Grundfakta

Media (84 st)

Originaltitel Kvinna utan ansikte
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1947-09-16

Medverkande

Alf Kjellin
Martin Grandé, fil. kand.

Gunn Wållgren
Rut Köhler, målarinna

Anita Björk
Frida Grandé, Martins fru

Stig Olin
Ragnar Ekberg, författare

Olof Winnerstrand
direktör Gustav Grandé, Martins far

Marianne Löfgren
Charlotte Köhler, Ruts mor

Visa fler

Om filmen

Gunn Wållgren förför den gifta Alf Kjellin i intensiv film noir med expressionistiskt foto och manus av Ingmar Bergman.Alf Kjellins rollfigur har haft sex med Gunn...

Visa hela texten

Handling

Författaren Ragnar Ekberg sitter i en hotellbar. Hans röst ljuder utanför bild. Han presenterar sig som historiens berättare, och det han vill berätta börjar en kväll, när han sitter i...

Visa hela handlingen

Press

DN (C B-n): "Ingmar Bergmans Kvinna utan ansikte är en diktares verk. Litet ojämnt och ryckigt någon gång, förtjusande omoget ibland, ofta med frågetecken. Men nästan hela tiden...

Visa all press

Om filmen

Gunn Wållgren förför den gifta Alf Kjellin i intensiv film noir med expressionistiskt foto och manus av Ingmar Bergman.

Alf Kjellins rollfigur har haft sex med Gunn Wållgrens:

"Så firade vi en måttlös fest, ett lysande gästabud, en gränslös natt, så stor att jag kunde trä den över mitt lillfinger och så liten att universum försvann i den som en lustig sekund. Jag var nere i det mörkaste mörkret och tog tag i en benig hand som jag trodde var dödens, och jag skrattade. Jag var inne i ett ljus så hett och starkt att jag trodde jag var en mal på en ljuslåga en höstkväll. Det var en fest så stor att den inte rymdes i ett litet rum på Östermalmsgatan, den var så väldig att den steg upp genom taket och skavde mot de trasiga stjärnorna och sprängde dem i tusen stycken."

Har ni inte redan gissat det, så är det Ingmar Bergman som skrivit manuset. Men filmen har Gustaf Molander gjort, Molander med Intermezzo och Ordet.

I Kvinna utan ansikte stöter den ångestridna Alf Kjellin på en vän från förr i en hotellbar. När de skiljs önskar filmens berättare Stig Olin att de inte dragit upp det förflutna. "Martin hade öppnat skräpvrån och nu kröp det ena efter det andra vanskapta minnet ut genom den halvöppna dörren."

"Bergmans Kvinna utan ansikte är en diktares verk", skrev DN:s Carl Björkman, och rubrikerna handlade om den unga filmarens manus. Molander, som skrivit manus sedan 1917, hade snyggat till det.

En gift man blir besatt av en okänd kvinna i denna noir-orgie, komplett med expressionistisk ljussättning, dramatiska kameravinklar, svek, rökslingor, polisjakter, erotik (nåja) och en röst som för oss in och ut ur historien. Samma år kom Orson Welles Lady från Shanghai, Tourneurs Skuggor ur det förflutna, Clouzots Polishuset/Quai des Orfèvres och Carol Reeds En natt att leva/Odd Man Out.

Den pålitliga Molander, som skrivit för Sjöström och Stiller, regisserade nära sjuttio filmer mellan 1920 och 1967. Han och fotografen Åke Dahlqvist gjorde många ihop: kvicka trettiotalskomedier, laddade fyrtiotalsdramer, starka antinazistfilmer och stilfulla femtiotalsverk. Den amerikanska versionen av Intermezzo blev början på Ingrid Bergmans hollywoodkarriär, och Molander var chef för Dramatens elevskola när Stiller skulle göra Gösta Berlings saga och tipsade om Greta Garbo.

En rad av Molanders filmer har starka kvinnoporträtt, och här hamnar Alf Kjellin (Hets, Driver dagg faller regn) i skuggan av Gunn Wållgren. Dramatenskådespelaren fyllde teatersalongerna som Ibsens Nora, Indras dotter och Tjechovs Varja och spelade femme fatale, frånskild flygvärdinna och Fanny och Alexanders farmor på film. I tv-serien Söderkåkar axlade hon Dagmar Ebbesens roll i filmen från 1932.

Kvinna utan ansikte gjordes 1947. Då kunde en manlig kritiker i en stor dagstidning beskriva Wållgrens Rut som "en modern liten katta, uppladdad av sex". Mycket har hänt.

1968 intervjuades Bergman i "Bergman om Bergman":

Jonas Sima: Hur tror du att filmen skulle ha sett ut om du regisserat?
Bergman: Den hade väl blivit råare, därför att den är ett aggressionsutbrott. […] Men de var nog kloka på SF. Om jag hade gjort den så vete fan hur det hade gått.
Torsten Manns: Är inte Molanders regi väldigt sofistikerad?
IB: Jo, det är den.
TM: Det svär mot manuskriptet.
IB: Men det är skickligt gjort, den gjordes väl över huvud taget sebar. […]
TM: Rut Köhler-figuren – skulle du vilja tala om den?
IB: Ja, det låg personliga upplevelser bakom den som jag skrev mig loss ifrån. Det var på den tiden som allting gick ur hand i mun, man tog saker och ting som hade hänt – det gällde att få ut det bara. […] Det la sedan Gustaf skickligt tillrätta så det blev presentabelt för den tidens publik. Den blev en publiksuccé.
TM: Tycker du att han har romantiserat spelet mellan Gun Wållgren och Alf Kjellin?
IB: Ja, definitivt.
TM: "Franskat" till det?
IB: Ja, verkligen. Men jag har till skillnad från många en väldig respekt för Gustaf Molander, som jag har lärt mig mycket av och som alltid var generös och vänlig och hjälpsam och verkligen kollegial i ordets bästa bemärkelse. Han satt aldrig och tryckte med någonting, som han kunde, utan delade med sig.

Nina Widerberg (2017)

Boka filmen

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Internationell titel
Distributionstitel
Manustitel

Filmteam

Regi
Manus
Idé
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Konstnärlig rådgivare
Scripta
Inspicient
B-foto
Stillbildsfoto
Orkesterledare
B-ljud
Förtexter
Speaker

Medverkande

Alf Kjellin Martin Grandé, fil. kand.
Gunn Wållgren Rut Köhler, målarinna
Anita Björk Frida Grandé, Martins fru
Stig Olin Ragnar Ekberg, författare
Olof Winnerstrand direktör Gustav Grandé, Martins far
Marianne Löfgren Charlotte Köhler, Ruts mor
Georg Funkquist Victor, Charlottes älskare
Åke Grönberg Sam Svensson, sotare och trumpetare
Linnéa Hillberg Anna Grandé, Martins mor
Sif Ruud Magda Svensson, Sams fru
Carl Reinholdz Johansson, sotare
- Ej krediterade:
Karl Erik Flens Östman, sotare
Ella Lindblom Marie, Ragnars fästmö
Björn Montin Pil, Martins och Fridas son
Wiktor "Kulörten" Andersson nattvakten i magasinet
Artur Rolén Flotten, hotellgäst
Carl-Axel Elfving brevbäraren
Carin Swensson Magdas väninna
Arne Lindblad hotellvärden på Fyran
David Erikson hotellportiern
Lasse Sarri Arne, piccolon
Torsten Hillberg poliskommissarien
Ernst Brunman taxichauffören
Gun Adler expediten i blomsteraffären
Sven Ström bartendern
Georg Fernquist kyparen
Inga Gill Signe, husan hos Martins föräldrar
Sven Arvor frackklädd hotellgäst
Hans Bjerkeling frackklädd hotellgäst
- Bortklippta i den slutliga filmen:
Carl-Olof Ek en man (bortklippt)
Svea Holst en kvinna (bortklipt)

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svensk Filmindustri 1947
Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
Distributör i Sverige (DCP) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2018
Laboratorium AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium
Smink Firma Carl M. Lundh AB

Handling

Författaren Ragnar Ekberg sitter i en hotellbar. Hans röst ljuder utanför bild. Han presenterar sig som historiens berättare, och det han vill berätta börjar en kväll, när han sitter i denna bar:

Ragnar får syn på sin vän Martin Grandé. De växlar några ord. Martin bor på hotellet, inte med sin fru Frida utan med Rut Köhler. Strax återvänder han till sitt rum.

En stund senare ser Ragnar Rut lämna hotellet. Han letar upp Martins rum, där han finner Martin påklädd i ett vattenfyllt badkar, färdig att skära pulsådern av sig med en rakkniv. Med ett välriktat, sövande slag förhindrar Ragnar självmordet. Martin förs till sjukhus.

Dagen därpå besöker Ragnar Martin på sjukhuset, men denne vill inte berätta närmare om orsaken till självmordsförsöket.

I sjukhuskorridoren möter Ragnar sedan Rut. Han följer med henne hem. Hon pekar på ett porträtt som hon har målat själv. Det är en bild av djävulen, säger hon.

Martin undrar varför Rut lämnade Martin i går. I stället för att svara berättar hon det hon kallar Sagan om de tre sotarna och vaktparaden:

Rut är ensam i sin mors lägenhet. Hon ska ta ett bad, när det ringer på dörren. Det är huvudpersonen bland sagans sotare, Sam Svensson, trumpetare på fritid. De två samspråkar flirtigt, Rut bjuder på öl och Sam på fribiljetter till en konsert, där han ska medverka som solist. Rut följer med Sam upp på taket. På väg ner igen stannar de på vinden, där de faller i varandras armar.

Berättaren Ragnar säger utanför bild, att det är bäst att ta historien från början:

Martin, Frida och deras son Pil äter en bättre måltid med Martins föräldrar. Ett gräl seglar upp om farföräldrarnas tendens att skämma bort Pil, och Martin lyckas även såra Frida.

Martin tar Pil med sig i bilen för att köpa blommor till försoning. I blomsteraffären ser han för första gången Rut. Hon har just handlat och betraktar honom intresserat. På väg ut bryter hon avsiktligt av en klack -- varpå Martin mycket riktigt beter sig som en väluppfostrad medmänniska och kör henne hem.

Martin studerar vid Stockholms högskola. När han en kväll efter ett sent seminarium ska stiga in i bilen, sitter Rut där och väntar. Hon ber honom komma hem till henne på måndag kväll. Jag kommer inte, svarar han.

Martin beger sig i alla fall hem till Rut, när kvällen är inne. Ragnar står till tjänst med alibi inför Frida. Men det blir inget möte. Ingen öppnar, när Martin knackar på Ruts dörr.

Martin möter Rut på gatan. Jag har sökt dig i tre dagar, säger han. Du ska få träffa mig, svarar hon.

Nästa gång Martin kommer till Ruts dörr blir han insläppt. De ser på varandra med hunger i blicken.

Martin och Ragnar inkallas hastigt. Kom snart tillbaka, jag tänker inte vänta länge, blir Ruts svar på beskedet, och redan under resan till förläggningsorten hoppar Martin av tåget och tar sig tillbaka till Stockholm.

Martin söker genast upp Rut, som tar honom med på den konsert där sotaren Sam spelar trumpetsolo. Efter konserten ordnar Rut snabbt ett hyresrum hos Sam för 75 kronor i månaden. Sam är lätt att övertala. Rut antyder att hon annars kan berätta något för Sams fru.

Ragnar och Frida dricker kaffe på ett konditori. Rut får syn på dem från gatan, kommer in och växlar några ord utan att avslöja sin identitet. Var det hon? frågar Frida när Rut gått. Ja, säger Ragnar. Frida berättar att hon känt igen parfyrmen.

Martins och Ruts vistelse i hyresrummet får ett snabbt slut. De råkar i svartsjukegräl, som övergår i handgripligheter, och blir vräkta. Samtidigt försonas de. Nästa gång slår vi ihjäl varandra, säger Rut.

I nyårsnatten tar de sin tillflykt till ett magasin, där Martin stannar i kylan medan Rut beger sig hem till sin mor och hennes älskare Victor, förebilden till det porträtt Rut säger föreställer djävulen. Med modern och Victor tar hon upp en gammal historia -- hur Victor, när hon var tolv år, var på god väg att genomföra ett sexuellt övergrepp mot henne. Rut talar om denna sin grund för hat och begär pengar av Victor, så mycket som möjligt. Hon lämnar våningen med 700 kronor.

Martin har svårt att förstå hur Rut har kunnat skaffa så mycket pengar, och hans öppna misstro får henne att svara på ett sätt som åter väcker hans flammande svartsjuka. Han lämnar henne. Hennes böner och hot om självmord får honom inte att ändra sig.

Martin lever åter med sin familj. Med motiveringen "trasiga nerver" klarar han sig från straff för desertering. Men när Rut efter en tid kontaktar honom, har hon samma makt över honom som förr. Han följer henne, och de tar in på hotell, där Ragnar råkar sitta i baren. Det är hämnd Rut utkräver, när hon överger den förtvivlade Martin.

Martins föräldrar föreslår honom en resa till USA; det ska säkert göra allting bra. Och resan förverkligas.

Frida tar farväl av Martin vid tåget. De talar om en framtid i gemenskap.

Också Rut är på stationen. När tåget satt sig i rörelse, möter hon Frida. Ni älskar honom, säger Frida, han kommer tillbaka. Till er, säger Rut, adjö.

Det är synd om henne, säger Frida.

Censur / granskning

Censurnummer 72040
Datum 1947-07-09
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2800 meter
Kommentar Granskningskopians aktindelning: 245-275-255-300-290-275-295-270-290-305 = 2800 m - 102 minuter. Visningskopiorna kortades till 2780 m - 102 minuter. Aktindelning: 515-550-560-560-595 m. Aktlängder: 245, 275, 255, 300, 290, 275, 295, 270, 290, 305.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudtyp Ljud
Ljudsystem AGA-Baltic
Färgtyp Svartvit
Bärare 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2800 meter
Längd i minuter 102 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

DN (C B-n): "Ingmar Bergmans Kvinna utan ansikte är en diktares verk. Litet ojämnt och ryckigt någon gång, förtjusande omoget ibland, ofta med frågetecken. Men nästan hela tiden inspirerat, gnistrande av ett mycket ungdomligt geni, som fått både teaterns och filmens alla djävlar i blodet. Ingmar Bergman är släkt med både Hjalmar Bergman och Mauritz Stiller. Han är filmens 40-talist -- i sin egen generation befinner han sig på samma linje som Lars Ahlin och Stig Dagerman, nämn gärna också Anders Ek i det sammanhanget. (-)

Överraskningarna ligger inom filmens två första tredjedelar, som är dess mest levande och förbryllande och där poesin blommar vackrast. Sen kan det inte hjälpas att filmen blir en smula monoton i sin erotiska intensitet. Låt oss också gärna erkänna det: lovsjungandet av denna monumentala kärlek är en aning gymnasistmässigt. På något sätt hör den samman med den tid då man svärmade för Marie Grubbe och den unge Flaubert.

Helt i filmens anda är naturligtvis Gunn Wållgren, vars prestation är överdådig. Märkt av sina flickårs kusliga upplevelse, då moderns älskare vid hennes sängkant spelat rollen av ful gubbe, är hon verkligen en modern liten katta, uppladdad av sex -- det slår gnistor om henne bara man stryker henne över ryggen. Och så rösten! En skogsjungfrus röst, ideligen betvingande till nya smekningar vid kanten av farligt grumliga vatten. Alf Kjellin som hennes älskare har ett så ridderligt utseende och ger sina kärleksscener med mycken nobless, men är utan tvivel bäst i de vardagliga scenerna med sin söta hustru Anita Björk, som han söker blidka med så vackra blommor."

AT (Stig Almqvist): "Som framställning av människor i exceptionella sinnestillstånd, akut eller kroniskt rubbade, söker Kvinna utan ansikte sin like i hetsig känslighet. Registreringen är blixtsnabb och nervös, och genom Gustaf Molanders märkligt förståelsefulla tolkning av manus tränger Bergmans personlighet -- det uppjagade, självförtärande geniet, en gnistrande dynamo, en floretts vinande smidighet, en rispande udd som får blod att sippra i scenerna -- en makalös uppvisning av det filmiska blixtangreppets repertoar av stötar -- en av dem, och inte den minst förbluffande, är den bizarra galghumor som bryter fram i många repliker, i en filmdialog som Bergman skriver okynnigare och expressivare är någon annan i världen! Och oemotståndliga är storyns arabesker -- tänk bara på sotarintermezzot!"

Arbetaren (V H): "'Mellan det sublima och det löjliga är endast ett steg', lär Napoleon ha sagt när han tågade ut ur Moskva. Aldrig har man sett någon ragla det steget fram och åter så många gånger på två timmar som Ingmar Bergman gör med denna film. Ungefär lika ofta som Alf Kjellin raglar mellan sin ömma hustru, gravallvarliga Anita Björk, och Kvinnan-Ödet med kolossala K och Ö, berusande kättjefullt skrattande Gun Wållgren. Det sublima var i detta fall Gun Wållgren, det löjliga (fast ack så tråkiga) var Anita Björk, ty så besynnerligt står det till att åt det allra allvarligaste skrattar man hjärtlöst, åt det allra högljuddast skrattande blir man djupt allvarlig. Om Ingmar Bergman bara ville inse det, i synnerhet det första! Eller om han åtminstone ville inse att han på inga villkor bör lämna ett manus att filmas av Molander!"

Kommentar Svensk filmografi

Inspelningen av Kvinna utan ansikte pågick i två perioder, dels mellan 3.2.1947 och 20.2.1947, och dels mellan 20.3.1947 och 6.5.1947.

Filmen deltog som Sveriges officiella bidrag vid Biennalen i Venedig 1948. Den belönades med Medaglia della Biennale.

Inspelning

1947-03-20 1947-05-06
1947-02-03 1947-02-20
Filmstaden Råsunda Sverige (ateljé)
Järnvägsstationen Märsta Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1947-09-16 Röda Kvarn Stockholm Sverige 102 min
Urpremiär 1947-09-16 Röda Kvarn Stockholm Sverige 102 min
TV-visning 1978-03-18 TV2 Sverige 99 min
1982-06-29 TV2 Sverige 99 min
2000-05-05 SVT1 Sverige 99 min
FIAF-visning 2018-01-07 British Film Institute London Storbritannien
Cinemateksvisning 2018-05-16 Filmhuset Stockholm Sverige
TV-visning 2020-10-13 SVT1 Sverige
Cinemateksvisning 2020-11-03 Filmhuset Stockholm Sverige
TV-visning 2022-11-14 SVT1 Sverige
VOD-release 2023-04-21 SVT Play Sverige Antal dagar på SVT Play 30

Musikstycken

Originaltitel Night and Day
Kompositör Cole Porter (1932)
Textförfattare Cole Porter (1932)


Originaltitel Night Music
Kompositör Arne Gustafson


Originaltitel Romans
Kompositör Erik Johnsson
Instrumentalist Stig Olin (dubbad på piano av ?)


Originaltitel 'Tis the Last Rose of Summer
Textförfattare Thomas Moore (1805 efter en irländsk folkmelodi)
Instrumentalist Åke Grönberg (dubbad på trumpet av ?)


Utmärkelser

Festivalpris Venedig 1948 (Medaglia della Biennale/biennales medalj)
Svenska Filmjournalisternas Klubbs pris Stockholm 1948 (1:a plats i Biografbladets och Svenska Filmjournalisternas Klubbs omröstning)

Ämnesord

Bar
Blomsterhandel
DK Drama
DK Erotik
Desertering
Direktörer
Författare
Hotell
Hyresrum
Inkallelseorder
Konserter
Nattvakter
Nyårsnatt
Polis
Seminarium
Sjukhus
Självmordsförsök
Solist
Sotare
Stockholm/Högskolan
Svartsjuka
Trumpetare
Tåg
USA
Vräkningar
Äktenskapsbrott
Övergrepp/sexuellt

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm
Längd i meter 2820


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm
Längd i meter 2824


Typ Duplikatpositiv
Bärare 35 mm
Längd i meter 2815


Bestånd Affischer

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar 1


Storlek Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar 1


Storlek Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar 1


Storlek Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar 1


Storlek Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar 2


Storlek Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar 2


Storlek Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar 2


Storlek Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar 2


Bestånd Arkivalier

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Pressklipp


Bestånd Manuskript

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Kvinna utan ansikte.
Omfång 202 s. + 5 s. löst i manus. Rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Kvinna utan ansikte.
Omfång 202 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Woman without face.
Omfång 34 s.
Språk Engelska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Kvinna utan ansikte.
Omfång 202 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Kvinna utan ansikte.
Omfång 1 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Synopsis of Woman without a face (Kvinna utan ansikte).
Omfång 1 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår.
Språk Engelska


Typ Synopsis
Manustitel Frau ohne Gesicht.
Omfång 1 s. Rollista och produktionsuppgifter ingår.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel Kvinna utan ansikte.
Omfång 31 s. + 1 s. rollista och produktionsuppgifter + 1 s. trailer.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Kvinna utan ansikte.
Omfång 28 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Frau ohne Gesicht.
Omfång 28 s. + 1 s. rollista, produktionsuppgifter och innehållsbeskrivning.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel Frau ohne Gesicht.
Omfång 29 s. + 1 s. rollista, produktionsuppgifter och innehållsbeskrivning.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel La femme sans figure.
Omfång 32 s. + 1 s. rollista och produktionsuppgifter.
Språk Franska


Typ Dialoglista
Omfång 28 s. + 9 s. ändringar.
Språk Italienska


Typ Kringmaterial
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 1
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Andra utgåvor av verket

Digitaliserad

Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudtyp Ljud
Färgtyp Svartvit
Hastighet 24
Längd i minuter 104 min
Dialogspråk


Bestånd Film

Typ Digitalt arkivmaterial
Bärare WAV


Typ Digitalt arkivmaterial
Bärare WAV


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare DCP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bärare MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bärare MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare ProRes


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare H264



Relaterat

    Kontakta redaktionen

    Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

    Vad gäller det?