Musik i mörker (1948)

Media (64 st)

"Smärtan och lidandet hör också till Guds plan." Praktmelodram där Birger Malmsten, som hatar sig själv för att han förlorat synen, blir kär i Mai Zetterling, den unga pigan som skurar hans gudfruktiga mosters golv. Efter Dagmar Edqvists succéroman.

"Varför drar ni inte upp rullgardinen?"

En vådaskjuten rekryt vaknar i en sjukhussäng och förstår inte att han är blind.  I en dröm har han varit i ett jättelikt öga, och kämpat mot armar som velat dränka honom i gyttja. Så har han stigit mot ytan i ett hav med slöjfiskar och sjöjungfrur.

Efter den inledningen blir ju vad som helst trivialt. Filmen, efter Dagmar Edqvists succéroman, var inte Bergmans idé. I boken "Bilder" skriver han: "[Producenten Lorens Marmstedt] påpekade mycket taktfullt att det nu skulle vara dags med en åtminstone blygsam publikframgång. […] Mitt enda minne av inspelningen är att jag oavbrutet tänkte på att jag måste vara longörfri och underhållande. Jag hade inga andra ambitioner. 'Musik i mörker' blev en hygglig produkt i Gustaf Molanders efterföljd."

Birger Malmstens rekryt hatar sig själv. "Jag vill hellre bli lurad av elakhet än av medlidande" skriker han när systern låtit honom vinna i Fortuna. En middagsscen börjar med en bild av ett fiskhuvud på ett fat. Naima Wifstrand talar om en förskingrare som begått självmord, ett brott mot livet och Guds ordning. Hennes systerdotter menar att han kanske inte haft något val, men mostern svarar: "Allt kan bäras, Agneta. […] Förtvivlan, vad är det? Ett ögonblicks otålighet ur det stora perspektivet." Medan hon talar biter hon bitar av ett hårt kex, och det skarpa ljudet blandas med replikerna om liv och död och Gud. Scenen är nog Edqvists, men kexet är Bergmans.

En ung och änglalik Mai Zetterling blir ljuset i mörkret. Den blinde övar skalor och tror han hör hunden, men när han klappar Roy är det den nya lillpigan som skurar golvet på alla fyra. "En liten katt!" säger han med en ömsint röst man inte hört förut. När hon ska gå och hämta mjölken går han med. Han kallar henne "lilla kalven". Hon är så lycklig att man undrar om hon är som hon ska.

"Ska du ta av dig kläderna när du ska tvätta dig?" frågar husan när lillpigan naken skuttar fram till tvättstället. Hon lär sig massor i de rikas hus. Att skilja på badborstar och hårborstar, och att inte staka sig när hon läser högt för den blinde. Men en dag är hon borta. Bittrare än någonsin tar den övergivne plats som pianist i en restaurangorkester, en orkester där chefen kallar jazz för "negerskrammel" och Gunnar Björnstrand håller på att förlora förståndet.

Den blinde längtar till "en plats där det är lätt att hitta". Inte är det den här.

Carl Björkman skrev i Dagens Nyheter: "Ty det är verkligen en enformig film, entonigt berättad, utan glädje och munterhet, utan spontanitet. Den har ingen kontakt med livet, den är inte vänlig, inte vardaglig, den spelar på något sätt i en värld där inte bara ljuset utan också luften fattas. […] Nej, jag tror att Ingmar Bergman är inne på farliga vägar om hans inscenering av moderna svenska romaner skall ske efter den mall han skär ut åt sig i 'Musik i mörker'. Naturligtvis finns där något att glädja sig åt. Man måste ju vara glad åt att det i en svensk filmproduktion som alltjämt rymmer så mycken grovhet och så många fadäser har kommit en regissör med så omutliga artistiska ambitioner som Ingmar Bergman, så samvetsgrann när det gäller att hålla ogräset borta. Hans nya film 'Musik i mörker' är en alltigenom snygg film, den är proper in i minsta detalj, glättad som illustrationspapper."

Medan Filmson skrev i Aftonbladet: ”Filmens motiv skulle vara helt frånstötande om inte Bergman fått med så mycket just av Dagmar Edqvists osentimentala medkänsla för de blindas värld och av uttryck för deras egna förnuftssynpunkter på en särskilt komplicerad men annars allmänmänsklig tillvaro. Först och främst är det dock en film om ung famlande men till sist trosviss kärlek och även här har Ingmar Bergman lyckats få en djup värme och ömhet över den inspirerade bildberättelsen som man tidigare endast anat. Mai Zetterling chosar en smula i början som lillpiga men hennes sanna kvinnlighet växer med starka hjärterötter och hennes ljusa genomskinliga ansikte har något av förklarad enkelhet som står särskilt vackert mot Malmstens mörkt inbundna värme."

Nina Widerberg (2016)

Den här filmen har ingen aktuell distributör men med tillåtelse från filmens rättighetshavare kan den bokas på dcp för biografvisning genom Filminstitutets arkiv.

Boka film ur filmarkivets digitala samlingar

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Musik i mörker
Svensk premiärtitel	Musik i mörker
Internationell titel	Music in Darkness
Distributionstitel	Musik i mørket (Danmark) Musikk i mørket (Norge) Musiikkia pimeässä (Finland) Musique dans les ténèbres (Belgien) Night Is My Future (Storbritannien) Night Is My Future (USA) Música en la oscuridad (Spanien) Noche eterna (Spanien) Musique dans les ténèbres (Frankrike) Noc - moja przyszłość (Polen) Hudba v temnotách (Tjeckoslovakien) Musiek in donkerte (Sydafrika) Musica nel buio (Italien) Muziek in het donker (Nederländerna) Muzyka w ciemności (Polen) Música na noite (Brasilien) Музыка в темноте (Ryssland) Muzyka v temnote (Ryssland) Музика у темряві (Ukraina) Muzika u temrjavi (Ukraina) Glazba u tami (Kroatien)
Dvd-titel i Sverige	Musik i mörker

Regi	Ingmar Bergman
Manus	Dagmar Edqvist
Producent	Lorens Marmstedt
Produktionsledare	Allan Ekelund
Foto	Göran Strindberg
Musik	Erland von Koch (originalmusik)
Arkitekt	P.A. Lundgren
Klippning	Lennart Wallén
Ljudtekniker	Olle Jakobsson
Scripta	Ulla Kihlberg
Inspicient	Gösta Petersson
B-foto	Ragnar Westfelt
Stillbildsfoto	Ragnar Westfelt
Rekvisita	Sven Björling
Smink	Inga Lindeström

Mai Zetterling	Ingrid (Maria) Olofsson
Birger Malmsten	Bengt Vyldeke
Olof Winnerstrand	kyrkoherde Kerrman
Naima Wifstrand	Beatrice Schröder, Bengts moster
Birgit Lindkvist (som Bibi Skoglund)	Agneta Vyldeke, Bengts syster
Hilda Borgström	Lovisa, hushållerska hos Schröders
Douglas Håge	Kruge, krögaren på Hotell Ritz
Gunnar Björnstrand	Klasson, violinist på Hotell Ritz
Bengt Eklund	Ebbe Larsson, Ingrids fästman och studiekamrat
Åke Claesson	Augustin Schröder, Bengts och Agnetas morbror, Beatrices man
John Elfström	Otto Kelmens, blind arbetare		(rollnamnet förekommer dock ej i filmen)
Rune Andréasson	Evert, busgrabb
Bengt Logardt	Einar Born
Marianne Gyllenhammar	Blanche, Bengts fästmö, senare Einar Borns fästmö
Sven Lindberg	Hedström, musikdirektör på blindskolan
Barbro Flodquist	Hjördis, Everts mor, servitris på Hotell Ritz
-	Ej krediterade:
Segol Mann	Anton Nord, Ingrids studiekamrat
Ulla Andreasson	Sylvia, Ingrids rumskamrat
Svea Holst	postfröken
Georg Skarstedt	Jönsson, kypare på Hotell Ritz
Reinhold Svensson	den blinde pianisten på blindskolan som spelar en swingimprovisation
Mona Geijer-Falkner	kvinnan som slänger sopor
Arne Lindblad	köksmästaren på Hotell Ritz
Stig Johanson	lokföraren som är nära att köra över Bengt
Britta Brunius	Elsie, Otto Klemens hustru
Erik Forslund	ledamot av Musikaliska Akademiens intagningsnämnd
Allan Adelby (som Otto Adelby)	gäst i Hotell Ritz matsal
Ida Otterström	kvällsvandrare
Ulf Johanson	en man i väntsalen på järnvägsstationen
Ingmar Bergman	en tidningsläsande tågpassagerare

Produktionsbolag	Terrafilms Produktions AB
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Terrafilm	1948
	AB Stjärnfilm	1962
Distributör i Sverige (DVD)	Studio S Entertainment	2007
Laboratorium	AB Film-Labor

Den unge Bengt Vyldeke blir under sin militärtjänstgöring vådaskjuten och förlorar synen. Under den första, svåra omställningsperioden, då hans flickvän överger honom, blir han omhändertagen av sin syster. Därefter får han bo hos sin moster och morbror, som har en lantegendom. Hos dem tjänstgör Ingrid Olofsdotter, en ung, medellös flicka, som blir förälskad i Bengt och som beundrar honom för hans bildnings och musikalitets skull. Hennes egen längtan efter kunskap väcks. När hon av en slump råkar höra hur Bengt inför sin moster nedsättande omnämner Ingrid som "lillpigan" blir hon djupt sårad och samtidigt fastare besluten än tidigare att studera vidare för att kunna ta sig upp ur sitt sociala underläge. Hennes och Bengts vägar skiljs.

Bengt prövar in till Musikaliska akademin, men blir inte antagen. Då tar han i sårat trots anställning som restaurangmusiker i Stockholm, men får allt svårare att stå ut med sin arbetsgivare och med krogatmosfären. Han säger upp sig och börjar på blindinstitutet utbilda sig till pianostämmare. En av lärarna erbjuder honom att komma med på en kurs för organister, men nu har Bengts bitterhet över sitt eget öde gjort honom så destruktiv, att han inte vill utveckla sin begåvning, utan bara kunna försörja sig och vara i fred.

En kväll stöter han ihop med Ingrid, som också flyttat till storstaden där hon på statligt stipendium studerar till lärare. Hon bor tillsammans med Ebbe, en yngling ur arbetarklassen med studieambitioner och socialistiska idéer. Ebbe anar omedelbart att Bengt kommer att bli en rival. Ingrid vacklar mellan de båda männen och kan inte välja mellan Ebbes styrka och Bengts känslighet.

Efter en kväll då Bengt djupt upplevt sin ensamhet och utsatthet blir det slutligen en öppen konflikt mellan honom och Ebbe och Ingrid tar äntligen steget och lämnar Ebbe för Bengts skull. Hennes förmyndare, kyrkoherden i hennes hemby, motsätter sig först deras giftermålsplaner, men ger med sig och viger dem. De reser bort på bröllopsresa, nu på mer jämställd fot sedan Bengt fått uppleva hur det är att stå på egna ben och klara sig på låg lön och sedan Ingrid av egen kraft lämnat sin ursprungliga miljö för att få en bättre samhällsställning.

Censurnummer	73134
Datum	1962-05-28
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2390 meter
Kommentar	Aktlängder: 525-515-530-505-315 = 2390 meter - 87 minuter. Aktlängder: 525, 515, 530, 505, 315.

Censurnummer	73134
Datum	1948-01-15
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2350 meter
Kommentar	Granskningskopians speltid: 86 minuter. Visningskopiornas längd 2400 m - 88 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2400 meter
Längd i minuter	88 min
Akter	5 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

DN (C B-n): "Nej, jag tror att Ingmar Bergman är inne på farliga vägar om hans inscenering av moderna svenska romaner skall ske efter den mall han skär ut åt sig i Musik i mörker.? Naturligtvis finns där något att glädja sig åt. Man måste ju vara glad åt att det i en svensk filmproduktion som alltjämt rymmer så mycken grovhet och så många fadäser har kommit en regissör med så omutliga artistiska ambitioner som Ingmar Bergman, så samvetsgrann när det gäller att hålla ogräset borta. Hans nya film Musik i mörker är en alltigenom snygg film, den är proper in i minsta detalj, glättad som illustrationspapper. (-)

Ty det är verkligen en enformig film, entonigt berättad, utan glädje och munterhet, utan spontanitet. Den har ingen kontakt med livet, den är inte vänlig, inte vardaglig, den spelar på något sätt i en värld där inte bara ljuset utan också luften fattas. Den är artificiell. Artificiellast är den nyblindes ångestfantasier: de verkade Berlin 1927."

StT (Robin Hood): "Musik i mörker är i sin lyrik en betagande film. Litet långsam kanske, mot slutet, men dock ett exempel på att en film kan vara bättre än den bok, den bygger på. Handlingen i Dagmar Edqvists roman har förenklats, endast det bästa har tagits med, och berättelsen avbryts när de unga funnit varann. Ty det är bondflickan Ingrid Olofssons (Mai Zetterling) blyga närmande till överklasspojken Bengt Vyldeke (Birger Malmsten) Ingmar Bergman intresserat sig för, mer än för själva kärnproblemet -- de blindas hårda kamp mot en oförstående omvärld, deras bittra känsla av hjälplöshet."

AB (Filmson): "Det är en sugande oro och spänning från första början med den lilla hundvalpen framför markörgraven som blir studentbeväringens olycka. Där har man också genast den blandning av idyll, osäkerhet och tragedi, som är genomgående i denna Ingmar Bergmans kanske styvaste film hittills. (-)

Filmens motiv skulle vara helt frånstötande om inte Bergman fått med så mycket just av Dagmar Edqvists osentimentala medkänsla för de blindas värld och av uttryck för deras egna förnuftssynpunkter på en särskilt komplicerad men annars allmänmänsklig tillvaro. Först och främst är det dock en film om ung famlande men till sist trosviss kärlek och även här har Ingmar Bergman lyckats få en djup värme och ömhet över den inspirerade bildberättelsen som man tidigare endast anat. Mai Zetterling chosar en smula i början som lillpiga men hennes sanna kvinnlighet växer med starka hjärterötter och hennes ljusa genomskinliga ansikte har något av förklarad enkelhet som står särskilt vackert mot Malmstens mörkt inbundna värme."

MT (Nils Beyer): "Det fanns i Dagmar Edqvists roman så många fina psykologiska valörer, som gått förlorade i filmen.

Helt har inte Ingmar Bergman haft sitt hjärta med i historien om den blinde musikern, som efter hård inre och yttre kamp lyckas övervinna sitt handikapp. Hela den sociala aspekten på hans problem är borttrollad. Det som fängslat regissören är blindheten som ångestfenomen -- och till sist löser han alla svårigheter genom en helt traditionell happy end."

Kommentar Svensk filmografi

Musik i mörker visades på filmfestivalen i Venedig 1948, där den fick ett välvilligt mottagande både av publik och kritiker. Till stor del berodde detta förmodligen på Mai Zetterling, som då var på väg mot sitt internationella genombrott. När Musik i mörker spelades in hade hon redan ett femårskontrakt med J Arthur Rank i England och hon "lånades" ut till Sverige för att under en månad göra rollen som Ingrid Olofsdotter.

Romanen "Musik i mörker" av Dagmar Edqvist utkom 1946.

Originaltitel	Musik i mörker (Roman)
Författare	Dagmar Edqvist

				1947-11-01	1947-12-30
AB Sandrew-Ateljéerna (Centrumateljéerna)	Stockholm	Sverige

Urpremiär	1948-01-17	Royal	Stockholm	Sverige	88 min
Sverigepremiär	1948-01-17	Royal	Stockholm	Sverige	88 min
TV-visning	1999-11-18	SVT1		Sverige	84 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2003-01
TV-visning	2003-09-29	SVT1		Sverige	84 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2004-01-20
	2004-01-21
TV-visning	2004-05-03	SVT1		Sverige	84 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2006-04-02
	2006-09
	2008-01-17
TV-visning	2012-08-08	SVT2		Sverige
	2016-07-18	SVT1		Sverige
Cinemateksvisning	2018-01-31	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Annan visning	2018-02-01	Janus Films	New York	USA
FIAF-visning	2018-02-21	Jerusalem Cinematheque	Jerusalem	Israel
	2018-03-01	British Film Institute	London	Storbritannien
	2018-04-05	Filmoteca Española	Madrid	Spanien
TV-visning	2018-06-05	SVT1		Sverige
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-06-28	Metropolis	Hamburg	Tyskland
	2018-07-17	Babylon	Berlin	Tyskland
	2018-08-23	Taipei Golden Horse Film Festival	Taipei	Taiwan
FIAF-visning	2018-12-05	Black Box	Düsseldorf	Tyskland
TV-visning	2020-12-22	SVT1		Sverige
	2022-11-29	SVT1		Sverige
	2022-12-04	SVT1		Sverige	87 min

Originaltitel	Serse. Ombra mai fù/Largo
Kompositör	Georg Friedrich Händel	(1738)
Textförfattare	Nicolò Minato	(1654)
	Silvio Stampiglia	(1738)
Instrumentalist	Birger Malmsten	(orgel - dubbad av ?)

Originaltitel	Sonat, piano, nr 14, op. 27:2, ciss-moll, "Månskenssonaten"
Kompositör	Ludwig van Beethoven	(1802)

Originaltitel	Fantasistycke, piano, op. 12. Nr 2: Aufschwung
Kompositör	Robert Schumann	(1837)
Instrumentalist	Birger Malmsten	(piano - dubbad av ?)

Originaltitel	Ballad, piano, nr 3, op. 47, Ass-dur
Kompositör	Frédéric Chopin	(1840-41)

Originaltitel	Vals, piano, nr 7, op. 64:2, ciss-moll
Kompositör	Frédéric Chopin	(1846-1847)
Instrumentalist	Birger Malmsten	(piano - dubbad av ?)

Originaltitel	Bedstefars Vals
Kompositör	Tom Andy	(1932)
Textförfattare	Arvid Müller	(dansk text 1932)
	Dix Dennie	(svensk text 1932)
Instrumentalist	Birger Malmsten	(piano - dubbad av ?)

Originaltitel	Modlitwa dziewicy/La prière d'une vierge
Kompositör	Tekla Bądarzewska-Baranowska	(1851)
Instrumentalist	Birger Malmsten	(piano - dubbad av ?)
	Gunnar Björnstrand	(violin - dubbad av ?)

Originaltitel	Preludium, piano, nr 24, op. 28, d-moll
Kompositör	Frédéric Chopin	(1836-38)

Originaltitel	Swingimprovisation
Kompositör	Erland von Koch	(1948)
Instrumentalist	Reinhold Svensson	(piano)

Originaltitel	Symfoni, nr 3, op. 55, Ess-dur. Sats 4
Kompositör	Ludwig van Beethoven	(1804)

Originaltitel	Nocturne, piano, op. 9. Nr 2
Kompositör	Frédéric Chopin	(1831)
Instrumentalist	Birger Malmsten	(piano - dubbad av ?)

Originaltitel	Raymond. Uvertyr
Kompositör	Ambroise Thomas	(1851)
Textförfattare	Joseph Bernard Rosier	(1851)
	Adolphe de Leuven	(1851)

Originaltitel	Treulich geführt, ziehet dahin. Ur Lohengrin
Kompositör	Richard Wagner	(1850)
Textförfattare	Richard Wagner	(tysk text 1850)
	Fritz Ahlgrensson	(svensk text 1874)

Bitterhet

Blind

Blindinstitut

Bröllop

Direktörer

Ensamhet

Klassmedvetande

Musiker

Pianostämmare

Restauranger

Rivalitet

Studier

Violinister

Vådaskjutning

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2379

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2382

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2381

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Materialbas	Nitrat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Nitrat
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Noter

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Dialoglista
Omfång	34 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dialoglista.
Omfång	20 s. Produktionsuppgifter och innehållsbeskrivning (2 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Music in the dark. Based on the famous novel by Dagmar Edquist.
Omfång	2 s.
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	151 s.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dialoglista.
Omfång	21 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dialoglista.
Omfång	18 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dialoglista.
Omfång	31 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dialogue list. Music in the dark.
Omfång	35 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Efter Dagmar Edqvists roman.
Omfång	27 s. + 2 s. trailer. Produktionsuppgifter och innehållsbeskrivning (2 s.) ingår.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	2
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Norska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Svartvit
Längd i minuter	88 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt ljud
Bärare	AUDIO

Typ	Digitalt ljud
Bärare	AUDIO

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264