Iris och löjtnantshjärta (1946)

Media (131 st)

Ett av den svenska 1940-talsfilmens stora kärlekspar möts i tragedi man tror ska bli en screwball-komedi. Efter Olle Hedbergs roman, musik av Lars-Erik Larsson.

– Sen jag gjorde dig till direktör för Oscar Motanders skofabriker, har dom inte gjort annat än gått åt helvete! Dom och mina 184 skoaffärer!

Skoimperiets grundare, en rasande liten man som själv skrapat ihop till sitt slott, läser lusen av sin äldsta son. Sonhustrun får också veta att hon lever, och yngste sonen kan ta taxi – någon bil får han inte låna. Dottern trycker knähundarna i famnen på sin man och sätter dit brorsbarnen som kastar kottar på 70 000-kronorstjuren. Farfar tuggar fradga: – Förstöra pengar är det enda ni kan, ni och era rötägg!!

Den halvt från vettet drivna sonhustrun är kär i sin svåger, men Roberts mål är att förföra hembiträdet Iris. Han berömmer henne för det härliga kaffet och när hon går ut med brickan frågar han sin kusin om han tror att hon är oskuld. Sedan spiller han punsch på byxorna för att bli ensam med henne i köket, och när fläcken är borta får hon kämpa för att bli av med honom också.

 

Dagen därpå går de och ser Dimmornas bro, och efteråt står de tysta vid ett broräcke i dimman. Iris ser sorgset ut över det mörka vattnet, när Robert plötsligt säger:

– Jag skulle så rysligt gärna vilja uppleva ett romantiskt äventyr… Det vore så roligt tycker jag, om mitt lilla äventyr och ditt lilla äventyr hade kunnat bli vårt lilla äventyr.

Är han förryckt? Man har vant sig vid att han försöker koppla ett grepp på Iris så snart hon är inom räckhåll, men att han ska föreslå ett litet äventyr i denna djupt melankoliska stund går inte att omfatta. Visuellt är scenen en av filmens mest suggestiva, virtuost ljussatt av fotografen Gösta Roosling och med dramatisk originalmusik av Lars-Erik Larsson.

När Iris slutat göra motstånd och de blivit ett par, skrattar mannarna i duschen åt att Robert har ett bitmärke på ryggen. Hans far granskar kontona, och han skrattar inte.

– Ett fruntimmer förstås! Ett fnask förstås! Det förklarar vissa poster i ditt konto i MEA. Två par sidenpyjamas, tofflor… Tofflor för 44.50! … Håll dina kvinnor kort! Det har jag gjort! Jag har inte köpt några tofflor för 44.50, och det var fan ta mej precis lika roligt för det! Duntäcke á 400 kronor! Vad ska du med täcken till? Är du inte karl nog att hålla tösen varm själv?

Mai Zetterling är kort, mycket kortare än Alf Kjellin. När hon för första gången böjer huvudet bakåt i en kyss, spelar handlingen ingen roll längre. Vi ser inte ens hennes motspelare. Bara henne.

"… bevekande ung, litet sorgmodig, vek men samtidigt blodfull, en knoppande femme fatale" skrev Svenska Dagbladets Lill (Ellen Liliedahl). Kjellin var "en fin och stilig pojke".

De var ett av sin tids stora svenska kärlekspar på bio, och hade spelat mot varandra i Alf Sjöbergs Hets. Efter Iris och löjtnantshjärta skulle de mötas i Gustaf Edgrens Driver dagg faller regn. Men det här är Zetterlings film. Hon kan sitta hopsjunken på en köksstol med ryggen mot kameran och få oss gråtfärdiga.

Sjöberg litar på vår uppfattningsförmåga. Filmens sorgligaste scen gör lika lite väsen av sig som den med stolen. Roberts far och Iris, som aldrig träffats, passerar varandra när de rundar ett hörn. Iris går in i hissen där den gamle nyss kom ut och vi ser honom gå sin väg. En liten svart gestalt med böjt huvud, hög hatt och en rock som väger hundra kilo.

Teatergiganten Alf Sjöberg hade regisserat Zetterling på Dramaten. Han gick ut elevskolan 1925 och hon 1945, och de två skådespelarna blev båda regissörer. Sjöberg gjorde 138 uppsättningar på nationalscenen och hann regissera arton filmer. Fröken Julie fick Guldpalmen i Cannes 1951.

Zetterling, som länge arbetat som skådespelare i England, gjorde skandal med sina första egna filmer Älskande par (1964) och Nattlek (1966). Inte många såg den egensinniga Flickorna (1968) och när ingen ville finansiera hennes projekt längre lämnade den stridbara regissören Sverige. Det skulle dröja nära två decennier innan hon var tillbaka med Amorosa. Hon fick Venedig-festivalens Premio della Biennale för Iris och löjtnantshjärta, som bygger på en bok av Olle Hedberg.

Nina Widerberg (2017)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Yrke: hembiträde"

Originaltitel	Iris och löjtnantshjärta
Svensk premiärtitel	Iris och löjtnantshjärta
Internationell titel	Iris and the Lieutenant
Distributionstitel	Pigen og Løjtnanten (Danmark) Iris and the Lieutenant (USA) Iris (Storbritannien)

Regi	Alf Sjöberg
Manus	Olle Hedberg
Produktionsledare	Harald Molander
Foto	Gösta Roosling
Musik	Lars-Erik Larsson (originalmusik)
Arkitekt	Arne Åkermark
Klippning	Tage Holmberg
Ljudtekniker	Lennart Unnerstad
Scripta	Gerd Osten
Scenario	Alf Sjöberg
Inspelningsledare	Lars-Eric Kjellgren
Inspicient	Ragnar Carlberg
B-foto	Bengt Järnmark
Stillbildsfoto	Louis Huch (ateljéfoto)
Orkesterledare	Eskil Eckert-Lundin
B-ljud	Gustaf Halldin
Förtexter	Alva Lundin

Mai Zetterling	Iris Mattsson, hembiträde hos fru Asp
Alf Kjellin	Robert Motander, fänrik vid Kungliga Livdrabantgardet
Åke Claesson	Oscar Motander, Roberts far, skofabrikör
Holger Löwenadler	Baltzar Motander, Roberts bror
Stig Järrel	Harald, Roberts kusin
Einar Axelsson	Frans, Roberts svåger
Gull Natorp	fru Ebba Asp, Haralds moster
Margareta Fahlén	Greta Motander, Baltzars fru
Ingrid Borthen	Mary, Roberts och Baltzars syster, gift med Frans
Peter Lindgren	Svante, ingenjör, fru Asps brorson
Magnus Kesster	Emil Gustell
-	Ej krediterade:
Mona Geijer-Falkner	Hilma, kokerska hos fru Asp
Torgny Anderberg	Roberts officerskamrat
Gösta Prüzelius	Roberts officerskamrat
Uno Thulin	Roberts officerskamrat
Leif Hedenberg	Roberts officerskamrat
Hans Dahlin	Roberts officerskamrat
Åke Fridell	officer i fäktlokalen
Klas Särner	officer i fäktlokalen
Gustaf Hedström	officer i fäktlokalen
Sten-Thorsten Thuul	Roberts officerskamrat
H. Wetterberg	officer
Gösta Söderberg	officer
Arne Lindblad	juveleraren
Gerda Boman	Fanny, husa hos Baltzar Motander
Edvard Danielsson	betjänt hos Oscar Motander
Helge Karlsson	taxichauffören
Stina Flodin	Lill-Greta, Baltzars och Gretas dotter
Lasse Sarri	Hans, Baltzars och Gretas son
Ulla Akselson	husa hos Oscar Motander
Marjo Bergman	husa hos Baltzar Motander
Greta Berthels	fru Andersson, portvaktsfru
Millan Olsson	dam som tittar på vaktparaden
Elsa Almlöf	dam som tittar på vaktparaden
Gunnar Almqvist	herre som tittar på vaktparaden
Paul Rosén	kistbärare
-	Bortklippta i den slutliga filmen:
Allan Adelby (som Otto Adelby)	en herre (bortklippt)
Julie Bernby	en dam (bortklippt)

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri	1946
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2018
Laboratorium	FilmTeknik AB
Smink	Firma Carl M. Lundh AB

Skofabrikören och innehavaren av ett stort antal skoaffärer landet runt, direktör Oscar Motander, har två söner, Baltzar och Robert, och en dotter, Mary. Baltzar är meddirektör i skofirman och Robert fänrik vid ett kavalleriregemente i Stockholm. Mary är gift med en adelsman och bor hos fadern på dennes gods Långvindstorp. Baltzar bor med fru och två barn i en våning i Stockholm. Robert hyr en ungkarlsvåning i samma stad.

Fadern är en intolerant patriark av värsta sort, vars ord är lag för de övriga familjemedlemmarna. Han är mycket stolt över vad han uträttat -- Oscaria-skor är ett välkänt begrepp i branschen. Baltzar håller på att successivt överta firman, och han kämpar hårt för att nå upp till faderns kapacitet. Enligt fadern går firman dock alltmer "åt helvete". Baltzar har också komplex gentemot sin bror Robert, som är en charmfull slarver. Baltzars läge förbättras inte av att Robert står i ett kärleksfullt förhållande till Baltzars hustru Greta. Greta finner hos brodern den ungdomliga charm och potens, som hon saknar hos sin man.

Vid en middag hos familjens arvtant, fru Asp, blir Robert bekant med dennes husa Iris. Robert studerar henne under kvällen, och när hon hjälper honom att tvätta bort några punschfläckar försöker Robert bjuda henne på bio. Iris har haft ett förhållande med en gift man, Emil Gustell, som dyker upp under kvällen och sedan förföljer henne en tid.

Iris lovar inget bestämt, men när Robert dyker upp på den överenskomna mötesplatsen stöter han ihop med Iris i "närheten". De blir snabbt djupt förälskade i varandra och inleder ett förhållande. Robert lever upp under inflytande av deras förhållande, och han inser hur fruktansvärt cyniska och känslokalla hans släktingar är.

Släkten med fadern i spetsen reagerar omedelbart mot detta förhållande. En älskarinna kan accepteras för en tid, men när Robert visar att det är allvar -- han tänker t ex begära avsked från sitt regemente för att kunna gifta sig med Iris -- slår man tillbaka. Det är inte bara en socialt omöjlig affär, utan blotta existensen av riktig kärlek utgör ett hot mot de övriga i Roberts omgivning. Robert å sin sida känner att han fyllt sitt livs bestämmelse, han har fattat beslutet att "handla rätt".

Under sin semester flyttar Iris till Roberts våning och de upplever en kort lycka tillsammans. Plötsligt en dag omkommer Robert i en motorcykelolycka. Baltzar kommer upp till Roberts våning och finner att Iris är helt hemmastadd i den. Iris blir förtvivlad och Baltzar tar med henne hem. Hon får bo i familjens gästrum mot löfte att inte ge sig tillkänna. Iris väntar ett barn med Robert.

Iris bevittnar begravningen på avstånd och hon går ensam fram till graven när de andra har gått. Baltzar erbjuder sig att hjälpa Iris genom att ge henne arbete i en av familjens skoaffärer. Iris väljer att återvända till fru Asp.

Censurnummer	71141
Datum	1953
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	1995 meter
Kommentar	Engelsktextad kopia med aktlängderna 390-435-560-610 = 1995 m - 73 minuter. Aktlängder: 390, 435, 560, 610.

Censurnummer	71141
Datum	1947
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2345 meter
Kommentar	Speltid: 86 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0.

Censurnummer	71141
Datum	1946-12-13
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2345 meter
Kommentar	Granskningskopians aktlängder: 520-545-565-715 = 2345 m - 89 minuter. Visningskopiornas aktlängder uppdelade på 5 akter: 520-545-565-600-115 = 2345 m - 89 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2435 meter
Längd i minuter	89 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Iris och löjtnantshjärta fick ett förhållandevis gott, dock inte invändningsfritt mottagande. Bland de mest positiva var Lill i SvD: "Iris och löjtnantshjärta sviker inte förhoppningarna, även om den kan ge anledning till kritiska reservationer, det är en film med dramatisk demoni och poetisk styrka, fast och stram i bildgestaltningen. (-)

Vad jag saknade i Alf Sjöbergs filmversion av den bitterljuva historien om den unge löjtnanten och det lilla hembiträdet var de hedbergska mellantonerna och den överlägsna humorn, som likväl kastar ett försonande ljus över hans människor. (-) Han piskar fram en frätande oluststämning redan i den briljanta inledningen och släpper aldrig taget, han excellerar i avslöjande detaljer och frappanta kamerainställningar, där trappor, speglar och övrig rekvisita använts med tekniskt mästerskap. Men han är också ömmare och varsammare, varmare än någon gång tidigare i scenerna med Iris och löjtnanten.

Kanske beror detta på att Mai Zetterling och Alf Kjellin är ett så alldeles ovanligt intagande par, hon bevekande ung, litet sorgmodig, vek men samtidigt blodfull, en knoppande femme fatale, han allvarlig men ändå käck, väluppfostrad och ungdomligt manlig, en fin och stilig pojke."

Robin Hood (StT): "Iris och löjtnantshjärta är en mycket vacker film, vacker på samma litet opersonliga och kyliga sätt som en skulptur av Thorvaldsen. Rena linjer. Marmorn tinar upp en del under kärleksscenerna mellan Alf Kjellin och Mai Zetterling, vänliga och kyska i all sin utvärtes intimitet. Men gripande liv får den formsköna marmorn först mot slutet. Omslaget kommer när fänrikens stoft bärs ut ur kyrkan och livgardets pukslagare höjer sina pinnar och pukornas dova dunsar ljuder genom den frostiga luften, medan fänrikens älskade Iris står avsides, liten och övergiven, mot det väldiga Nordiska museet i bakgrunden. Där tar filmen ett starkt tag om åskådaren och greppet släpper inte sedan. (-)

Som filmprodukt står Iris och löjtnantshjärta -- vad det yttre angår -- på den högsta nivå svensk film kan uppnå. Från Åkermarks interiörer och Larssons musik till Rooslings foto. Varje bild är som alltid i Sjöbergs filmer målmedvetet komponerad -- fru Asps morgontoalett, vaktparaden och högvakten, Baltzars hem efter begravningen -- det är utomordentliga bildserier. Man kan kanske inte säga att Rooslings foto är inspirerat inifrån, men som konsthantverk är det utsökt. Alla skådespelarna ger sitt bästa, t ex Ingrid Borthen som den hysteriskt elaka Mary. Om de inte kommer fram mer än de gör så är det manusets fel.

Ingen kunde ha varit en bättre Robert än Alf Kjellin. Och Mai Zetterling! Hon är kanske för slängig i början, för sentimental i mitten. Men hur varm, rar och vänlig i de bästa kärleksscenerna när hon moderligt klappar sin fänrik på kinden."

Invändningar hade Stig Almqvist i AT, Mikael Katz i Expr och framförallt C B-n i DN som skrev: "Men i alla fall har det blivit en alldeles erbarmlig film, släpig, långtråkig, här och var med artistisk syftning, men utan artistisk lyftning. (-)

Filmen har brutaliserat romanen. Brutaliserat den redan genom sina ljudeffekter, som skapat en skrikig och skrällande ram kring kärlekshistorien. Det är inte nog med att husfadern talar högt för att visa sin auktoritet, hela turkiska musiken släpps från första ögonblicket lös för att skapa kontrast till ungdomarnas mera tystlåtna kärlek. Själva ramen blir på så sätt en enda bullrande karikatyr. (-)

Det är själva inspirationen som saknas i denna film, som blivit endast alltför hantverksmässig. Men på de båda unga människornas -- Alf Kjellins och Mai Zetterlings -- levande ansikten har den naturligtvis inte kunnat ta död. De lyser så besjälade tvärs genom allt bråtet."

Alf Kjellin och Mai Zetterling får genomgående utmärkt kritik för sina prestationer i samtliga tidningar.

Kommentar Svensk filmografi

Romanen "Iris och löjtnantshjärta" av Olle Hedberg (1899--1974) utkom 1934.

Iris och löjtnantshjärta var ett av Sveriges tre bidrag till Biennalen i Venedig 1947. Mai Zetterling erhöll Premio della Biennale för sin prestation. (SG)

Svensk Filmindustri köpte filmrätten redan i juni 1943, varvid samtidigt Olle Hedberg åtog sig att först utarbeta en synopsis för filmning av romanen, sedan ett fullständigt filmmanuskript, som enligt avtalet skulle vara färdigt den 1 oktober 1943. SF var emellertid inte nöjd med Olle Hedbergs uppläggning utan uppdrog under hand åt Alf Sjöberg att våren 1946 med romanen som utgångspunkt utarbeta ett eget manuskript. När detta var färdigt i slutet av april 1946, engagerades Sjöberg som regissör för filmen, som spelades in mellan 20.5 och 18.7.1946.

Sjöberg har i Gunnar Lundin-Jan Olssons "Regissörens roller. Samtal med Alf Sjöberg", Lund 1976, s 59--64, berättat om sin syn på romanens, resp filmens idéinnehåll. I Ingvar Holms "Roman blir film", Lund 1975, s 64--74, finns en utförlig redogörelse av Gunnel Berge, Cecilia Billing och Sara Granath för olika sidor av Iris och löjtnantshjärta med bl a "närläsning" av en scen i romanen och dess motsvarighet i filmen. Filmen är även utförligt analyserad och i viss mån insatt i sitt tidssammanhang i Gunnar Lundins avhandling "Filmregi Alf Sjöberg", Lund 1979, s 78--86. (GW)

Originaltitel	Iris och löjtnantshjärta (Roman)
Författare	Olle Hedberg

				1946-05-20	1946-07-18
Filmstaden	Råsunda	Sverige	(ateljé)
	Stockholm	Sverige	(exteriörer)

Sverigepremiär	1946-12-16	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	89 min
Urpremiär	1946-12-16	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	89 min
TV-visning	1982-10-14	TV1		Sverige
	1990-08-18	TV2		Sverige
	1993-01-18	Kanal 1		Sverige
	1997-02-07	SVT1		Sverige
	2000-05-18	SVT1		Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2011-02-04
	2011-02-09
	2012-04-28
	2012-05-13

Originaltitel	Helan går
Sångare	Gull Natorp
	Peter Lindgren
	Stig Järrel

Originaltitel	Menuett (Mozart)
Kompositör	Wolfgang Amadeus Mozart
Instrumentalist	Stig Järrel	(dubbad på piano av ?)

Originaltitel	Lippen schweigen. Ur Die lustige Witwe
Kompositör	Franz Lehár	(1905)
Textförfattare	Björn "Nalle" Halldén	(svensk text 1907)
	Leo Stein	(tysk text 1905)
	Victor Léon_DUBBLETT	(tysk text 1905)
Instrumentalist	Stig Järrel	(dubbad på piano av ?)
Sångare	Stig Järrel	(repris)
	Alf Kjellin	(repris)

Originaltitel	Ach, ich hab' sie ja nur auf die Schulter geküsst. Ur Der Bettelstudent
Kompositör	Carl Millöcker	(1882)
Textförfattare	Ernst Wallmark	(svensk text 1883)
	Richard Genée	(tysk text 1882)
	Friedrich Zell	(tysk text 1882)
Instrumentalist	Stig Järrel	(dubbad på piano av ?)

Originaltitel	La belle Hélène
Kompositör	Jacques Offenbach	(1864)
Textförfattare	Henri Meilhac	(fransk text 1864)
	Ludovic Halévy	(fransk text 1864)
	Palle Block	(svensk text 1865)
Instrumentalist	Stig Järrel	(dubbad på piano av ?)

Originaltitel	Etyd (Chopin)
Kompositör	Frédéric Chopin
Instrumentalist	Stig Järrel	(dubbad på piano av ?)

Originaltitel	The Farewell Waltz / Candlelight Waltz / Das Lied vom Abschied
Kompositör	E. Flat	(1940)
Textförfattare	Tommy	(svensk text 1941)
	Artur Beul	(1940)
Arrangör	Herbert Stothart	(1940)

Originaltitel	Marschparad
Kompositör	Fritz Ergal
	H. Rembert

Originaltitel	Sonat, piano, op. 35, b-moll, "Sorgmarschsonaten". Sats 3 "Marche funèbre"
Kompositör	Frédéric Chopin	(1837)

Festivalpris	Venedig	1947		Mai Zetterling	(skådespelarpris för roller i denna film och i Frieda)

Barn/utomäktenskapligt

Begravning

Direktörer

Fänrik

Föräldrar och barn

Hembiträden

Klasskamp

Motorcykelolycka

Officer

Patriark

Skoaffärer

Älskarinnor

Överklass

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2387

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2391

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2387

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2380

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Iris och löjtnantshjärta.
Omfång	139 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Iris och löjtnantshjärta.
Omfång	22 s. Rollista och produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Iris och löjtnantshjärta efter Olle Hedbergs roman.
Omfång	1 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Iris och löjtnantshjärta. Iris.
Omfång	1 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår.
Språk	Franska

Typ	Synopsis
Manustitel	Iris och löjtnantshjärta. (Iris und Jungfernherz).
Omfång	1 s. Rollista och produktionsuppgifter ingår.
Språk	Tyska

Typ	Synopsis
Manustitel	Iris och löjtnantshjärta.
Omfång	1 s. Rollista och produktionsuppgifter ingår.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Iris after the novel by Olle Hedberg.
Omfång	1 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår.
Språk	Engelska

Typ	Synopsis
Manustitel	Iris och löjtnantshjärta. Iris.
Omfång	1 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår.
Språk	Engelska

Typ	Synopsis
Manustitel	Synopsis of Iris och löjtnantshjärta (Iris).
Omfång	1 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Iris.
Omfång	23 s. + 1 s. rollista och produktionsuppgifter.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	English title list Iris.
Omfång	12 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Iris.
Omfång	14 s. + 2 s. rollista och produktionsuppgifter.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	English title list. Iris.
Omfång	17 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	List of Dutch subtitles: Iris och löjtnantshjärta. Maintitle in Dutch: Iris.
Omfång	35 s.
Språk	Nederländska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Iris och löjtnantshjärta (Iris und Jungfernherz).
Omfång	20 s. + 1 s.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Iris och löjtnantshjärta (Iris und Jungfernherz).
Omfång	17 s. + 2 s. rollista och produktionsuppgifter.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Iris och löjtnantshjärta.
Omfång	1 s.
Språk	Tyska

Typ	Kringmaterial
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Iris och löjtnantshjärta.
Omfång	139 s.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Svartvit
Hastighet	24
Längd i minuter	88 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264