Lars Hård (1948)

Media (41 st)

Lars Hård döms till ett års straffarbete för dråpförsök. I fängelset utmanar han genast fångvaktarna och ironiserar över fängelseprästen. Men för en äldre, förstående vakt börjar han berätta om sitt liv.

Hans föräldrar är fattiga statare. Hans egna försök att ta sig ur sin fattiga miljö har hittills misslyckats därför att han inte kan anpassa sig på sina arbetsplatser. Det senaste försöket med fabriksjobb slutade med uppsägning.

Lars Hård återvände till föräldrahemmet och gick och slog dank, till bybornas förargelse. Inte blev det bättre när han började uppvakta två överklassflickor som för sina studier till trädgårdsmästare praktiserade i byn. Han förförde dem båda, men blev kär i en av dem, Maj, som blev hemsänd när hennes affär med Lars Hård blev känd. Dessutom anklagade en statarflicka honom för att vara far till hennes barn, något som också strax spreds i byn. När Lars Hård vägrar att betala underhåll för det barn han inte anser är hans, hämtas han till tvångsarbete. Omgående kommer han i dispyt med den sadistiske vakt som övervakar arbetet och slår i raseri ner honom med en sten, varefter han lyckas rymma från anstalten. Men han inser snart att han inte kan klara sig ensam på flykt, återvänder och tar sitt straff.

Fångvaktaren som lyssnat på hans berättelse säger åt honom att gå sin egen väg, att han är en människa som har förmåga att uträtta något i livet.

Lars Hård kommer under fängelsetiden till större självinsikt och återvänder efter avtjänat straff hem. Hans mor är nu mycket sjuk och han ägnar all sin tid åt att underlätta hennes sista dagar. Samtidigt upptäcker han sina känslor för Eva, en flicka från byn, som kommit för att hjälpa till med arbetet sedan modern insjuknat. Lars Hård känner äntligen att han behövs, och att han är uppskattad för den han är och vågar nu möta livet med större tillförsikt och öppenhet.

Pressreaktion Svensk filmografi

AB (Alfa): "Det är säkerligen inte lätt att göra en acceptabel film av Jan Fridegårds 'Lars Hård', men det förefaller onödigt att göra den så dålig som föreliggande Sandrewversionen. Felet är i främsta rummet Fridegårds eget. Han svarar nämligen själv för manuskriptet och har valt att plocka ut kärleksepisoderna och gruppera handlingen kring dem. Man får visserligen veta hur djävligt, för att begagna Fridegårds och filmens egen vokabulär, det är på Långholmen och Svartsjö, men det är framför allt som älskare Lars Hård framträder i filmen. Flickorna har här en benägenhet att inta ryggläge så fort de får se honom, och den enda förklaring man kan finna till deras beteende är att filmen måste spela i en ovanligt generös landsända."

DN (C B-n): "Naturligtvis är det lätt att inför Lars Hårds filmversion konstatera hur mycket -- och hur mycket av det väsentliga -- i boken som det i c k e lyckats regi och skådespelare att rädda över till filmen. Och naturligtvis kan man säga att den publik som bara ser filmen och inte känner till romanen går från föreställningen utan någon som helst känsla av att Jan Fridegård i Lars Hård skapat en av den svenska litteraturens sannaste människogestelter -- rörande i sin mänskliga ensamhet, patetisk i sin rättskänsla, gripande i sin snarstuckna självhävdelse. De fina dagrarna över romanens värld, samvetets undertoner, de skygga, svåråtkomliga motiven för den lättretlige Lars Hårds handlande har filmkameran inte kunnat komma åt.

Ändock vill man först och främst räcka några rosor åt de för filmen ansvariga -- Rune Waldekrantz produktion, Jan Fridegårds eget manuskript, Hampe Faustmans regi -- för den renhåriga ambition med vilken de gått till ett verk om vars vanskligheter de dock från första ögonblicket måste ha varit på det klara. Filmens uppsåt är så allvarligt, och det är alldeles uppenbart att iscensättningen inte siktat efter vulgariseringar av det slag som brukar kunna garantera livslängd åt varje svensk film med proletära skildringar ur lantlig miljö. Om sedan publiken skrattade på fel ställen, kan filmens tillskyndare knappast lastas för det."

StT (Robin Hood): "En god film, genomarbetad men inte överarbetad, omsorgsfullt gjord men inte så blankpolerad att livet steriliserats. Tvärtom, man finner en värme, en gripenhet, som man -- uppriktigt sagt -- inte tilltrott regissören Hampe Faustman. Han visar här upp ett nytt ansikte, mognat, mänskligt, som gör att man fäster stora förhoppningar vid honom i fortsättningen. Redan Lars Hård är ett fullgott arbete, i klass med utlandets bästa. Faustman visar inga divalater som regissör, ingen strävan att framhäva sitt eget jag. Bara i skildringen av prästen -- som han själv spelar -- och av förhållandena på anstalten och i fängelset kommer en personlig frän ton (för övrigt välgörande i filmens konstnärliga ekonomi). I övrigt underordnar han sig vackert Fridegård och söker få fram författaren så äkta som möjligt. Jag skulle vilja säga att det finns mera poesi och konstnärlig fantasi i Faustmans regiarbete än i romanen."

Kommentar Svensk filmografi

Jan Fridegård (1897--1968) förekommer i manussammanhang i sammanlagt tre filmer. Två av dessa utgör filmatiseringar av hans egna romaner, förutom "Jag Lars Hård" (1935) utgjorde hans roman "En natt i juli" (1935) underlag för filmen När ängarna blommar (1946/26). I det senare fallet skrev Fridegård manuskriptet tillsammans med Gösta Netzén.

Fridegård svarade även för manuskriptet (tillsammans med Gustaf Molander) till filmen Herr Arnes penningar (1954/33) efter Selma Lagerlöf.

Jan Fridegård har berättat om sin syn på film och att skriva för film i en enquête i Biografbladet 1948/1, s 28--30.

Inspelningen av Lars Hård påbörjades 23.7.1947 och avslutades 30.10.1947.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se