Hjärter Knekt (1950)

Media (51 st)

Hör mer om denna film i vår podd "Svenska sommarfilmer"

Läs mer om denna film i vår artikel "Kvinnliga stjärnor under den svenska filmens andra storhetstid"

Originaltitel	Hjärter Knekt
Svensk premiärtitel	Hjärter Knekt
Distributionstitel	Hjerter knægt (Danmark) Hjerter knekt (Norge) Rakkauden uhkapeluri (Finland) Hjärter knekt (Finland)

Regi	Hasse Ekman
Manus	Hasse Ekman Lasse Swärd (ej krediterad)
Produktionsledare	Hasse Ekman
Foto	Hilding Bladh
Musik	Håkan von Eichwald (originalmusik)
Arkitekt	Bibi Lindström P.A. Lundgren
Klippning	Lennart Wallén
Ljudtekniker	Olle Jakobsson
Regiassistent	Lasse Swärd
Scripta	Lasse Swärd
Inspelningsledare	Gösta Petersson
Passare	Nils Sundberg
Musikarrangör	Nils Kyndel
Smink	Arvid Ström Inga Lindeström
Mixning	Olle Jakobsson
Förtexter	Alva Lundin

Hasse Ekman	löjtnant Anders Canitz, ung lebeman
Margareta Fahlén	Elsa Canitz, hans svägerska
Hans Strååt	Wilhelm Canitz, bokförläggare, gift med Elsa, Anders bror
Eva Dahlbeck	Gun Lovén, författarinna
Holger Löwenadler	Krister Bergencreutz, godsägare på Sundsta
Gertrud Fridh	Charlotta Ulfhammar, Kristers fästmö
Åke Fridell	Berra, garageföreståndare
Dagmar Ebbesen	Kristina Lundgren, Anders hushållerska
Hjördis Petterson	Elisabeth Canitz, syster till Anders och Wilhelm
Ingrid Thulin	Gunvor Ranterud, Berras arbetskamrat och fästmö
Tord Stål	direktör Benzel, förläggare av pornografisk litteratur
Sif Ruud	gatflicka
Yvonne Lombard	Margareta Lieven, en av Anders flickor
Margit Andelius	fröken Appellöf, Wilhelms sekreterare
Barbro Larsson	flickan i gräset
Börje Mellvig	parkeringssökande bilist
Fylgia Zadig	hans sällskap i bilen
-	Ej krediterade:
Signe Wirff	fru Hallgren i blomsterhandeln
Nils Hultgren	Wahlberg, banktjänsteman
Gabriel Rosén	Jönsson, stallkarl
Madame L. Hervier	madame Lancrois, concierge
Gita Gordeladze	fransk telefonist
Georg Fernquist	Karlsson, butler på Sundsta
Carl Wallqvist	fransk renhållningsarbetare
Margot Lindén	Ingrid, Wilhelms och Elsas husjungfru
N. Fouchier	frukthandlare i Paris
J. Delfi	fransk restaurangägare
-	Ej identifierad:
A. Jamerl	tidningsgrabb
-	Bortklippt i den slutliga filmen:
Irma Christenson	fru Sonja Hammarström, Margareta Lievens mor (bortklippt)		(medverkade under tre inspelningsdagar)

Produktionsbolag	Hasse Ekman
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Sandrew-Bauman Film	1950
Laboratorium	AB Film-Labor

Anders Canitz, löjtnant på övergångsstat, tillhörande en förmögen bergslagsfamilj, avskyr arbete och ägnar sig på heltid åt kvinnor och hästar. På några år har han förslösat sitt arv. Obetalda räkningar hopar sig i östermalmsvåningen och hans hushållerska, som tvingas se den ena flickan efter den andra passera Anders' sängkammare, har inte fått ut någon lön på månader. För att stärka sin ekonomi försöker han få systern Elisabeth att satsa pengar i ett bruksprojekt. Elisabeth är emellertid på det klara med såväl broderns verkliga motiv som hans oförbätterliga karaktär. Hon ger honom en tredjedel av den begärda summan, charmerad av hans rättframma knölaktighet och uppfinningsförmåga.

Sin motsats har Anders i brodern, bokförläggare Wilhelm Canitz. Han är pedantisk och tråkig men har lyckats gifta sig med en förtjusande kvinna. En av Wilhelms tidigare förälskelser, författarinnan Gun Lovén, har just utkommit med romanen "Hjärter Knekt". Den har blivit en succé och Wilhelm beslutar resa till Paris, där Gun är bosatt, för att hälsa på henne. Vid mötet får han reda på att den man som kom emellan dem och som figurerar i "Hjärter Knekt" var brodern Anders. Wilhelm blir rasande. Gun förklarar att hon verkligen älskade Anders men fann en samvaro med honom omöjlig.

Under Wilhelms utlandsvistelse passar Anders på att förföra hans hustru. Samtidigt upptäcker föreståndaren för det garage, där Anders har sin bil, att denne varit tillsammans med hans fästmö Gunvor. Vild av svartsjuka, bryter föreståndaren förlovningen, ger Gunvor stryk, tar sig ett fnask och lovar att märka Anders.

Efter kärleksnatten i Wilhelms våning har Anders lagt sig till med broderns nycklar och förfalskat en bankfullmakt i dennes namn så att den gäller honom själv. Han tar sig in i Wilhelms bankfack och påträffar aktierna till ett förlag som utger pornografisk litteratur. Förlaget har Wilhelm ärvt men han har påstått att han sålt det. Anders tvingar förlagets bulvandirektör att köpa aktierna för 50 000 kronor. Wilhelm återvänder och finner sig plundrad men vågar ingenting göra av fruktan för skandal. Hustruns otrohet fattar han inte trots den sedvanliga blomsterbuketten från Anders.

Anders' sista och dyrbaraste erövring blir den vackra Charlotta Ulfhammar, väninna till Krister Bergencreutz på Sundsta. Vid besök hos Krister förlorar Anders hela sitt nyförvärvade kapital på besinningslös vadhållning och kortspel. Myten om den ständiga framgången krossas ytterligare av en hånfull Charlotta som tar tillfället i akt att förlova sig med Krister framför ögonen på honom.

I garaget väntar föreståndaren för att hämnas. Anders försvarar sig med en skiftnyckel och dödar den bedragne. Nu är leken för hans del slut. Efter att ha sänt en avskedsbukett till Gun i Paris rider han ut och skjuter sig.

Censurnummer	77591
Datum	1950-09-15
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2295 meter
Kommentar	Aktlängder: 485-520-525-515-250 = 2295 meter - 84 minuter. Aktlängder: 485, 520, 525, 515, 250.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2295 meter
Längd i minuter	84 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Vissa inslag i Hasse Ekmans film tycktes kritikerna eniga om: att slutet förbryllade, att dialogen var skriven med lätthet och elegans och att Gertrud Fridh i rollen som Charlotta Ulfhammar gjorde en övertygande insats; "en mycket modern Fröken Julie med kättjefull nyfikenhet som samtidigt spottar fram några generationers kvinnligt äckel", ansåg signaturen Filmson i AB.

För övrigt skiftade omdömena. Starkt missnöjda var recensenterna i StT och BLM. "En meningslös film om ett meningslöst liv", hävdade Robin Hood i den förra tidningen och undrade om regissören och manusförfattaren "velat göra rent hus med vissa drag hos sig själv". Glimtvis tyckte sig kritikern ana ansatser till tragedi. "Men patetiska tragedier ligger inte för Hasse Ekmans röst. Han har inte konsekvent format stoffet till en 'ödestragedi', han skämtar ihjäl en del av allvaret, plottar bort sig i småscener och utvikningar -- i och för sig bra, ofta ypperligt spelade (-), men inte samlande sig till något helt". "Man engageras inte", slutade Robin Hood.

Harry Schein (BLM) nämnde i likhet med Lill (SvD) och A Gunnar Bergman i AT det kommande filmstoppet som en tänkbar anledning till regissörens höga produktionstakt, påtagliga rastlöshet och idétorka i arbetet. Schein skrev: "Svensk filmproduktion skall fr o m årsskiftet 'tills vidare' upphöra. Varje film går med förlust påstås det. Därför arbetas f n febrilt i alla ateljéer för att hinna med så många filmer som möjligt före årsskiftet. Det gäller att passa på att förlora så länge man kan.

Hysteriska förutsättningar har aldrig verkat befrämjande på arbetsresultatet. Det måste, hoppas jag, vara förklaringen till Hasse Ekmans personliga bottenrekord i hans annars så jämna och för svenska förhållanden högtstående produktion." Det var, ansåg Schein, "handlingens beklämmande banalitet" som färgade av sig på resten av filmen. Inte heller om regin hade han något gott att säga; Ekman hade "aldrig varit så dålig" och gjorde sig skyldig till "ett fantasilöst bildberättande med så pass utslitna tricks på samvetet som blodiga skiftnycklar och självmordshanden med revolvern".

Carl Björkman i DN hörde å andra sidan till de roade. "Så många djupingar som det finns i branschen är det roligt med hans [Ekman! nonchalanta ytlighet", bekände Björkman och karakteriserade filmen som "en högst behaglig patiens, som precis lagom hinner gå ut på halvannan kvällstimme". I den "ständigt pågående dialogen mellan Ingmar Bergman och Hasse Ekman" föredrog recensenten att "lyssna till Hasses repliker": "Hasse Ekman (-) berättar med mycken charm. Han har ett så mjukt framförande och går till förförelsen med så ogrumlade barnaögon. När leken väl är slut kastar han kvickhetens konfetti över säng!överkasten. Hans konversation är cynisk. Men lekfullt cynisk. Grovheten är honom främmande."

Nöjda var också Aftonbladets, Arbetarens och Ny Dags utsända recensenter. Filmson (AB) hade svårt att värja sig för Ekmans "playboy från 40-talet": "Det kan inte hjälpas men såsom han är skildrad med barnslig förtjusning och förfäran är han ganska !oemotståndlig, och jargongen är fräck men kvick så att man nätt och jämt hinner med att ordna mungiporna neråt när handlingen så fordrar." Maurice i Arbetaren utropade: "Så mycket verklig spiritualitet och så mycket med självironins vassa giftgadd beväpnad humor såg man inte på länge!" Ny Dags Sam trodde sig under den banala historien "spåra ett visst patos, ett visst äckel och leda och en icke föraktlig lust att avslöja ruttenheten och tomheten i det liv som levs i vissa stockholms- och överklasskretsar".

Kommentar Svensk filmografi

Inspelningen startade sista veckan i juli 1950 och avslutades under andra hälften av augusti. För att spara pengar lät man göra om Brända Tomten i Gamla Stan (trekanten i hörnet Kindstugatan-Själagårdsgatan, Stockholm) till ett stycke Paris med hjälp av bl a franska statister. Omvandlingsnumret berömdes i pressen även om den döljande tvätten på tork tvärs över gatan ansågs tillhöra sydligare nejder.

Utnyttjandet av Sven Stolpes roman "Världen utan nåd", publicerad på Bonniers förlag 1941, väckte inte överallt samma anklang. Gunnar Tannefors i Filmjournalen tyckte att det hade räckt med Ekmans egna kunskaper om "den miljö, han med åren blivit en så infernalisk specialist på -- den östermalmska dagdrivarmobbens".

I bildtidningen Se nummer 36 inspelningssommaren talade Hasse Ekman under rubriken "Därför slutar vi filma" om varför det var omöjligt att producera film i Sverige, nämligen på grund av en nöjesskatt på 37,5%, höga biljettpriser (3:40), stigande produktionskostnader (i medeltal 300-350 000 kronor per film) och en genomsnittlig förlust på 80 000 kronor per film. Det s k "filmstoppet" ledde under 1950 till en premiärsättning av 24 svenska filmer mot ett medeltal på 38,7 under 40-talet. Redan följande år var dock, sedan skatten sänkts, antalet premiärsatta filmer åter uppe i 31. Först de två sista åren av 50-talet sjönk antalet på nytt under 30.

Originaltitel	Världen utan nåd (Roman)
Författare	Sven Stolpe

				1950-07-24	1950-08-22
			(midsommarbilder)	1950-06-23	1950-06-23
AB Sandrew-Ateljéerna (A- och B-hallen)	Stockholm	Sverige
Drottningholm	Ekerö	Sverige
Trädgårdsmästarbostaden "Lilla Kina"	Ekerö	Sverige
Stavsund	Ekerö	Sverige
Östermalm	Stockholm	Sverige
Djurgården	Stockholm	Sverige
Karlaplan	Stockholm	Sverige
Kungsgatan vid Oscarsteatern	Stockholm	Sverige
Brända Tomten i Gamla Stan	Stockholm	Sverige
Djursholm	Danderyd	Sverige
Stocksund	Danderyd	Sverige

Sverigepremiär	1950-09-18	Astoria	Stockholm	Sverige	84 min
Urpremiär	1950-09-18	Astoria	Stockholm	Sverige	84 min
TV-visning	1990-10-30	TV3		Sverige	80 min
	1995-06-10	TV3		Sverige	80 min
	2015-07-06	SVT1		Sverige
	2017-01-09	SVT1		Sverige
	2018-11-13	SVT1		Sverige

Originaltitel	Flickan hon går i ringen

Originaltitel	Pariserpolka
Kompositör	Nils Kyndel

Originaltitel	Gungorna och karusellen
Kompositör	Herbert Stéen	(1948)
Textförfattare	Karl Gerhard	(1948)
	Dix Dennie	(1948)
Sångare	Hasse Ekman

Adel

Bokförläggare

Drottningholm

Dråp

Förfalskningar

Författare

Förläggare

Garageföreståndare

Godsägare

Hushållerskor

Kortspel

Otrohet

Paris (Frankrike)

Playboy

Självmord

Stockholm/Djurgården

Stockholm/Gamla Stan

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2286

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2286

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Hasse Ekmans HJÄRTER KNEKT
Tryckeri	Borås kliché & litografiska AB
Affischdesign	GöstaX Åberg

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Hasse Ekmans HJÄRTER KNEKT
Tryckeri	Ewes O.B. -tryck

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Hjärterknekt. En film av Hasse Ekman byggd på några av figurerna i Sven Stolpes roman: Världen utan nåd.
Omfång	132 s. + 1 s. miljölista inbunden
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Hjärterknekt. En film av Hasse Ekman byggd på några av figurerna i Sven Stolpes roman: Världen utan nåd.
Omfång	132 s. Roll- och miljölista, inspelningsrapport, anteckningar, teckningar ingår.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial

Typ	Dialoglista
Manustitel	Deutsche Titelliste des schwedischen Films: Hjärter knekt (Herz Bube). Drehbuch, regie, produktionsleitung: Hasse Ekman.
Omfång	31 s. + 1 s. produktionsuppgifter.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Hjärter knekt. Svensk dialoglista.
Omfång	26 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Herz Bube. Deutsche Dialogliste.
Omfång	24 s.
Språk	Tyska

Typ	Synopsis
Manustitel	Herz Bube. Hjärter knekt.
Omfång	1 s.
Språk	Tyska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Hjärterknekt. En film av Hasse Ekman byggd på några av figurerna i Sven Stolpes roman: Världen utan nåd.
Omfång	132 s.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska