälla sagoaktiga samhällskritiken? Och varför har Gentzel gått till filmhistorien som seriefiguren Kronblom, när han kunde göra något så storartat?

Med jämna mellanrum materialiseras en man med paraply. Han är berättaren, och i slutscenen förklarar han vad historien handlar om. "Den handlar om två människor som förut har sagt 'Ingenting angår oss', därför att andra människor har sagt till dem att 'Ni angår oss inte'."

Bergman tycks ha velat glömma Det regnar på vår kärlek, men kritikerna var mycket nöjda. De skrev om ömhet och engagemang, och uppskattade att Bergman lugnat ner sig efter Hets och Kris. "Ett friskt källsprång i vår svenska film. Hur efterlängtat, hur välkommet! Poesi, mening och artisteri..." kunde man läsa i Aftontidningen.

Ur "Bergman om Bergman" av Stig Björkman, Jonas Sima och Torten Manns:

"JS: [...] berättarmetoderna [ger] filmen karaktär av en gammal skillingtrycksberättelse.
IB: Det var nog avsikten också.
JS: Den är mycket film noir-påverkad...
IB: Ja, helt. Film noir-regissörerna var ju husgudarna då."

I Bilder skriver Bergman om sin hårdföra producent och lärare:

"Lorens Marmstedt [...] var hänsynslöst kritisk och tvingade mig att ta om scener som han tyckte var dåliga. Han kunde säga: 'Jag har talat med Hasse Ekman som sett materialet [...]. [...] Det kan ju rent av hända att du inte får göra färdigt. Du måste tänka på att Birger Malmsten inte är någon Jean Gabin, och framför allt att du inte är någon Marcel Carné.' Jag försökte lamt försvara mig genom att peka på några scener som jag tyckte var ganska bra. Då tittade Lorens på mig med sina kalla ljusblå ögon och sa: 'Jag kan inte förstå denna puttrande självbelåtenhet!'"

Det regnar på vår kärlek bygger på norrmannen Oskar Braathens pjäs "Bra mennesker". Bergman tyckte inte om Herbert Grevenius manus, och fick två dagar på sig att göra det bättre. I "Bergman om Bergman" säger han att allt han skrivit är rättegången.

Nina Widerberg (2017)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Hör mer om denna film i vår podd "Svenska filmskurkar"

Läs mer om denna film i vår artikel "Hjördis Petterson och Douglas Håge – ett strävsamt par på film"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Det regnar på vår kärlek
Svensk premiärtitel	Det regnar på vår kärlek
Internationell titel	It Rains on Our Love
Distributionstitel	Ungt blod (Norge) Det regner paa vor Kærlighed (Danmark) Elämän sateessa (Finland) Es regnet auf unsere Liebe (Västtyskland) It Rains on Our Love (Storbritannien) Lluve sobre nuestro amor (Spanien) Piove sul nostro amore (Italien) Il pleut sur notre amour (Frankrike) Deszcz pada na naszą miłość (Polen) Prší nám na lásku (Tjeckoslovakien) Дождж над нашым каханнем (Vitryssland) Дождь над нашей любовью (Ryssland) גשם על אהבתנו (Israel) Eső mossa szerelmünket (Ungern) Laivas į Indiją (Litauen) Het regent op onze liefde (Nederländerna) Chove sobre nosso amor (Brasilien) Aşkımızın üstüne yağmur yağıyordu (Turkiet) Над нашою любов'ю йде дощ (Ukraina) Vihm meie armastuse kohal (Estland) Chove no nosso amor (Portugal) Man with an Umbrella (Storbritannien) Vrehei stin agapi mas (Grekland)

Regi	Ingmar Bergman
Manus	Herbert Grevenius Ingmar Bergman
Foto	Göran Strindberg Hilding Bladh
Musik	Erland von Koch (originalmusik)
Arkitekt	P.A. Lundgren
Klippning	Tage Holmberg
Ljudtekniker	Lars Nordberg
Scripta	Gun Holmgren
Musikarrangör	Erland von Koch
B-ljud	Per Lönndahl
Förtexter	Alva Lundin

Barbro Kollberg	Maggi
Birger Malmsten	David Lindell
Gösta Cederlund	herrn med paraplyet
Ludde Gentzel	Per Håkansson, kolonistugeägare
Douglas Håge	Anderson, ägare till handelsträdgård
Hjördis Petterson	Elise Anderson, Anderssons fru
Benkt-Åke Benktsson	åklagaren
Sture Ericson	Kängsnöret, nasare
Ulf Johanson	Stålvispen, nasare
Julia Cæsar	fru Hanna Ledin, tidningsutbärare
Gunnar Björnstrand	herr Purman, tjänsteman
Erik Rosén	domaren
Magnus Kesster	Folke Törnberg, cykelreparatör
Åke Fridell	pastor Berg
-	Ej krediterade:
Torsten Hillberg	kyrkoherden
Sif Ruud	Gerti, Folke Törnbergs fru
Edvard Danielsson	portiern på Frälsningsarméns hotell
Bertil Anderberg	första poliskonstapeln
Gösta Prüzelius	andra poliskonstapeln
Einar Hylander	den ångestfyllde kafégästen
Gösta Qvist	kafégäst
Karl Jonsson	kafégäst
Nils Alm	kafégäst
Carl-Harald	hallvakt på stationen
Erland Josephson	tjänsteman på pastorsexpeditionen
Nils Hultgren	biljettexpeditören på stationen
Albert Johansson	domarens bisittare
John W. Björling	kafégäst
Karin Windahl	åhörare i rättssalen
Brita Billsten	åhörare i rättssalen
Margot Lindén	åhörare i rättssalen

Produktionsbolag	Lorens Marmstedt
	Sveriges Folkbiografer AB
Distributör i Sverige (35 mm)	Svenska AB Nordisk Tonefilm	1946
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2017
Laboratorium	AB Film-Labor

En regnig höstkväll stöter två ungdomar, David och Maggi, ihop på en järnvägsstation. David är där mest för att värma sig, medan Maggi är på väg hem efter ett misslyckat liv i den stora Staden.

Då Maggi missar sitt tåg, övertalar David henne att de skall dela ett hotellrum över natten. David har lite kvar av sina flitpengar från en nyligen avslutad fängelsevistelse. De tar in på Frälsningsarméns hotell där de till slut ligger med varandra.

Dagen efter bestämmer de sig för att, trots dåligt utgångsläge, försöka starta ett nytt liv tillsammans. David förråder ingenting om att han suttit i fängelse. De uppsöker en gammal fängelsekamrat till David som har en cykelverkstad i hopp om arbete. Hans hustru gör dock klart att de inte vill ha något med mannens gamla kamrater att göra. "Var och en står sig själv närmast", är hennes livsparoll.

David blir förtvivlad, han känner sig dömd från början och vill att Maggi trots allt skall åka hem. De vandrar efter järnvägsspåret på väg mot stationen. Båda är trötta, blöta och hungriga. Plötsligt kommer tåget och de tvingas att kasta sig åt sidan varvid Maggi stukar foten. David ser en kolonistuga. De beslutar sig för att bryta sig in för att få lite skydd och vila.

Maggi uppmanar David att bryta upp ett skåp i stugan för att skaffa något att äta. David tvekar och Maggi blir arg. Han avslöjar då att han suttit i fängelse och att han inte vill riskera att hamna där igen. Maggi vill då att de genast skall lämna stugan, men David tycker att det verkar ofarligt att stanna över natten.

Plötsligt knackar någon på dörren och en man, Håkansson, kommer in. Han visar sig vara stugans ägare. Maggi försöker beveka honom att inte anmäla dem. David blir aggressiv och går ut. Utanför stugan väntar två poliser som genast arresterar David.

Maggi lyckas dock beveka Håkansson och han uppmanar poliserna att släppa David. Det slutar med att de hyr stugan av Håkansson.

David får arbete på en handelsträdgård i närheten. Ägaren själv verkar vara mänsklig, men hans hustru är oerhört snål och ständigt misstänksam mot David. David har hela tiden ett hot om avsked hängande över sig.

David och Maggi lär känna sina grannar i koloniområdet. Det är en mycket udda samling. Där finns tidningsgumman Hanna Ledin och nasarna "Käng!snöret" och "Stålvispen". Dessa människor är egentligen de enda i filmen som erbjuder något av gemenskap och värme.

När Håkansson några månader senare kommer för att hämta hyran erbjuder han David att köpa huset. När han gått avslöjar Maggi att hon väntar barn med en annan och att hon inte ens vet vem fadern är. David ger sig i sin förtvivlan av till till ett ölcafé.

Han känner dock att hans kärlek till Maggi är större än allt annat, och han beger sig till Håkansson för att köpa huset. Håkansson avslöjar sig i all sin tragik. Han känner sig sviken av sin familj och hela världen.

David och Maggi får en relativt lycklig period tillsammans i huset. De beslutar sig för att ta ut lysning och beger sig till pastorsexpeditionen. Deras besök där formar sig till en total konfrontation med en oförstående byråkrati. Prästen visar sig vara helt främmande för deras problem och Maggi uppmanas föda sitt barn på ett mödrahem.

Nu händer saker slag i slag som krossar deras korta lycka. Maggi föder sitt barn, men barnet dör. Samtidigt får David avsked från sitt arbete, falskeligen misstänkt för stöld. En tjänsteman kommer för att vräka dem från kolonistugan. Kommunen skall expropriera hela koloniområdet, vilket Håkansson mycket väl visste när han sålde huset. David blir så aggressiv att han slår ner tjänstemannen och blir åtalad för misshandel.

Rättegången formar sig till en resumé över David och Maggis liv. Alla dem som David och Maggi stött på under sitt försök att skapa sig en framtid dyker upp som vittnen under rättegången. Hela rättegången -- i vilken staten företräds av en diabolisk åklagare -- blir en sammanfattning av samhällets känslokyla och människors ondska. De enda som visar någon medkänsla är grannarna från koloniområdet och "Mannen med paraplyet" som uppträder som försvarsadvokat. Han har då och då under hela filmen uppträtt som berättare, skyddsängel och samvete.

Kampen mellan åklagaren och försvarsadvokaten formar sig till en symbolisk kamp mellan ont och gott. David blir till slut frikänd. David och Maggi bryter upp och ger sig än en gång ut på vandring. En viss optimism präglar filmens slut. Kanske har trots allt människor som David och Maggi en chans till en meningsfull tillvaro, och kanske är inte alla människor onda.

Censurnummer	70851
Datum	1946-10-31
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2610 meter
Kommentar	Granskningskopians aktlängder: 515-515-545-465-570 = 2610 m - 95 minuter. Visningskopiorna nedklippta 1946-11-09 till 2605 meter av bolaget (aktlängder: 515-510-545-465-570 = 2605 m - 95 minuter). Aktlängder: 515, 515, 545, 465, 570.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Intensitetston
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2605 meter
Längd i minuter	95 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Det regnar på vår kärlek fick ett genomgående gott mottagande av recensenterna. Flera kritiker tyckte att Bergman blivit mer mogen och tydlig än i Hets (1944/28, manus) och Kris (1946/7).

Expr (Mikael Katz): "Han kommer att få mera beröm för Det regnar på vår kärlek. Men den här gången är det välförtjänt. Det är roligt att studera Ingmar Bergmans utveckling från Hets till Det regnar på vår kärlek. I Hets värkte pubertetsångesten ut i ett exalterat skri. Men samtidigt präglades den av gamängens oemotståndliga lust att chockera. Det är för resten ett drag som gått igen i det mesta som Ingmar Bergman förut gjort -- sensation för sensationens egen skull. 'Nu skall vi sätta skräcken i dom jäklarna!' Det draget är borta i Det regnar på vår kärlek. Där har ångesten blivit medkänsla, skräcken indignation. Men det lidelsefulla personliga engagemanget finns kvar från Hets."

Lill i SvD: "Och Ingmar Bergman är som man vet en ung talang med alldeles egna idéer, det har vi sett både i Hets och Kris. Men där var han en ganska hårdknuten krumelur, inte alltid så säker om sina medel, gymnasialt överdriven, förfärligt allvarlig och lite våldsam, inte så lättbegriplig. I Det regnar på vår kärlek avslöjar han sig som en filmnovellist av annat slag, lyrisk, charmfull, lekfull, artistiskt säker men rakt inte inställd på att slå in rutor och bära sig åt."

Pavane i BLM inledde sin recension med samma tema, men tog sedan fasta på den antibyråkratiska tonen i filmen, något som de flesta kritikerna på ett eller annat sätt uppmärksammat i sina recensioner. Pavane: "Vad han har är ett särskilt gott öga till det stelnade och livlösa i den borgerliga idyllen, försteningen och fördumningen i byråkraternas värld, befolkad av en sorts vandrande stärkkragar som har föga med det mänskliga släktet att göra och mera med en mardröm av Kafka. Slår man en tjänsteman på käften, heter det på ett ställe, kommer det tio i stället.

(-) Nå, Bergmans avsikt har väl varit att mot denna kalla livsförkonstling ställa en ung, blommande kärlek -- hur långt borta är han inte här från den sexuella förvridenheten i Kris! Det ligger verklig ömhet i kärleksscenerna, och särskilt attraheras man av Birger Malmsten, som under den ledigt slängiga ytan döljer en säregen kombination av renhet och trots."

Birger Malmsten får genomgående mycket beröm för sin insats. "Han löser uppgiften med känsla och intensitet. Ömhet och lyrik ligger väl till för honom, humor och lätthet har han också, det är överhuvud en rikt fasetterad figur han ställer fram utan att någonsin missa tonen." (Stig Almqvist i AT.) C B-n i DN: "Han spelade så fullständigt flärdfritt, så vinnande och förtroendeingivande. Efter det här kommer han säkert att få många rollerbjudanden -- måtte han kunna hålla producenterna stången!"

Överhuvudtaget får alla skådespelarna beröm för sina insatser. Om t ex Ludde Gentzels insats som Håkansson skrev Helge Åkerhielm i MT: "Ludde Gentzel gjorde berättelsens onda genius, skojaren Håkansson. Det var en monumental gestalt i all sin lurande ondska -- och han utförde det avsedda konststycket att aldrig helt förlora publikens sympatier."

Stig Almqvist sammanfattar bra kritiken i AT: "Ett friskt källsprång i vår svenska film. Hur efterlängtat, hur välkommet! Poesi, mening och artisteri . . ."

Kommentar Svensk filmografi

Det regnar på vår kärlek var Ingmar Bergmans andra film som regissör. Den första, Kris, hade också premiär 1946. Se 1946/7.

I samband med att Cinemateket-Filmklubben hade en retrospektiv över Bergmans filmer 1973 bad man regissören göra korta uttalanden om sina tidigare filmer: "Det regnar på vår kärlek var min andra film. Det var Lorens Marmstedt som hade modet att låta mig försöka igen efter det rysliga fiaskot med Kris. Resultatet blev ett förskräckligt sammelsurium. Dagen efter premiären ringde jag gråtande till Lorens och förklarade att jag aldrig skulle göra film mer. Han tyckte det var en bra idé." En samtida, kritisk analys av filmen publicerades i Biografbladet 1946/4, s 235--239.

Teaterpjäsen "Bra mennesker" av Oskar Braaten (1881--1939) hade urpremiär på Nationaltheatret i Oslo den 9 september 1930.

Pjäsen filmades i Norge 1937 under originaltiteln. Merkur Film A/S producerade, Leif Sinding regisserade och i de ledande rollerna märktes Sonja Wigert och Georg Løkkeberg. Den norska filmen fick svensk premiär under titeln Ungt blod den 4.7.1938.

Originaltitel	Bra mennesker (Pjäs)
Författare	Oskar Braaten

			(försommaren)	1946	1946
AB Sandrew-ateljéerna	Stockholm	Sverige
Hellasgården	Nacka	Sverige
Drevviken	Tyresö	Sverige

Sverigepremiär	1946-11-09	Astoria	Stockholm	Sverige	95 min
Urpremiär	1946-11-09	Astoria	Stockholm	Sverige	95 min
TV-visning	1964-10-02	TV		Sverige
	1974-08-28	TV1		Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	1994-09-03
	1994-09-03
	1995-04-12
TV-visning	1999-10-27	SVT1		Sverige	91 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2004-01-15
	2004-01-18
	2005-11-24
	2005-11-25
	2008-01-13
Cinemateksvisning	2018-01-17	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Annan visning	2018-02-01	Janus Films	New York	USA
FIAF-visning	2018-02-10	British Film Institute	London	Storbritannien
	2018-02-19	Jerusalem Cinematheque	Jerusalem	Israel
	2018-04-03	Filmoteca Española	Madrid	Spanien
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-06-28	Metropolis	Hamburg	Tyskland
	2018-07-06	Babylon	Berlin	Tyskland
	2018-08-23	Taipei Golden Horse Film Festival	Taipei	Taiwan
	2018-10-05	IFF Kinenova, Macedonian Cinematheque	Skopje	Nordmakedonien
TV-visning	2022-09-19	SVT1		Sverige
VOD-release	2023-08-04	SVT Play		Sverige		Antal dagar på SVT Play 30

Originaltitel	Schlafe, mein Prinzchen, schlaf ein
Kompositör	Bernhard Flies
Textförfattare	Friedrich Wilhelm Gotter	(tysk text 1795)

Originaltitel	Beglückt darf nun dich, o Heimat, ich schauen ... Ur Tannhäuser und der Sängerkrieg auf der Wartburg
Kompositör	Richard Wagner	(1845)
Textförfattare	Richard Wagner	(1845)
Sångare	kör	(grammofonskiva av märket Columbia)

Svenska Filmjournalisternas Klubbs pris	Stockholm	1947			(bästa film i Biografbladets och Svenska Filmjournalisternas Klubbs omröstning)

Barn/utomäktenskapligt

Byråkrati

Expropiering

Handelsträdgårdar

Inbrott

Kolonistuga

Lysning

Misshandel

Mödrahem

Paraply

Pastorsexpeditioner

Polis

Regn

Rättegångar

Speldosa

Stockholm

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2597

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2593

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2608

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2597

Typ	Duplikatnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Dialoglista
Omfång	39 s.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Omfång	40 s.
Språk	Polska

Typ	Dialoglista
Omfång	36 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Omfång	35 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	127 s. + 10 s. + 6 s. Scripta-ex
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	127 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	1
Album	Nej

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Svartvit
Längd i minuter	96 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt ljud
Bärare	AUDIO

Typ	Digitalt ljud
Bärare	AUDIO

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264