Fröken Julie (1951)

Media (148 st)

Augusts Strindbergs naturalistiska köksdrama om klass- och könskamp inspirerade Alf Sjöberg till en filmatisering som överskred inte bara förlagans ramar utan också regissörens tidigare prestationer. Filmen vann första pris i Cannes och bidrog starkt till att åter sätta Sverige på filmkartan, inte minst tack vare Göran Strindbergs förtätade bilder.

Efter decennier av konstnärlig kräftgång i svensk film och efter filmstoppet under 1951 bidrog särskilt några titlar till att åter sätta Sverige på filmkartan. Tidigt 1952 samlade till exempel prestigefestivalen i Punta del Este, Uruguay, de viktigaste: Arne Mattssons populära Hon dansade en sommar, ett av Ingmar Bergmans första storverk Sommarlek samt Alf Sjöbergs Fröken Julie – en trio svenska filmer från 1951 vars kvaliteter och framgång spillde över på varandra, från folklustspel till förädlad filmmodernism.

Om än sinsemellan olika filmer var den svenska sommarens naturlyrik förekommande i samtliga - en del i den svenska filmens internationella profil och identitet som därmed fördjupades.

Fröken Julie utspelar sig under ett midsommardygn på ett grevligt gods där tjänstefolk och statare roar sig med logdans och älskog under bar himmel. När greven själv är bortrest passar hans dotter Julie (Anita Björk) på att bekanta sig med sina undersåtar, inte minst betjänten Jean (Ulf Palme), som redan står i nära förhållande till kokerskan Kristin (Märta Dorff). Julie förkovrar ändå sin flirt med Jean, som motvilligt erkänner sin dröm att komma sig upp och erövra Julie. Med det handlar inte om de sedvanliga ömhetsbetygelserna, utan om manipulation och maktspel där parterna outtröttligt byter tilltal och position.

Filmen, efter Strindbergs pjästragedi från 1888, hade vunnit Cannes stora pris redan 1951, ex-aequo Vittorio de Sicas Miraklet i Milano. Luis Buñuels Gatans desperados fick nöja sig med regipriset, Joseph L. Mankiewicz Allt om Eva med juryns specialpris. Dock lade Bette Davis beslag på skådespelarpriset för sin roll i den senare, enligt ryktet med en röst mer än Anita Björk.

Det svenska mottagandet var ändå delat. Palme och Björk fick över lag god kritik, även om Dagens Nyheter anmärkte just på hennes karaktär, oförmögen att ge uttryck åt ”den helt otyglade vreden” och Morgon-Tidningen saknade ”härskarlaterna, den feodala livsstilen, avgrunden framför hennes fötter”. Det framgick inte nog, ansåg Nils Beyer, att Fröken Julie skulle vara ”galen”, inte heller varifrån kraften till sjävmordet kom.

Snarare framstår Björks gestalt som återhållsamt nyanserad, ett steg bort från genrens grovhuggna typer. Bland det intressanta i filmen, och där Sjöberg delvis adderat till Strindbergs drama, är hennes bakgrund, som dotter till en hatisk kvinna av enkel börd, som vänt upp och ned på könsrollerna och lärt dottern att hata män. Utöver uppenbara trauman är det denna avgrund - klyftan mellan patriarkalism och emancipation, mellan gammalt och nytt - som i hög grad utgör filmens bäring och förtjänst (även om upphovsmännens avsikt var att göra fadern till hjälplöst offer).

Sjöberg gjorde Strindbergs naturalistiska stycke, som utspelar sig uteslutande i köket, mer drömlikt, mer expressionistiskt och han utnyttjade även manusets filmiska möjligheter genom att ta in omgivningarna och utöka förklaringsmodellerna.

Utan Göran Strindbergs genomkomponerade bilder hade tilldragelsen varit väsentligt mindre. Bland filmens återblickar har många bemärkta regissörer gått vilse, men Sjöberg hanterar denna välkända figur med glans, inte minst genom att på förbättrat vis förena olika tid och rum i samma bild. Här framträder smärtsamt karaktärernas medvetenhet om sakernas statiska tillstånd. Jean som kan inte göra sig fri drängen. Julie som inte kan inte läka sina sår, uppfostrad progressivt i ett alltför traditionsbundet samhälle.

Sjöberg rör sig alltså vidare från pjäsförlagan. Till skillnad från senare filmatiseringar, som ofta strandat i ett isolerat kök, når han ett högst levande kinematografiskt uttryck.

Mauritz Edström formulerade det generellt men väl i Arbetaren:

”Där han [Strindberg] med några skärande snitt liksom av en svetslåga på människohud gestaltat både personlighet och öde har Sjöberg gått vidare, diktat till, fyllt konturerna med småstreck. Och det är inte för att filmen Fröken Julie är tydligare utan därför att den ger den strindbergska dramatiken i ett så eget självständigt sätt…”

Jon Asp (2015)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Dramatik på vita duken"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Fröken Julie
Svensk premiärtitel	Fröken Julie
Internationell titel	Miss Julie
Distributionstitel	Mademoiselle Julie (Frankrike) Miss Julie (Storbritannien) Miss Julie (USA) Fräulein Julie (Västtyskland) Frøken Julie (Danmark) Frøken Julie (Norge) Neiti Julie (Finland) La señorita Julie (Spanien) Reijo Jurii (Japan) La notte del piacere (Italien) Panna Julia (Polen) Domnișoara Julie (Rumänien) Die Geliebte des Kammerdienes (Österrike) Fräulein Julie, die Geliebte des Kammerdienes (Österrike)

Regi	Alf Sjöberg
Manus	Alf Sjöberg
Produktionschef	Rune Waldekranz
Foto	Göran Strindberg
Musik	Dag Wirén (originalmusik)
Arkitekt	Bibi Lindström
Klippning	Lennart Wallén
Ljudtekniker	Lars Lalin
Regiassistent	Kurt-Olof Sundström
Scripta	Vanja Dahlgren (halva perioden) Rut Rickardt (ersättare)
Inspelningsledare	David Norberg
B-foto	Ragnar Westfelt
Elektriker	Harry "Snilleblixten" Karlsson
Passare	K.J. "Jocke" Fredriksson
Musikarrangör	Dag Wirén Tord Benner
Orkesterledare	Sixten Ehrling
Smink	Britt Jansson Arvid Ström (som Marcus Ström)
B-ljud	Per Lönndahl
Mixning	Lars Lalin
Förtexter	Alva Lundin

Anita Björk	fröken Julie
Ulf Palme	Jean, betjänt
Märta Dorff	Kristin, kokerska, Jeans väninna
Lissi Alandh	Berta, grevinna, Julies mor
Anders Henrikson	greve Carl, Julies far
Inga Gill	Viola
Åke Fridell	Robert, tegelfabrikant
Kurt-Olof Sundström	kronofogden, Julies fästman
Max von Sydow	stalldräng
Margaretha Krook	guvernanten
Åke Claesson	läkare
Inger Norberg	Julie som barn
Jan Hagerman	Jean som barn
-	Ej krediterade:
Sture Ericson	Jeans far
Svea Holst	Jeans mor
Signe Lundberg-Settergren	piga
Helga Brofeldt	piga
John Hilke	prästen
Gösta Qvist	grevens vän/granne
Gregor Dahlman	dräng
Torgny Anderberg	förvaltare
Eric Laurent	länsman
Martin Ljung	skogvaktare, Julies danskavaljer
John Norrman	Julies danskavaljer
Marianne Karlbeck	barnjungfru
Carl Andersson	Jean, betjänt
Frithiof Bjärne	kyrkstöten
Hartwig Fock	kyrkbesökare som slumrar till
Eric von Gegerfelt	grevens vän/granne
Sven Arvor	grevens vän/granne
Per-Axel Arosenius	grevens vän/granne
Holger Kax	grevens vän/granne
Georg Fernquist	grevens vän/granne
Curt Broberg	dräng i midsommardansen (i köket)
Birger Lensander	man på logdansen
Wilma Malmlöf	viskande kvinna på logdansen
Kerstin Moheden	grevens vän/granne
Sonja Rolén	grevens vän/granne
-	Ej identifierade:
Ingrid Björk	piga
Maud Walter	piga
Olle Ståhl	betjänt
Åke Björling	soldat
Bengt Sundmark	dräng
Olle Ekbladh	dräng
Erik Forslund	kusk
Karin Miller	ung kvinna
Agda Helin	kvinna		(ej barnmorskan!)
Barbro Larsson	flicka i midsommardansen
Marie-Louise Hultman	flicka i midsommardansen
Monica Lindman	flicka i midsommardansen
Lillemor Levin	flicka i midsommardansen
Gertrud Lilienberg	flicka i midsommardansen
Jane von Knorring	flicka i midsommardansen
Else-Marie Brandt	flicka i midsommardansen
Elsie Ellingsson	flicka i midsommardansen
Barbro Karlsson	flicka i midsommardansen
Vanja Ericsson	flicka i midsommardansen
Kerstin Attling	flicka i midsommardansen
Margit Jansson	flicka i midsommardansen
Gertrud Nihhéjew	flicka i midsommardansen
Maj Skoog	flicka i midsommardansen
Lars Nordberg	pojke i midsommardansen
Ulf Qvarsebo	pojke i midsommardansen
Sven-Olof Bern	pojke i midsommardansen
Åke Lindström	pojke i midsommardansen
Svante Odqvist	pojke i midsommardansen
Sven Sjönell	pojke i midsommardansen
Evald Osterman	pojke i midsommardansen
Fred Heyman	pojke i midsommardansen
Oskar Prim	pojke i midsommardansen
Yngve Persson	pojke i midsommardansen
Nils Söderlund	pojke i midsommardansen
Åke Sucksdorff	pojke i midsommardansen
Carl-Olov Skeppstedt (som Carl Skeppstedt)	pojke i midsommardansen
Gösta Lycke	äldre man
Gunnar Swahn	man
Curt Pettersson	man
Gösta Forsell	man
Axel Bergmark	man
Bibi Andersson	flicka i midsommardansen

Produktionsbolag	AB Sandrew-Produktion
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Sandrew-Bauman Film	1951
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2015
Distributör i Sverige (DVD)	Sandrew Metronome Distribution Sverige AB	2008
Laboratorium	AB Film-Labor

På ett grevligt gods firas midsommarafton. Tjänstefolk och statare roar sig med logdans till dragspel och fiol. I skydd av skymningen älskar man under bar himmel eller i stallhöet. Greven har åkt till en granngård; hans vackra dotter Fröken Julie är ensam kvar, övergiven av sin fästman sedan hon bokstavligen behandlat honom som en hund. De folkliga fröjderna lockar Julie till logen där hon deltar i dansen. Bland de kavaljerer hon bjuder upp är grevens betjänt Jean, men han visar sig otillgänglig, och hon lämnar honom till allas åtlöje.

Jean går till slottsköket för att träffa kokerskan Kristin. Fast de inte är förlovade lever de tillsammans som ett par. Fröken Julie kommer efter och inleder i Kristins närvaro en utmanande flirt med Jean. Kokerskan tar den inte på allvar; hon är trött efter dagens arbete och går snart till sängs.

Ensam med Jean bedriver Julie ett allt mer raffinerat spel med betjäntens känslor och får honom till sist att bekänna att han sedan barndomen drömt om att klättra upp till hennes nivå och erövra henne.

En gång, berättar han, skulle modern rensa i slottsträdgården och Jean fick följa med. Han bländades av en underskön paviljong i parken och trädde in i den. Då Julies guvernant närmar sig inser han att paviljongen är det grevliga uthuset och att det bara finns en väg att fly: genom tömningsluckan. Nedsmutsad och stinkande träffar han ett ögonblick Julie innan han jagas bort av gårdsfolket. Fadern ger honom stryk med svångremmen i allas åsyn.

Midnatt närmar sig. Julie ber Jean ta ut henne i båt på slottskanalen. Ryktet om deras samvaro har börjat sprida sig och ett uppbåd söker dem. Paret gömmer sig i Jeans kammare. Julie ger sig åt sin kavaljer, därmed fullbordande sin dröm om att falla.

I gryningen drabbar dem ruelsen över det inträffade. Jean menar att de måste fly. Hans plan är att de skall sätta upp ett hotell i Schweiz tillsammans. Hon skall bli husets härskarinna, han skall salta notorna. Det krassa kalkylerandet stöter bort Julie som vill se bevis på hans kärlek. För henne är dessutom deras brist på kapital ett avgörande praktiskt hinder.

De beger sig upp i slottet, där Julie börjar dricka. De upptäcker sin klassbundenhet och kränker varandra med ord; klyftan mellan dem växer snabbt. Julie lämnar ut nycklarna till sin personlighet genom att berätta om sin bardom. Hennes mor Berta, nu död, kom från ett enkelt hem, där man tillämpade emanciperade idéer om kvinnans roll. Berta vill gärna bli grevens älskarinna men inte hans hustru. Installerad på godset kastar hon om männens och kvinnornas sysslor och bringar kaos i arbetet. Greven drömmer om en son och arvtagare; Berta om en barnlös förbindelse. Med triumferande skadeglädje föder hon honom en dotter -- Julie.

Oönskad av föräldrarna uppfostras Julie enligt moderns föreskrifter som en pojke. Fadern tappar dock tålamodet och avbryter det pedagogiska experimentet. Han tilltvingar sig äktenskap; Berta hämnas genom att sätta eld på slottet. Hennes älskare, familjens bäste vän, lånar greven pengar till återuppbyggnaden. I själva verket kommer pengarna från Berta, men vännen lägger beslag på återbetalningen. Då greven får reda på sammanhanget gör han ett misslyckat försök att skjuta sig och påträffas blödande av Julie. Berta tar efter denna händelse hand om Julies uppfostran och lär henne att hata män.

Greven återvänder till sitt gods i sällskap med Julies fästman, som han övertalat att söka försoning. Inför Julies bekännelser har Jean trott sig vara den starkare, men i det ögonblick greven ringer i klockan faller han genast in i sin gamla betjäntroll. Han fruktar nu mest de synliga följderna av deras kärleksnatt, uppmanar Julie att förse sig med reskassa ur faderns chiffonnié och ge sig av i förväg. När hon resberedd infinner sig i köket slaktar han brutalt hennes älskade burfågel, som hon tänkt ta med sig.

Vacklande mellan hopp, stolthet och skuldtyngd förtvivlan ser Julie slutligen bara en utväg. Greven finner henne i stora slottssalen med betjäntens blodiga rakkniv vid sidan. Under Bertas kalla blickar från ett stort porträtt på väggen lyfter han deras döda barn i sin famn.

Censurnummer	78560
Datum	1976
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2400 meter
Kommentar	Aktlängder: 230-560-550-535-525 = 2400 m - 88 minuter. Aktlängder: 230, 560, 550, 535, 525.

Censurnummer	78560
Datum	1962
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	980 meter
Kommentar	Aktlängder: 328-330-322 = 980 m - 90 minuter. Aktlängder: 328, 330, 322.

Censurnummer	78560
Datum	1953
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2450 meter
Kommentar	(engelsktextad kopia med titeln "Miss Julie")

Censurnummer	78560
Datum	1952
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2450 meter
Kommentar	Engelsktextad kopia med titeln "Miss Julie". Speltid: 90 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0.

Censurnummer	78560
Datum	1951-03-30
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2450 meter
Kommentar	Aktlängder: 535-555-555-560-245 = 2450 m - 90 minuter. Aktlängder: 535, 555, 555, 560, 245.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2450 meter
Längd i minuter	90 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Fröken Julie visades i Stockholm efter Cannesfestivalen och en månad efter urpremiären i Paris 28 juni. Fransk kritik rymde ideologiska synpunkter på pjäsens och filmens människobehandling; den svenska tog upp frågan om Sjöbergs bearbetning av det i tiden och rummet hårt sammanhållna strindbergska dramat var berättigad och lyckad. Åsikterna var i det fallet delade. Med hänsyn till att filmen redan erövrat kvalitetsutmärkelse i internationell konkurrens tog kritikerna till gott utrymme för att motivera sina ställningstaganden.

En sak var man enig om: att det rörde sig om ett stort bildkonstverk med "vidunderligt vackra bilder" som väl förtjänade ett förstapris (MT). Äran och förtjänsten för denna fotografiska skönhet tillskrevs Göran Strindberg, en släkting till författaren. "Ett par saker var ju klara från början när filmen sågs och segrade i Cannes", skrev Filmson i AB, "vackrare bildsviter har knappast någonsin flödat fram på en duk med en sådan självklar naturlig kontinuitet som dessa mystiskt förtätade midsommarnattsstämningar där köttets lust och själens obotliga ensamhet avslöjas i en nästan magisk clairobskyr".

Anita Björk och Ulf Palme fick i allmänhet starka lovord för sitt spel. Carl Björkman (DN) tyckte dock att skådespelerskan inte riktigt förmådde ge uttryck åt "den helt otyglade vreden" och Nils Beyer (MT) saknade "härskarlaterna, den feodala livsstilen, avgrunden framför hennes fötter". Det framgick inte tillräckligt, ansåg kritikern, att Fröken Julie skulle vara "galen", inte heller varifrån kraften till sjävmordet kom.

Fem huvudstadstidningar (AT, Arbetaren, Expr, StT, SvD) hyllade Sjöberg som en mästare och hade mycket små invändningar mot hans filmbearbetning. De övriga fyra och BLM förhöll sig kritiska mot det sjöbergska manuskriptet, i synnerhet mot de förklarande tillägg och figurer som regissören gjort med utgångspunkt i några av Strindbergs förbiglidande repliker.

Mauritz Edström (Arbetaren) tillhörde de imponerade: "Att kalla Alf Sjöbergs filmtolkning (-) kongenial räcker knappast", skrev Edström och gjorde en jämförelse mellan Strindbergs och regissörens insatser: "Där han [Strindberg! med några skärande snitt liksom av en svetslåga på människohud gestaltat både personlighet och öde har Sjöberg gått vidare, diktat till, fyllt konturerna med småstreck. Och det är inte för att filmen Fröken Julie är tydligare utan därför att den ger den strindbergska dramatiken i ett så eget självständigt sätt -- där midsommarnattens passionsspel får sin samtidigt sagoaktiga och verklighetsdoftande miljö kring fruktbarhetskultens tema -- som Sjöbergs film skall komma att markera en egen våglängd i den svenska filmens historia."

I SvD kallade Lill Fröken Julie ett möte mellan "två starka och särpräglade konstnärstemperament, diktaren Strindberg och iscensättaren Sjöberg". Först i den fria filmbearbetningen hade Sjöberg förvandlats från författarens ödmjuke tjänare till hans jämlike: "Han blir själv diktare, spränger ursprungsformen, bryter stilen, bestämmer tempot, ger nya perspektiv, blixtbelyser detaljer, sveper scenen i skim!rande halvdunkel, bygger ut en enkel mening i en berättelse till en furiös bildsekvens. Han trollar, han skapar. Alf Sjöbergs Fröken Julie är ett trolleri och en nyskapelse."

Till dem som inte lät sig förtrollas av ett "raffinerat bildartisteri, en toppunkt i svensk filmproduktion" hörde MTs Nils Beyer. "En hänförande vacker men på något sätt tom film, det är slutintrycket", skrev Beyer. Harry Schein i BLM tyckte att hela den förklarande utbyggnaden minskade dramats känslomässiga intensitet: "Hur genomtänkt och balanserad kompositionen än är, hur mycket sexualpsykologisk insikt och social förståelse som än mobiliseras så blir de för grundtemat, för handlingens ofrånkomliga resultat och benhårda yttre ram bara tyngande barlast."

Carl Björkman betecknade Fröken Julie som "ett av svensk films intressantaste experiment på åtskilliga år", som -- antog recensenten -- förmodligen skulle mötts mer kritiskt från hemmapublikens sida om inte filmen "dessförinnan haft sin internationella framgång säkrad". Nu hade företaget lyckats till två tredjedelar; "men direkt svag är filmens sista tredjedel, den där Julie förklarar sin kluvenhet och motsägelsefullhet genom att berätta om sin barndom. Skildringen av fadern-greven, av kalaset och branden är pinsam, en utdragen melodram som betänkligt stör filmens balans."

Kommentar Svensk filmografi

I augusti 1888 erbjöd August Strindberg (1849-1912) manuskriptet till "Fröken Julie" åt Bonniers Förlag med orden: "Härmed tager jag mig friheten hembjuda Svenska Dramatikens första naturalistiska sorgespel, och ber Er icke lättsinnigt rata det att Ni sedan må ångra Er."

Pjäsens naturalistiska repliker var dock alltför starka för förlagschefen Karl Otto Bonnier. Han avböjde erbjudandet, möjligen av rädsla för sedlighetsåtal; i egenskap av upphovsman till romanen "Giftas" 1884 hade Strindberg åtalats för hädelse men så småningom blivit frikänd.

En annan förläggare -- Joseph Seligmann -- åtog sig publicering mot rätten att få mjuka upp språket. Denne gjorde -- under författarens protester -- åtskilliga ändringar, men det är oklart hur många sådana Strindberg till sist accepterade (MT 6.4.1955 -- "Vem skrev Fröken Ju!lie?" av Hans Levander).

Urpremiär fick "Fröken Julie" i Köpenhamn 1889 med Strindbergs hustru Siri von Essen i huvudrollen. I Sverige var stycket svårplacerat; det fick premiär först 13.12.1906 på Folkteatern. Då hade kammarspelet redan före sekelskiftet satts upp i Tyskland och Frankrike. August Falcks teatersällskap spelade pjäsen 134 gånger under åren 1907-1912.

Strindberg hade i september 1911 givit August Falck sitt generösa tillstånd att filma -- "Var så god att kinematografera så mycket ni vill av min dramatik" -- och Anna Hofman-Uddgren inspelade 1912 Fadren och Fröken Julie med Falck och hans skådespelare i rollerna. Endast den förstnämnda filmen är bevarad.

Asta Nielsen, världsberömd dansk stumfilmsstjärna, iklädde sig Julies roll i en tysk version från 1921, regisserad av Felix Basch och med William Dieterle (senare storregissör i USA) som Jean. Bland andra filmversioner kan nämnas en argentinsk i regi av Mario Soffici från 1947.

Alf Sjöberg satte upp det strindbergska köns- och klasskampstemat på Dramatens lilla scen 1949 (premiär 23.1) med Inga Tidblad och Ulf Palme. Det blev en uppmärksammad föreställning som gavs 67 gånger. I filmversionen erhöll dock en annan dramatenskådespelerska -- Anita Björk -- Julies roll. Hon hade tidigare medverkat i Sjöbergs teateruppsättningar och debuterat på film i Himlaspelet (1942/31), räknat som ett av hans kraftfullaste filmregiarbeten.

Presenterad vid festivalen i Cannes (6.4.1951) erhöll Fröken Julie det ena av ett dubblerat förstapris. Det andra gav juryn åt den italienske regissören Vittorio De Sicas Miraklet i Milano (svensk premiär 3.12.1951). Enligt pressuppgifter skilde en röst Anita Björk från priset för bästa kvinnliga roll. Det gick i stället till amerikanskan Bette Davis för hennes insats i Allt om Eva i regi av Joseph L Mankiewicz (svensk premiär 15.1.1951). Utom tävlan visades Fröken Julie bl a vid festivalerna i Berlin och Venedig samma år.

Hemma i Sverige tilldelade Svenska Filmsamfundet fotografen Göran Strindberg en plakett för hans insatser i svensk film 1950-1951, och de svenska filmjournalisterna röstade så småningom fram Fröken Julie inte bara till säsongens förnämsta verk utan också till den bästa svenska ljudfilmen genom tiderna (tidskriften Chaplins omröstning 1964).

Stora priset i Cannes var onekligen vår mest betydande internationella prestigevinst i filmvärlden, och i de utländska kommentarerna drog man paralleller till de gamla mästarna Sjöström och Stiller. Framgången innebar att Sandrews satsning på den högkulturella kombinationen Strindberg-Sjöberg förlorade sin karaktär av ekonomiskt äventyr; filmen distribuerades på alla kontinenter.

Det skulle dröja ända till 60-talets slut innan ett experiment med samma kombination upprepades -- Fadern (1969/22) -- denna gång med de stora offentliga institutionerna Svenska Filminstitutet och Sveriges Radio som uppbackande producenter, men med ett mindre lyckosamt utfall.

Originaltitel	Fröken Julie (Pjäs)
Författare	August Strindberg

				1950-04-28	1950-07-18
AB Sandrew-Ateljéerna	Stockholm	Sverige
Sandemar	Haninge	Sverige
Dalarö	Haninge	Sverige
Stora Väsby slott	Upplands Väsby	Sverige
Östra Ryds kyrka	Österåker	Sverige
Drottningholmsparken	Ekerö	Sverige
Drevviken	Stockholm	Sverige

Festivalvisning	1951-04-06		Cannes	Frankrike		(Cannes Film Festival)
Urpremiär	1951-06-28	Le Vendôme	Paris	Frankrike
Sverigepremiär	1951-07-30	Grand	Stockholm	Sverige	90 min
Annan visning	1959		Warszawa	Polen
TV-visning	1979-01-27	TV2		Sverige	86 min
	1993-06-23	TV3		Sverige	86 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	1995-01-15
TV-visning	1996-02-04	TV4		Sverige	86 min
	1997-03-16	TV4		Sverige	86 min
	1999-07-18	SVT1		Sverige	86 min
	2002-03-04	SVT1		Sverige	86 min
	2003-04-01	SVT1		Sverige	86 min
Dvd-release	2008-01-30			Sverige
TV-visning	2011-08-01	SVT1		Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2012-01-28
	2012-03-13
	2012-08-25
TV-visning	2012-11-20	SVT1		Sverige
	2015-01-05	SVT1		Sverige
Cinemateksvisning	2016-10-22	Filmhuset	Stockholm	Sverige
TV-visning	2017-03-13	SVT1		Sverige
	2019-08-13	SVT1		Sverige
	2023-04-14	SVT1		Sverige
VOD-release	2023-04-14	SVT Play		Sverige		Antal dagar på SVT Play 30

Originaltitel	Höga berg och djupa dalar

Originaltitel	Polkan går
Kompositör	Robert Ryberg	(musikbearbetning 1925)
	Pierre Nymar	(musikbearbetning 1925)
Textförfattare	Martin Nilsson	(1925)

Originaltitel	Näverpolka

Originaltitel	Vingåkersdansen
Kompositör	Anders Selinder	(troligen)

Originaltitel	Hälsingetag
Kompositör	Theodor Ohlsson

Originaltitel	A Hupfata

Originaltitel	Vapperstadsvalsen

Originaltitel	Tyska polkan

Originaltitel	After the Ball
Kompositör	Charles K. Harris	(1892)
Textförfattare	Charles K. Harris	(1892)
	Ernst Wallmark	(svensk text)

Originaltitel	Lekare polka
Kompositör	Herbert Jernberg

Originaltitel	Jularbopolka
Kompositör	Carl Jularbo

Originaltitel	Gubben och gumman

Originaltitel	Konvaljens avsked
Kompositör	Otto Lindwall	(1904)
Textförfattare	David Lindwall	(1904)

Originaltitel	Lundby-valsen

Originaltitel	Den blomstertid nu kommer
Textförfattare	Israel Kolmodin	(1694)
	Johan Olof Wallin	(1819)
	Britt G. Hallqvist	(1979)
Sångare	kör

Originaltitel	Där gingo två fruar
Sångare	kör

Originaltitel	Vals, piano, op. 34. Nr 2, Ass-dur
Kompositör	Frédéric Chopin	(1835)
Instrumentalist	Anders Henrikson	(dubbad på piano av ?)

Originaltitel	Der kreuzfidele Kupferschmied
Kompositör	Carl Peter	(1890)
Textförfattare	-	(okänd tysk textförfattare)
	Bo Brink	(svensk text)

Originaltitel	Ein Sommernachtstraum. Hochzeitmarsch
Kompositör	Felix Mendelssohn-Bartholdy	(1842)

Originaltitel	Nocturne, piano, op. 48. Nr 1
Kompositör	Frédéric Chopin	(1841)

Originaltitel	Finska valsen
Textförfattare	Ernst Rolf	(1910)
Bearbetning	Hesekiel Wahlrot	(uppteckning och musikbearbetning 1909)

Chaplin-priset	Stockholm	1964			(1:a plats i tidskriften Chaplins omröstning - alla tiders bästa svenska ljudfilm)
Circle Prize	New York	1954			(hedersdiplom)
Festivalpris	Punta del Este	1952		Alf Sjöberg	(uruguayska filmkritikernas hedersomnämnande av regi)
	Punta del Este	1952		Göran Strindberg	(uruguayska filmkritikernas hedersomnämnande av foto)
	Punta del Este	1952			(buenos Aires' Cinema Clubs utnämning till bästa film)
Svenska Filmjournalisternas Klubbs pris	Stockholm	1952			(1:a plats i Biografbladets och Svenska Filmjournalisternas Klubbs omröstning 1951-52)
Festivalpris	Cannes	1951			(Grand Prix, tillsammans med Miraklet i Milano, Festival de Cannes, Frankrike)
Filmbewertungsstelle (Wiesbaden)	Wiesbaden				(prädikat: wertvoll)

Pappa Sandrew (1964)		Fröken Julie (1951)
Minns ni? (1993)	Citat ingår från	Fröken Julie (1951)
Shortcuts från Sandrews (1999)		Fröken Julie (1951)

1880-tal

Adel

Betjänter

Drevviken

Drottningholm

Eldsvådor

Föräldrar och barn

Klasskamp

Kvinnoemancipation

Logdans

Midsommarafton

Mordbränder

Rydbo kyrka

Sandemar

Simultanscener

Självmord

Slott

Statare

Stora Väsby slott

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2453

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2451

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2366

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2452

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv Neutral bakgrund
Materialbas	Nitrat
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild Neutral bakgrund
Materialbas	Nitrat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	16 mm

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Videokopia digital
Bärare	Digital Betacam (PAL)

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	FRÖKEN JULIE
Tryckeri	Ewes O.B. -tryck

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	Co-winner first prize Cannes festival 1951 "MISS JULIE"

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Alf Sjöberg-filmen FRÖKEN JULIE
Tryckeri	Uddeholms Offset
Affischdesign	GöstaX Åberg

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Ein Epos der Leidenschaften FRÄULEIN JULIE
Tryckeri	Karl Wenschow G.M.B.H.

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Strindberg's FRØKEN JULIE
Tryckeri	Dyva & Jeppesens bogtryckkeri A/S

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	PANNA JULIA
Tryckeri	RSW "Prasa"
Affischdesign	[Z.] Anczykowski

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	FRÖKEN JULIE
Tryckeri	Ewes O.B. -tryck

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	Un film de Alf Sjöberg d'après la pièce de A. Strindberg MADEMOISELLE JULIE
Tryckeri	J. Lichters & Fils

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	MADEMOISELLE JULIE
Tryckeri	R. Martinet Offset Paris-clichés
Affischdesign	Ray Bret Koch

Storlek	Större än 80 x 110 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	Un film de Alf Sjöberg MADEMOISELLE JULIE D'ap6ès la pièce d'Auguste Strindberg
Tryckeri	S.A. Coubert
Affischdesign	[J.] Jacquelin

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Fröken Julie (efter August Strindbergs skådespel, film av Alf Sjöberg).
Omfång	100 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Fröken Julie (efter August Strindbergs skådespel, film av Alf Sjöberg).
Omfång	Ca 200 s. Miljölista (13 s.) och en mängd anteckningar ang. inspelningen ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Fröken Julie. Svensk dialoglista.
Omfång	21 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Miss Julie. English subtitles. 5-6- 51
Omfång	15 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Mademoiselle Julie. Liste de dialogue.
Omfång	24 s.
Språk	Franska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Fröken Julie (efter August Strindbergs skådespel, film av Alf Sjöberg).
Omfång	100 s. + Ca 100 s. interfolierade sidor.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Miss Julie. 87-12-10.
Omfång	24 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Miss Julie. Trailer Fröken Julie med engelsk text för Hong-Kong.
Omfång	1 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Miss Julie. Speakertext to the trailer of Miss Julie.
Omfång	1 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Mademoiselle Julie.
Omfång	33 s.
Språk	Franska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Mademoiselle Julie.
Omfång	18 s.
Språk	Franska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Fräulein Julie. Deutsche Dialogliste.
Omfång	20 s.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Fräulein Julie. Deutsche Dialogliste.
Omfång	19 s.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Fröken Julie. Svensk dialoglista.
Omfång	21 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	La señorita Julia.
Omfång	69 s.
Språk	Spanska

Typ	Dialoglista
Manustitel	La señorita Julia. Dialogo en españolo.
Omfång	25 s.
Språk	Spanska

Typ	Dialoglista
Manustitel	La señorita Julia.
Omfång	15 s.
Språk	Spanska

Typ	Dialoglista
Manustitel	La señorita Julia. Subtitulos.
Omfång	17 s.
Språk	Spanska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Fröken Julie (efter August Strindbergs skådespel, film av Alf Sjöberg).
Omfång	200 s.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	15
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Franska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Norska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Spanska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Franska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Franska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Franska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Serbokroatiska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Polska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Japanska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Japanska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska