Originaltitel | Två trappor över gården |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Producent | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1950-02-06 |
Gertrud Fridh
Inga Larsson
Bengt Eklund
Bengt Hallberg, konstnär
Irma Christenson
Tessan, prostituerad, Ingas faster
Den rotlöse, missanpassade konstnären Bengt Hallberg rymmer från ett mentalsjukhus, vars överläkare anser honom vara ett hopplöst fall och farlig för sin omgivning. Bengt söker upp Inga...
Stockholmspressen syntes enig i sin uppfattning att fotografen Sten Dahlgren gjort ett mästerligt arbete och Gertrud Fridh i den ledande kvinnliga rollen visat upp ett känsligt och levande...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Producent | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker |
|
Regiassistent | |
Scripta | |
Scenario | |
Inspicient | |
B-foto | |
Musikarrangör |
|
Smink | |
B-ljud |
Gertrud Fridh | Inga Larsson | ||
Bengt Eklund | Bengt Hallberg, konstnär | ||
Irma Christenson | Tessan, prostituerad, Ingas faster | ||
Sif Ruud | Syster Gunhild, skyddshemsföreståndarinna | ||
Elof Ahrle | Konrad, nattvakt | ||
Åke Fridell | portvakt | ||
Björn Berglund | Ingas far | ||
Ilse-Nore Tromm | Ingas mor | ||
Stig Järrel | konstsamlare | ||
Lisskulla Jobs | diakonissa | ||
Ann Bornholm | Inga som barn | ||
Ingrid Lothigius | ''Ugglan'', skyddshemsledarinna | ||
Else Fisher | Anita | ||
Ella Lindblom | Siv | ||
Barbro Nordin | Greta | ||
Gunnel Asplind | Annemarie | ||
Brita Billsten | Bojan | ||
Åke Claesson | överläkare på mentalsjukhus | ||
Sven Lindberg | underläkare på mentalsjukhus | ||
Magnus Kesster | förhörsledare hos polisen | ||
Gunnar Sjöberg | präst | ||
Sven-Eric Gamble | Gunnar, våldtäktsyngling | ||
Göthe Grefbo | löjtnant i Frälsningsarmén | ||
Karin Miller | Olsson, kadett i Frälsningsarmén | ||
Sylva Åkesson | portvaktens fru | ||
Jan Svensson | Jan, portvaktens son | ||
Arne Lindblad | gatuförsäljare | ||
Carl Deurell | gubbe i källare | ||
Wiktor "Kulörten" Andersson | Johan, Konrads kompis | ||
Julia Cæsar | Julia, hyresgäst i Larssons fastighet | ||
Meg Werner | Solveig, Ingas lekkamrat | ||
Torsten Lilliecrona | flyttkarl | ||
Birger Åsander | flyttkarl | ||
Lars Ekborg | bebop-dansare | ||
Marianne Schüler | bebop-dansare | ||
Georg Skarstedt | ölbuse | ||
Tom Walter | Tjocken | ||
Nils Hallberg | Knarren | ||
Ruth Weijden | kocka på båt | ||
Hans Sundberg | eldare | ||
Kerstin Wibom | flicka hos Tessan | ||
Doris Söderström | främmande kvinna hos Larsson | ||
Hans Bjerkeling | gäst hos Tessan | ||
Yngwe Nyquist | elegant herre | ||
Stig Malmroos | kriminalare | ||
Birger Sahlberg | en man | ||
Millan Olsson | en kvinna | ||
Rune Stylander | polis | ||
Carl-Olof Alm | polis | ||
Gretchen Eriksson | syster Thea | ||
Solveig Hedengran | Solveigs mor | ||
Marianne Nielsen | en kvinna i Larssons fastighet | ||
Sif Westerberg | frälsningssoldat | ||
Börje Blomberg | frälsningssoldat | ||
Anne Westerlund | frälsningssoldat | ||
Mona Dan-Bergman | frälsningssoldat | ||
K.G. Wallén | polis | ||
Tore Eklund | polis | ||
Carl Andersson | kriminalare | ||
Lennart Skärberg | kriminalare | ||
Bo Wärff | kille | ||
Roland Siwerth | kille | ||
Hartwig Lindsjö | ölgubbe | ||
Harriet Andersson | flicka på skyddshem | ||
Maj-Britt Kjellman | flicka på skyddshem | ||
Annalisa Wenström | flicka på skyddshem | ||
Britt Qvint | flicka på skyddshem | ||
Marianne Anderberg | flicka på skyddshem | ||
Ruth Marcuse | flicka på skyddshem | ||
Britt Tjernell | flicka på skyddshem | ||
Sylvia Blomdahl | flicka på skyddshem | ||
Ulla Britt Eriksson | flicka på skyddshem | ||
Kerstin Andersson | flicka på skyddshem | ||
Solveig Isaksson | flicka på skyddshem | ||
Ulrik Stålbrand | gäst hos Tessan | ||
Gösta Säfbom | pianist hos Tessan |
Produktionsbolag | AB Kungsfilm | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Kungsfilm | 1950 | |
Laboratorium | AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium |
Den rotlöse, missanpassade konstnären Bengt Hallberg rymmer från ett mentalsjukhus, vars överläkare anser honom vara ett hopplöst fall och farlig för sin omgivning. Bengt söker upp Inga Larsson, den enda människa som betyder något för honom. Hon älskar honom och vill att de skall lämna stan och slå sig ned tillsammans på en liten ö i skärgården. Rädd att Bengt skulle överge henne om han fick reda på hennes förflutna genom andra anförtror hon honom sin trista barndom och uppväxttid.
Hon är född i en hyreskasern "två trappor över gården" och har lekt på grå cement bland hängande tvätt och soptunnor. Fadern är arbetsovillig, en samtidigt hård och undfallande typ. Modern arbetar för familjens uppehälle; då hon är borta från hemmet bedrar mannen henne. Ingas sexualitet kopplas tidigt till skräckupplevelser; som barn utsätts hon för närmanden av en ful gubbe och i puberteten blir hon våldtagen på tvättvinden av en grabb i kvarteret.
Drömmar om skönhet, lyx och äventyr förs in i hennes liv av Faster Tessan. Tessans tillgångar härrör i själva verket från prostitution. Det dröjer inte länge förrän hon övertalar Inga att skaffa sig inkomster på samma slags verksamhet. Nu upptäcker samhället Inga. Sedan fadern skrivit på de nödvändiga papperen förs hon till ett skyddshem.
Skyddshemsmiljön präglas av en auktoritär disciplin, religiöst hyckleri och brist på verkligt intresse för flickornas känsloproblem. De längtar bara till friheten utanför. Föreståndarinnan Gunhild synes dock hysa ett personligt intresse för Inga; hon ger henne gåvor och säger sig vilja hjälpa henne.
Efter skyddshemsvistelsen återupptar Inga prostitutionen, blir nedgången och sjuk. Moderns död driver henne mot tanken på självmord men vid den tidpunkten träffar hon Bengt. Han ger henne nytt livsmod.
Till sin planerade flykt behöver de pengar; Bengt som är efterspanad, måste ha nya kläder. Inga åtar sig förberedelserna och gömmer Bengt i en källare, använd som lagerlokal av den färghandel där Inga arbetar. Han upptäcks av portvaktens pojke men lyckas komma på god fot med honom. Pojken får veta att Bengt är "detektiv" och lovar att inte avslöja honom.
Inga beger sig till Tessan för att låna pengar men blir uppehållen av hennes gäster. Tessan menar att pengar måste man göra sig förtjänt av och vägrar låna Inga några.
Oroad över att Inga inte kommer tillbaka ger sig Bengt ut på stan för att själv skaffa pengar; han pressar av en konsthandlare, som haft hans tavlor till försäljning, några hundralappar. Vid återkomsten till gömstället överraskas han av portvakten, beväpnad med pistol. Denne har på ett brutalt sätt tvingat sonen att avslöja främlingen i husets källare. Under slagsmål med portvakten kommer Bengt över vapnet och skjuter ned sin motståndare. Skottet visar sig senare endast ha åstadkommit ett ytligt sår.
Polisen är nu Bengt i hälarna; ett av deras skott skadar honom i axeln. Per telefon kommer han överens med Inga om en ny mötesplats. De skall träffas i hennes fars tillfälligt tomma lägenhet. Av en slump har Inga stött ihop med skyddshemsföreståndarinnan, anförtrott henne sin belägenhet och fått pengar av henne. Kort därpå grips Inga av polisen och förhörs om Bengt.
För att undgå upptäckt gömmer sig Bengt på ett lastflak och transporteras till ett taggtrådsinhägnat beredskapslager för trafikskyltar utanför stan. I en barack stöter han på nattvakten som försöker lugna ned honom. Bengt är desperat och viftar hotfullt med sitt vapen, men nattvakten låter sig inte skrämmas. Sedan han förbundit Bengt visar han honom vägen ut.
Återvänd till stan tar sig Bengt in i Larssons lägenhet och lägger sig där att vänta. Han plågas av ångest och gör ett halvhjärtat försök att kontakta sjukhuset. Så småningom sjunker han i dvala, hemsökt av mardrömmar.
Inga har släppts av polisen och lyckats skaka av sig de skuggande detektiverna. Men till mötet med Bengt kommer hon för sent. Från fönstret i lägenheten har han sett två poliser närma sig över gården och i känslan av att vara kringränd och hjälplöst utlämnad skjutit sig.
Censurnummer | 76497 |
---|---|
Datum | 1950-01-20 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2700 meter |
Kommentar | Aktindelning: 505-565-610-495-525 = 2700 m - 99 minuter. Aktlängder: 505, 565, 610, 495, 525. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | AGA-Baltic |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2700 meter |
Längd i minuter | 99 min |
Akter | 5 rullar |
Dialogspråk |
|
Stockholmspressen syntes enig i sin uppfattning att fotografen Sten Dahlgren gjort ett mästerligt arbete och Gertrud Fridh i den ledande kvinnliga rollen visat upp ett känsligt och levande ansikte. I andra delar rådde oenighet.
Några kritiker tog till grova ord och stämplade filmen som ett kapitalt misslyckande (MT), grov spekulation från författarens sida (AB) och byggd på "ett pekoral av ännu mera besvärande karaktär än Sånt händer inte här" (1950). Det sista omdömet formulerade Harry Schein i BLM.
Såväl Schein som signaturen Filmson i AB menade dock att filmen hade sitt intresse; den avslöjade "regissörens artistiska bildsinne, hans visuella begåvning", skrev Schein, och Filmson, som höll produkten för en "pyttipanna à la Bergman", slutade med följande ord: "Först och sist är det dock de Stockholmska bakgårdsinteriörerna och stämningsbilderna i allmänhet, sedda genom ett temperament som värmts av tysk och fransk film, som gör att filmen trots allt är sevärd."
De bergmanska inslag man eventuellt kunde skönja i filmen störde inte signaturen Jerome i DN: "I någon mån förefaller Werner och manuskriptförfattarna (-) vara påverkade av den Ingmar Bergmanska synen på livet som ett fängelsehelvete. Men trots en hel del melodramatiska ingredienser (Åke Fridells stövelbetonade portvakt t ex) berättas här mjukare och mera dämpat. Werner engagerar sig inte med samma frenesi som Bergman i det djävliga i detta livet. När filmen är slut kommer man först och främst ihåg renheten och poesin kring Ingas gestalt, detta i all synnerhet som Gertrud Fridh förkroppligar henne mjukt och levande och med en finess som får även nog så banala repliker att verka naturliga och äkta. Att det - lyckligtvis - aldrig blir fråga om någon sentimentalt tecknad bakgårdsmadonna är både skådespelarnas och regissörens förtjänst. Även Bengt Eklund är i det stora hela utmärkt i Bengts roll; de desperata momenten lyckas dock skådespelaren inte alltid få fason på."
Robin Hood (StT) tyckte däremot att filmen hopade "lidande, elände och rusk" på den arme biobesökarens huvud och gav sig utrymme att specificera denna åsikt med en särskild förteckning: "Två trappor över gården innehåller: 1 sinnessjuk, 1 kvinnl f d skyddshemspatient, 1 sadistisk portvakt, 1 våldtäktsyngling, 1 gatnymf, 1 skyddshemsdirektris med lesbisk atmosfär o s v." För övrigt var kritikerns huvudinvändning mot filmen att han inte fick något fast grepp på rollkaraktärerna och utpekade manusförfattarna som ansvariga: "Huvudfelet måste ligga i manuskriptet, som angriper ett dramatiskt, vackert och poetiskt ämne -- två ensamma, utstötta människors grymma kärlekstragedi -- men inte förmår tränga tillräckligt djupt och bygga upp tillräckligt fast och klart. Och för mycket kopierar tidigare filmer."
Mest imponerad var A Gunnar Bergman i AT, som hade följande att säga om verkets upphovsmän: "Tillsammans har de skapat en film som lever och griper, som är realistisk på samma gång som den vittnar om fantasikraft (-). Och där finns en välgörande och frisk fränhet i skildringen - särskilt den från skyddshemmet för flickor. Man väjer inte heller för ganska kraftig satir över diverse välmenta men verkningslösa räddningsförsök från anstaltsprästens eller frälsningsarméns sida. (-) En filmiskt tänkt och filmiskt skapad berättelse om unga människors ensamhet, längtan och strävan. En skildring där den sociala sidan av saken får sitt och den mänskligt psykologiska sitt, ingen ensidighet och ingen blindhet för någondera."
Författaren Nils Idström (1900-1966) utgav under pseudonymen Karsten Wimmermark åren 1945-1955 ett halvt dussin romaner, företrädesvis skildrande subkulturen i urban miljö, eller som Aftonbladets recensent uttryckte saken: "känd som exploatör av storstadens kloakavfall".
"Två trappor över gården" publicerades 1949 på Karl B. Svenssons förlag i Stockholm. Två andra böcker av Wimmermark användes som underlag för filmer. "Birger Jarlsgatan" (1948) manusbearbetades av Mårten Edlund och inspelades av Gösta Werner. I distribution fick den titeln Gatan (1949). I fallet Farlig kurva (1952), regisserad av Egil Holmsen, behöll filmen bokens titel.
Inspelningsstart för Två trappor över gården skedde i början av augusti 1949 och arbetet pågick till första veckan i november. Skyddshemsavsnittets exteriörer togs vid det gamla bruket Strömsberg c:a en mil norr om Tierp i Uppland. Trista bakgårdar hittade regissören bl.a. på Karlbergsvägen 83, Döbelnsgatan 38, Rehnsgatan 14 och Markvardsgatan 5 i Stockholm.
1950-01-21 hade Kungsfilm anordnat en smygpremiär på Skandiabiografen i Uppsala. Efter föreställningen fick publiken svara på vissa frågor som ställts i ett utdelat formulär. Enligt Werner kan smärre ändringar av filmen ha skett till följd av opinionsundersökningen men någon omcensurering ägde i varje fall ej rum.
I Tyskland ändrades filmen genom omklippning så att den fick ett positivt slut. Detta lät sig så mycket lättare genomföras som den samtidigt försetts med tyskt tal. Premiären ägde rum i Hamburg 1952-02-28 under titeln Insel der Sehnsucht. Följande år kom filmen till Frankrike och kallades där Les parias. Märkligt nog fick den med bibehållen originaltitel premiär i Norge 1950-04-10, alltså före Stockholmspremiären.
[Två trappor över gården var under många år helt försvunnen. År 2010 återfanns emellertid en franskdubbad 16mm-kopia av filmen. Denna finns numera bevarad på Filmarkivet vid Svenska Filminstitutet.]
(Kommentaren redigerad 2013-06-14)
1949-08 | 1949-11 | |||||
Filmstaden | Råsunda | Sverige | (ateljé) | |||
Karlbergsvägen 83 | Stockholm | Sverige | ||||
Döbelnsgatan 38 | Stockholm | Sverige | ||||
Rehnsgatan 14 | Stockholm | Sverige | ||||
Markvardsgatan 5 | Stockholm | Sverige | ||||
Vaxholm | Sverige | |||||
Strömsbergs bruk | Tierp, Uppland | Sverige | ||||
Venngarns slottskapell | Sigtuna | Sverige |
Annan visning | 1950-01-21 | Uppsala | Sverige | 99 min | (Smygpremiär) | |
---|---|---|---|---|---|---|
Sverigepremiär | 1950-02-06 | Metropol | Gävle | Sverige | 99 min | |
1950-02-06 | Röda Kvarn | Uppsala | Sverige | 99 min | ||
1950-02-06 | Röda Kvarn | Örebro | Sverige | 99 min | ||
Annan visning | 1950-04-10 | Norge | 99 min | (Norsk biografpremiär) | ||
Stockholmspremiär | 1950-11-08 | Skandia | Stockholm | Sverige | 99 min | |
Annan visning | 1952-02-28 | Hamburg | Västtyskland | (Omklippt version) |
Originaltitel | Elegi | |
---|---|---|
Kompositör | Charles Wildman |
Originaltitel | Conflict | |
---|---|---|
Kompositör | Ludo Philipp |
Originaltitel | Prunella | |
---|---|---|
Kompositör | Leslie Bridgewater |
Originaltitel | Var barmhärtig | |
---|---|---|
Kompositör | Nikolaj Romanovič Bakalejnikov | |
Textförfattare | Algot Sandberg | (svensk text) |
Nikolaj Romanovič Bakalejnikov | (rysk text 1908) |
Originaltitel | Spectre | |
---|---|---|
Kompositör | Joseph Engleman |
Originaltitel | Guldgrävarsången | |
---|---|---|
Textförfattare | Fredrik Bloom |
Originaltitel | Impending Doom | |
---|---|---|
Kompositör | Hans May |
Bakgård |
Frälsningsarmén |
Främlingskap |
Ful gubbe |
Föräldrar och barn |
Homosexualitet/kvinnlig |
Konsthandlare |
Konstnär |
Mardröm |
Nattvakter |
Portvakter |
Prostitution |
Präst |
Psykopat |
Självmord |
Skyddshem |
Skyddshemsföreståndarinna |
Social missanpassning |
Socialvård |
Strömbergs bruk |
Symbolism |
Ungdomsbrottslighet |
Vaxholm |
Venngarns slottskapell |
Våldtäkter |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 16 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | TVÅ TRAPPOR ÖVER GÅRDEN |
Tryckeri | J. Olsén litogr.anst. |
Affischdesign | G. F. Bodin |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | TVÅ TRAPPOR ÖVER GÅRDEN |
Tryckeri | Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | TVÅ TRAPPOR ÖVER GÅRDEN |
Tryckeri | Borås kliché & litografiska AB |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Gertrud Fridh TVÅ TRAPPOR ÖVER GÅRDEN |
Tryckeri | Borås kliché & litografiska AB |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Två trappor över gården. Filmbearbetning: Nils Idström. Scenario: Ivar Ahlstedt. |
Omfång | 238 s. Roll- och miljölista över separata ljudupptagningar m.m. (30 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Två trappor över gården. |
Omfång | 238 s. + 13 s. tillägg, löst manus. roll- och miljölista och lista över separata ljlud m.m. ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Två trappor över gården. Scenario efter Karsten Wimmermarks bok med samma namn. Av Nils Idtröm och Ivar Ahlstedt. |
Omfång | 157 s. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 8 |
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Färgtyp | Svartvit |
Hastighet | 24 |
Längd i minuter | 82 min |
Dialogspråk |
|
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | H264 |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | H264 |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | WAV |