Sommarlek (1951)

Media (366 st)

Dansös läser sin döda pojkväns dagbok och minns sin ungdoms skärgårdsäventyr. Sommarlek, som bygger på en historia Bergman skrev som mycket ung, blev hans första kritikersuccé.

”Nu är det höst och småflickorna kallar oss tant, det gjorde de inte våras. Jag ser ut som fyrtiofem i ansiktet och arton i kroppen … och jag är tjugoåtta. Snygg förstås … Men det här jobbet sliter på tårna och den odödliga själen.” Anna-Lisa Ericsson har en cigarrett i mungipan och bomull i tåspetsskorna. Hon delar loge med Marie, som alltid sitter kvar framför spegeln när Anna-Lisa dragit på sig baskern och försvunnit ut genom dörren.

”Jag var blyg och finnig och stammade. När jag inte läste Nietschze.” Bergman var sexton när han upplevde sin första kärlekshistoria, och det första utkastet till Sommarlek skrev han efter sin studentexamen. ”Så försvann den latinska skrivboken i vilken sagan skrivits, och åtskilligt inträffade: Det blev både hets och kris och kvinnor utan ansikte och fan och hans mormor och sturm und drang och det ena med det andra. En dag dök latinskrivboken upp, och pärlorna skimrade lika vacker som förr. Det var fortfarande väldigt länge sedan och vinter och krig. […] Och så skrev jag ett filmmanus.”

Marie minns sommaren på ön: Hon och Henrik plockar smultron och bor i lekstugan och gör saker för första gången. Han är djupt förälskad, och hon låter honom jaga henne över klipporna och putar med underläppen när han inte vill bära henne. De dricker mjölk och lyssnar på skivor och äter knäckebrödssmörgåsar. Men allt ska försvinna.

De lyriska kritikerna talade om en ny Bergman, om en film där ingenting var "konstigt" och där döden och metafysiken bara var med av gammal vana.  Men med är de. När Marie stiger av båten visar en faster, som ser ut som Bengt Ekerot i Det sjunde inseglet, vägen och i en scen spelar fastern schack med en pastor som tycker att han spelar med Döden. En liderlig farbror är ute efter den femtonåriga Marie, som skrattar att en dag får han ta henne. Gud finns inte, säger hon när allt är över, och finns han så hatar hon honom och vill spotta honom i ansiktet. För hennes farbror är det här ingen nyhet: ”Det finns ingenting som betyder något, allt man kan göra är att skydda sig, mura omkring sig så att inte allt jävelskap där ute kan nå en.” Men det är en balettmästare i Copelius trollkarlskostym som till slut väcker Marie ur hennes dvala: det enda människan kan göra är att hålla ut. Hon måste fortsätta att dansa. Hon gråter så att sminket rinner.

Sommarlek blev Bergmans första kritikersuccé som filmregissör. Den är fotograferad av Gunnar Fischer, och hans bilder gjorde med rätta kritikerna extatiska. I en fransk recension kallade den blivande regissören Jean-Luc Godard Sommarlek för världens vackraste film.

Dagens Nyheter menade att ”här finns bilder som hör till de mest charmfulla som svensk film på länge har visat” även om man också hade invändningar: ”Men naturligtvis finns det också i denna Ingar [sic] Bergman-film gott om konstruktioner – av det slag som Ingmar Bergman alltid roar sig med att sätta in, också sin vänligt sinnade publik till förtret.”

Svenska Dagbladets ”Lill” (Ellen Liliedahl) var ännu mer entusiastisk (om än inte reservationsfri: här finns ”ett par Bergman-klichéer”): Sommarlek är till största delen ett sinnesbetagande stämningsmåleri. Intensivare och vackrare i bild och ljud kan det helt enkelt inte göras! Ung kärlek och svensk sommar med allt vad det innebär av brusande livsglädje och milt böljeplask, av hektisk utlevelse och solhetta – hela tiden med ängslan på botten, ängslan för döden och det okända, för hösten och mörkret – har fångats i en rapsodi utan motstycke hittills i Ingmar Bergmans produktion."

Och Robin Hood i Stockholms-Tidningen skrev: ”Det är en annan Ingmar Bergman än den man vant sig vid som här möter upp. Densamme och dock en annan. Det finns ingenting 'konstigt' i filmen.” Harry Scheins filmkrönika i Bonniers Litterära Magasin hade också titeln ”En ny Bergman?” och han såg i denna ”geniala bagatell” en regissör som befriat sig från tungsinne och metafysik: ”Djävulen och ödet är visserligen med, men de verkar så onödiga även med Bergmans premisser, som om de hade slunkit med av gammal vana.”

Nina Widerberg (2015)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Hör mer om denna film i vår podd "Svenska sommarfilmer"

Originaltitel	Sommarlek
Svensk premiärtitel	Sommarlek
Internationell titel	Summer Interlude
Distributionstitel	Sommerleg (Danmark) Einen Sommer lang (Västtyskland) Summer Interlude (Storbritannien) Sommerlek (Norge) Kesäinen leikki (Finland) Illicit Interlude (USA) Jeux d'été (Frankrike) Un'estate d'amore (Italien) Juegos de verano (Spanien) Letni sen (Polen) Juventud, divino tesoro (Uruguay) Letní sen (Tjeckoslovakien) Nyári közjáték (Ungern) Somerspel (Sydafrika) Suvemäng (Estland) Ljetna međuigra (Jugoslavien) Zomeridylle (Nederländerna) Zomerintermezzo (Nederländerna) Juventude, divino tesouro (Brasilien) Yaz oyunları (Turkiet)
Dvd-titel i Sverige	Sommarlek
Manustitel	Sommarleken

Regi	Ingmar Bergman
Manus	Ingmar Bergman
Produktionsledare	Allan Ekelund
Foto	Gunnar Fischer
Musik	Erik Nordgren (originalmusik) Bengt Wallerström (originalmusik) Eskil Eckert-Lundin (originalmusik)
Arkitekt	Nils Svenwall
Klippning	Oscar Rosander
Ljudtekniker	Sven Hansen
Scripta	Ingegerd Ericsson Sol-Britt Norlander
Scenario	Ingmar Bergman Herbert Grevenius
Inspicient	Gösta Ström
B-foto	Bengt Järnmark
Stillbildsfoto	Louis Huch (ateljéfoto)
Musikarrangör	Erik Nordgren Julius Jacobsen
Orkesterledare	Eskil Eckert-Lundin
B-ljud	Aaby Wedin
Mixning	Sven Persson (som Sven Rudestedt)

Maj-Britt Nilsson	Marie, balettdansös
Birger Malmsten	Henrik, student
Alf Kjellin	David Nyström, journalist på tidningen Året Om, Maries fästman
Annalisa Ericson	Kaj, balettdansös
Georg Funkquist	farbror Erland
Stig Olin	balettmästare
Mimi Pollak	fru Calwagen, Henriks faster
Renée Björling	tante Elisabeth
Gunnar Olsson	prästen
-	Ej krediterade:
Douglas Håge	Nisse, vaktmästare på teatern
John Botvid	Karl, vaktmästarbiträde
Julia Cæsar	Maja, påkläderska
Carl Ström	Sandell, scenmästare
Torsten Lilliecrona	Ljus-Pelle, ljusmästare
Ernst Brunman	kapten på skärgårdsbåt
Olav Riégo	sjukhusläkaren
Fylgia Zadig	sjuksköterskan
Eskil Eckert-Lundin	orkesterledare på teatern
Emmy Albiin	farbror Erlands trotjänarinna
Carl-Axel Elfving	budet med paket till Marie
Sten Mattsson	hoppilandkalle på skärgårdsbåten
Marianne Schüler	balettdansös
Gösta Ström	Karlsson, inspicient på teatern
Monique Roeger	balettdansös
Gerd Andersson	balettdansös
Göte Stergel	dansare i pas de deux ur Svansjön
Gun Skoogberg	stand-in för Maj-Britt Nilsson i dansscenerna
Kungliga operans balett	balettdansare

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri	1951
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2017
Distributör i Sverige (DVD)	SF Home Entertainment	2005
Laboratorium	AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium
Smink	Firma Carl M. Lundh AB

Det är en solig höstdag i Stockholm. På Operan förbereds generalrepetition på baletten "Svansjön". Den unge journalisten David Nyström gör ett fåfängt försök att ta sig förbi sceningångens vaktmästare i avsikt att träffa prima ballerinan Marie, som han är tillsammans med. Vid tillfället anländer ett paket till Marie.

Paketet innehåller en dagbok. Den skrevs en sommar tretton år tillbaka i tiden av en nybliven student, Henrik, som Marie träffade och förälskade sig i. Då var hon bara femton år.

På grund av ett tekniskt fel måste balettrepetitionen uppskjutas till kvällen. Marie lämnar teatern och stöter ihop med David; han har väntat på henne. Hon föreslår att de skall gå hem till henne, men David kan inte för tidningsarbetets skull och på kvällen, då David vill, måste Marie vara tillbaka på teatern. De skiljs bittra och missmodiga.

Promenerande längs kajen beslutar sig Marie att ta en båt till skärgården. Färden blir en resa i minnenas värld. Den sommaren hon mötte Henrik stod hennes beskyddare Farbror Erland i kulissen och väntade på henne. Men också Henrik, ensam och blyg, ett skilsmässobarn med studierna bekostade av en barnlös, känslokall faster. På skärgårdsbåten kommer hon och Henrik i samspråk.

Så inleds deras bekantskap. Om somrarna bor hon hos Farbror Erland och Tante Elisabeth; de har tagit hand om henne efter moderns död. Henrik vistas inte långt därifrån på en annan ö. Farbrodern vill göra henne till sin älskarinna. Marie tar hans närmanden från den lekfulla sidan. Det är Henrik hon fäster sig vid, och en kväll då Erland halvt berusad berättat om sin dyrkan av Maries mor, en firad skådespelerska, hur hon en gång dansade ensam för honom, tar Marie Henrik till sig i sin kammare och de tillbringar natten tillsammans. En tid av skimrande sommardagar följer, då de lever i den första stora kärlekens tecken.

När Marie går av båten vid landstället råder grå höststämning. En spökfigur passerar; det är Henriks faster. I den övergivna skärgårdsvillan finner hon Erland. Det framgår av deras samtal att de haft ett förhållande och att farbrodern sänt henne dagboken.

Åter i sina minnen kommer Marie ihåg hur Henrik en gång lämnade henne, sårad över att inte ha någon del i hennes karriär. Hon söker honom och träffar fastern i sällskap med en präst. Fastern uttalar sig föraktfullt om Henrik och hans far, påstår sig lida av cancer men lovar att överleva dem alla, också Henrik. Marie och Henrik försonas och tillbringar en tid av lycka i lekstugan vid sjön, där Marie huserat många somrar som barn.

Sommaren lider mot sitt slut. Det börjar bli höst i luften. Marie grips av en obestämd ångest. En dag hoppar Henrik från badklippan på ett ställe där det är grunt. Han skadar sig svårt och dör på sjukhus. Erland tar hand om dagboken då han i sällskap med Marie lämnar den döde.

Maries tro på livet har krossats. Förlamad i sina känslor och ensam med sin sorg ger hon sig åt farbrodern. Han tar henne med på en utlandsresa.

Den tillfälliga ledigheten från arbetet har löpt ut. Marie är tillbaka i sin loge. David kommer på besök mitt under ett personligt samtal mellan Marie och balettmästaren om de ögonblick då människan varken vågar leva eller dö och om konstens disciplin som överlevandets enda beständiga princip. David känner sig utanför och finner inte de rätta orden. Marie är trött och säger att hon vill göra slut, men när hon kör iväg David kallar hon honom Henrik, och han får med sig dagboken som nattlektyr för att de sedan skall kunna talas vid "riktigt, för första gången".

Premiären på baletten blir en succé. David finns där, väntande på henne. Hon ser att han börjar förstå vem hon är och att på andra sidan av den djupa sorgen finns det en möjlighet för dem att leva tillsammans. Lyckligt låter hon sig omfamnas.

Censurnummer	78574
Datum	1963
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2610 meter
Kommentar	Aktlängder: 560-600-525-495-430 = 2610 meter - 95 minuter. Aktlängder: 560, 600, 525, 495, 430.

Censurnummer	78574
Datum	1952
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2610 meter
Kommentar	Aktlängder: 560-600-525-495-430 = 2610 meter - 95 minuter. Aktlängder: 560, 600, 525, 495, 430.

Censurnummer	78574
Datum	1951-04-02
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2635 meter
Kommentar	Kopiorna klipptes ned av bolaget till 2610 meter. Granskningskopians aktlängder: 560-565-570-495-445 = 2635 meter - 96 minuter. Kopiornas aktlängder: 560-600-525-495-430 = 2610 meter - 95 minuter. Aktlängder: 560, 565, 570, 495, 445.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2610 meter
Akter	5 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

"Det är en annan Bergman än den man vant sig vid som här möter upp," skrev Robin Hood i StT. "Densamme och dock en annan. Det finns ingenting 'konstigt' i filmen, ingenting av det Hasse Ekman på sista tiden roat sig med att parodiera. (-) I Sommarlek har Bergman gjort en 'vanlig' film, tekniskt lik andra länders toppfilmer. Och man kan konstatera att han behärskar den 'vanliga' tekniken lika bra som vilken som helst berömd utländsk regissör. De rätta bilderna på de rätta platserna -- och vilka bilder! Gunnar Fischers foto står på höjden av svensk filmfotograferingskonst."

Samma syn på filmen som uttryck för bergmansk "nyenkelhet" gav A Gunnar Bergman i AT: "Så som filmen nu framträder är den hans mognaste och mest balanserade. Han har avstått från demonin och alla bullrande effekter och berättar lugnt, ja stillsamt, den vemodiga lilla historien om ett sommaräventyrs märken i en ung kvinnas själ. Där finns en ton av enkel vardaglighet över såväl händelseförloppet som personerna vilken hittills varit Ingmar Bergman främmande. Att han äntligen nått fram till den är en stor artistisk vinning."

Kritikerna fäste sig genomgående vid bildberättelsens skönhet. "Om man säger att det mesta är så vackert att det gör ont så gör man rättvisa åt Ingmar Bergmans intentioner såsom de manifesterar sig i Gunnar Fischers mörkt glittrande foto", skrev signaturen Filmson i AB och Lill (SvD) talade om "ett sinnesbetagande stämningsmåleri": "Intensivare och vackrare i bild och ljud kan det helt enkelt inte göras! Ung kärlek och svensk sommar med allt vad det innebär av brusande livsglädje och milt böljeplask, av hektisk utlevelse och solhetta -- hela tiden med ängslan på botten, ängslan för döden och det okända, för hösten och mörkret -- har fångats i en rapsodi utan motstycke hittills i Ingmar Bergmans produktion."

Med några reservationer lovordades Maj-Britt Nilssons och Birger Malmstens spel. "Outsägligt ljuv" (AB), "sällsamt kongenial med sin roll, löper lätt utefter sitt rika konstnärliga mänskliga register" (Mauritz Edström i Arbetaren), "Hon är här en verkligt stor skådespelerska med en lyster som är ovanlig inom svensk film" (DN), "en glänsande prestation i en önskeroll som kunde eller skulle ha mördat de flesta -- och mera erkända förmågor -- men som hon klarar med en enastående suveränitet" (Harry L Schein i BLM), löd de mest entusiastiska omdömena om huvudrollsinnehavarinnan. Om samspelet med Malmsten skrev AT att "det är en självklar omedelbarhet över deras aktion som är helt betagande".

Kritiska synpunkter fanns. De riktade sig bl a mot skildringen av "de gamla", som enligt Nils Beyer i MT avsåg "att verka skrämmande men endast blir tomma schabloner". Carl Björkman (DN) och Harry Schein fann typiska Bergmankonstruktioner "av precis det slag som Ingmar Bergman alltid roar sig med att sätta in, också sin vänligt sinnade publik till förtret" (DN).

Till förtretligheterna räknade Björkman "en kuriös präst", som verkade tagen ur en sekelskiftesroman, och "en ful gubbe, Georg Funkquist, (-) så skrämmande i sin halt oljiga farbroderlighet att man inte ett ögonblick tror på att en klyftig ung flicka som filmens Marie ska reflektera på att ge sig i lag med honom".

Schein undrade om Bergmans djävul kanske var "en signaturmelodi, ett spekulativt försök att skapa en egen mytologi, ett cyniskt ockrande på publikens längtan att känna igen sig när den ser något annat".

Staffan Tjerneld (Expr) tyckte i en kort, övervägande negativ recension att Bergmans figurer var "monologmänniskor med författarens skrivbord som enda fotfäste" och att det psykologiska förloppet därigenom blev "oklart och lika meningslöst som den historia han berättar".

Lill (SvD) ogillade i en för övrigt positiv recension slutet: "Tyvärr har upplösningen alldeles glidit Bergman ur händerna, den blir långrandig och planlös och det verkar vara halvt i panik han låter det hela sluta med en skymtande ny lycka för Marie vid sidan av en journalistglop, som från början tecknats högst osympatisk. Han gör sin vana trogen många förvånande tvärvändningar i historien, men denna är för svårsmält. Så synd på en filmberättelse med så utomordentliga höjdpartier!"

Kommentar Svensk filmografi

I ett uttalande om filmen (Svensk Filmindustris program, 1951) säger Ingmar Bergman: "Första utkastet ligger väldigt långt tillbaka i tiden. Det var någon sommar strax efter studenten och jag låg sjuk och roade mig med att skriva, bara för nöjes skull och helt avsett för byrålådan. Det skulle bli krig och rädslan inför en synnerligen oviss framtid gjorde väl att man inom sig drog ihop alla ljusa krafter till en kraftig offensiv mot ovissheten och en inte särskilt ljus framtid. Det kom att handla om det bästa som finns: Sommarlovet i skärgården och Den Första Stora Kärleken, två företeelser som var tämligen friska i minnet men redan tycktes oerhört avlägsna, ja upplevda i ett annat och lyckligare liv."

Den nämnda berättelsen, kallad "Mari", skrevs i en latinsk skrivbok, som sedan försvann. När den åter dök upp hade författaren inlett sin filmkarriär och det slog honom att temat kunde bearbetas för film.

Flera manuskriptversioner skrevs, bl a en under namnet "Sentimental resa". "Historien blev mer och mer dramatisk och pärlorna förlorade mer och mer av sin glans -- utan att jag själv märkte det", säger Bergman. "Till slut misströstade jag och satte mig på en kall sten och blev bitter."

Dramatikern Herbert Grevenius, då anställd på SF, hjälpte Bergman att arbeta fram en rensad version som närmare anslöt sig till det ursprungliga temat. Grevenius' insats gällde i huvudsak den berättartekniska konstruktionen och dialogen. Filmen kom dock ej att helt överensstämma med manuskriptet. Detta publicerades i Frankrike 1962 men utan bl a den omarbetade slutscenen.

Inspelningen av filmen pågick i två perioder; från början av april till början av maj 1950 och från slutet av maj till veckan före midsommar, d v s omedelbart före inspelningsstarten för Sånt händer inte här (1950/13).

Elva månader skilde de bägge filmernas premiärer; under den tiden hade den ekonomiska krisen för producenterna lett till inspelningsstopp (1951) och bolagen måste planera distributionen av svenska filmer i lager mer omsorgsfullt.

I filmen identifieras teatermiljön aldrig direkt som Operan i Stockholm, där Bergman då varit regiassistent. Nämnda institution ville ej upplåta sina lokaler för inspelning sedan man läst manuskriptet. Det ansågs ge en kränkande framställning av balettmedlemmarnas personligheter.

Sommarlek visades vid festivalerna i Venedig och Punta del Este 1952. Internationellt uppmärksammad blev filmen dock först sedan Bergman etablerat sig som ledande europeisk filmskapare under senare hälften av 50-talet. Svenska Filmsamfundet gav för 1951 regissören ett hedersdiplom; Maj-Britt Nilsson fick samfundets plakett följande år.

I sin Bergmanbok "Djävulens ansikte" (1965) kallar Jörn Donner filmen "ett stort verk i sin imperfektion"; Bergman har själv uttalat att han efter Sommarlek -- hans nionde film -- för första gången kände att han behärskade filmmediet.

Vid TV-visningen i Sverige (TV2 18.2.1978) skrev filmforskaren Lars Lönroth i Sydsvenska Dagbladet att filmen tillhörde Bergmans "allra bästa" och bl a rönt stark uppskattning av 50-talets unga franska nyavågengeneration kring tidskriften Cahiers du Cinéma. Även om den i slutet av 70-talet tedde sig "lite gammaldags" fick filmen, menade Lönroth, sin vikt genom de karaktäristiska Bergmanmotiv som skymtade fram i den:

"Resan som terapi, som ett medel att komma underfund med sig själv. Konstnärens utsatta situation. Men framför allt: drömmen om den frihet som sommaren med sina smultronställen ger, kopplad med den melankoliska insikt som säger att hösten, mörkret och döden lurar bakom hörnet."

Originaltitel	Mari (Berättelse)
Författare	Ingmar Bergman

				1950-05-24	1950-06-18
				1950-04-03	1950-05-04
Filmstaden	Råsunda	Sverige	(ateljé)
Dalarö-Rosenön	Haninge	Sverige
Godset Sandemar	Haninge	Sverige
Saltsjöbaden	Nacka	Sverige
Blasieholmskajen	Stockholm	Sverige

Sverigepremiär	1951-10-01	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	95 min
Urpremiär	1951-10-01	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	95 min
Annan visning	1959		Warszawa	Polen
TV-visning	1978-02-18	TV2		Sverige	92 min
	1995-03-27	Kanal 1		Sverige	92 min
	2000-11-16	SVT1		Sverige	92 min
Dvd-release	2005-05-11			Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2008-01-20
FIAF-visning	2018-01-21	Cinema Orion	Helsingfors	Finland
Annan visning	2018-02-01	Janus Films	New York	USA
FIAF-visning	2018-02-02	British Film Institute	London	Storbritannien
	2018-02-11	Norsk Filminstitutt	Oslo	Norge
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-02-20	CinematekET Pl Trondheim		Norge
FIAF-visning	2018-03-01	Jerusalem Cinematheque	Jerusalem	Israel
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-03-01	Verdensteatret, Tromsø		Norge
TV-visning	2018-03-03	SVT2		Sverige
Cinemateksvisning	2018-03-14	Filmhuset	Stockholm	Sverige
FIAF-visning	2018-04-13	Filmoteca Española	Madrid	Spanien
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-05-08	Kino Metso	Jyväskylä	Finland
	2018-07-06	Babylon	Berlin	Tyskland
	2018-07-12	Metropolis	Hamburg	Tyskland
FIAF-visning	2018-08-11	Det Danske Filminstitut	Köpenhamn	Danmark
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-08-23	Taipei Golden Horse Film Festival	Taipei	Taiwan
	2018-08-27	Stadtkino Basel	Basel	Schweiz
	2018-11-25	International Film Festival of Kerala	Thiruvananthapuram	Indien
FIAF-visning	2018-12-01	La Cinemathèque québécoise	Montreal	Kanada
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-12-01	International Film Festival of Kerala	Thiruvananthapuram	Indien
TV-visning	2022-02-23	SF Kanalen		Sverige
	2022-03-02	SF Kanalen		Sverige
	2022-03-15	SF Kanalen		Sverige
	2022-07-26	SF Kanalen		Sverige
	2022-10-17	SF Kanalen		Sverige
	2022-11-09	SF Kanalen		Sverige
	2022-12-27	SF Kanalen		Sverige	94 min
	2023-02-22	SF Kanalen		Sverige	94 min
	2023-03-01	SF Kanalen		Sverige
	2023-03-14	SF Kanalen		Sverige
	2023-07-23	SF Kanalen		Sverige
	2023-07-25	SF Kanalen		Sverige
	2023-10-16	SF Kanalen		Sverige
	2023-11-08	SF Kanalen		Sverige
	2023-12-26	SF Kanalen		Sverige

Originaltitel	Svansjön. Svanarnas dans
Kompositör	Pjotr Tjajkovskij	(1877)
Dansare	Kungliga operans balett

Originaltitel	Svansjön. Pas de deux
Kompositör	Pjotr Tjajkovskij	(1877)
Dansare	Gun Skoogberg	(stand-in för Maj-Britt Nilsson)
	Göte Stergel
	Kungliga operans balett

Originaltitel	Coppélia ou La fille aux yeux d'émail. Mazurka
Kompositör	Léo Delibes	(1870)

Originaltitel	Nynning
Kompositör	Eskil Eckert-Lundin
Sångare	Maj-Britt Nilsson

Originaltitel	Impromptu, piano, nr 4, op. 66, ciss-moll
Kompositör	Frédéric Chopin	(1834)

Originaltitel	Nötknäpparen. Blommornas dans
Kompositör	Pjotr Tjajkovskij	(1892)
Dansare	Gun Skoogberg	(stand-in för Maj-Britt Nilsson)

Originaltitel	Svansjön. Vals
Kompositör	Pjotr Tjajkovskij	(1877)
Dansare	Kungliga operans balett

Filmbewertungsstelle (Wiesbaden)	Wiesbaden				(prädikat: wertvoll)

Badolycka

Balett/Svansjön

Balettdansös

Cancer

DK Drama

DK Kärlek

Dalarö

Dödsfall

Journalist

Olyckor

Saltsjöbaden

Sandemar

Sorg

Stockholm/Blasieholmen

Stockholm/Operan

Stockholms skärgård

Student

Teatrar

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2610

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2601

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2610

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2608

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2601

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	SOMMARLEK

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	SOMMARLEK

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	SOMMARLEK
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	SOMMARLEK
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.
Affischdesign	Bibi Rösell-Breger

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Maj-Britt Nilsson och Birger Malmsten i SOMMARLEK
Tryckeri	Fotopress

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Maj-Britt Nilsson och Alf Kjellin i SOMMARLEK
Tryckeri	Fotopress

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Maj-Britt Nilsson i SOMMARLEK
Tryckeri	Fotopress

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Maj-Britt Nilsson och Birger Malmsten i SOMMARLEK
Tryckeri	Fotopress

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	SOMMARLEG
Tryckeri	Dyva & Jeppesens bogtryckkeri A/S

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Sommarleken. En film av Ingmar Bergman.
Omfång	146 s. + 14 s. komplettering löst i ett ex.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	29 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Summer interlude.
Omfång	24 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Omfång	25 s.
Språk	Spanska

Typ	Dialoglista
Omfång	19 s.
Språk	Italienska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	SET
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Svartvit
Bärare	DCP
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264