Frånskild (1951)

Media (228 st)

Inga Tidblad vill dö, Holger Löwenadler är ett kräk, Alf Kjellin är kär och hans fästmö är rasande. Herbert Grevenius och Ingmar Bergman skrev manus, och fotografen Åke Dahlqvist räddar filmen.

"Härligt!" utbrister Holger Löwenadler när advokaten säger att skilsmässan är klar om tre veckor. Han ursäktar sig genast. Inga Tidblad, som sitter i den andra fåtöljen, stirrar tomt framför sig. Han har bytt till en ny och yngre kvinna, och den gamla vet inte vad hon ska ta sig till. Hennes upprymda make skjutsar henne hem. Ny bil, tröttnat på den gamla. Nya eleganta modeller, svåra att stå emot.

"Om jag får säga min mening så bär hon på en sorg" säger Hjördis Pettersson om den skygga gästen i inackorderingsrummet. Alf Kjellin, värdinnans son, är läkare. "Han har sett sådana stelnade ansikten på kliniken", säger han. Ansikten med masker som ska skydda mot omvärlden.

"September. Här slutade mitt liv." Sedan är den övergivnas dagbok tom.

Paniken stiger och Tidblad rusar ut, men restaurangen serverar inte ensamma damer de kvällar då det är dans. När värdinnan tvingar in sin hyresgäst på te i köket och börjar prata om "när vi kvinnor lämnar livet bakom oss" svarar den ensamma att hon inte är äldre än sin man och att han har inte lämnat livet bakom sig. Och så skriker hon: "Jag vill inte att mitt liv ska vara slut, jag vill inte!"

Eller? Det är nära, men det står en blomvas på toalettbordet.

I ett väntrum sitter Harriet Andersson i moderiktig basker. Tidblad sitter där i en ful tanthatt, om någon skulle ha missat hur gammal hon är. Bra mycket äldre än Kjellin, läkaren som vill få henne att se framåt.

"Ni är på väg åt fel håll, ni låter er gungas på en ström av minnen i en lång och förbannat kuslig tunnel. Här är en båtshake! Kom ut!" Det är den unge läkaren som håller i båtshaken, och Ingmar Bergman som skrivit hans repliker.

Får man anta. Manuset till Gustaf Molanders film skrev Bergman tillsammans med Herbert Grevenius, som varit med och skrivit den unge regissörens Det regnar på vår kärlek, Sånt händer inte här och Törst. Grevenius var dramatiker, manusförfattare och teaterkritiker och skulle på 1960-talet bli Bergmans rådgivare på Dramaten. I sin självbiografi Laterna Magica skriver regissören:

"Vid min begynnelse står Torsten Hammarén och Herbert Grevenius som omutligt stränga änglar. Av [skådespelaren och teaterchefen] Hammarén lärde jag hantverket, av Grevenius en viss tänkereda. De nöp mig, knådade mig och tillrättavisade mig.”

Gustaf Molander regisserade tre filmer med manus av Bergman: Kvinna utan ansikte, Frånskild och Eva. I Frånskild arbetar han än en gång med sin fotograf Åke Dahlqvist, som med expressionistiska skuggor gör själva hyresrummet ångestfyllt. I en av bilderna där allt är mörker kommer Löwenadlers ögon plötsligt åkande mot oss. Oväntat är också greppet med bilderna där dekoren är borta och det ser ut som om skådespelarna stod på scen.

Sif Ruud, Tidblads arbetskamrat på damskrädderiet, är underbar i sin enda scen. Hon står och ser efter en ung kund på väg ut. "Dom består bara av vitaminer. Om de har aldrig så många karlar så verkar de lika orörda." "Hur vet du att de har karlar då?" "Det har de a l l i h o p a, det ska så vara. Då var det annat för oss. Ett intresse. De här har dem bara som någon slags gymnastik."

Nina Widerberg (2018)

 

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Frånskild
Svensk premiärtitel	Frånskild
Internationell titel	Divorced
Distributionstitel	Fraskilt (Norge och Danmark) Eronnut (Finland) Frånskild (Finland) Rozwódka (Polen) Rozvedení (Tjeckoslovakien) Разведенная (Sovjet) Divorciados (Spanien)
Alternativtitel	Eine Frau allein (titel eventuellt använd i tyskspråkiga sammanhang)

Regi	Gustaf Molander
Manus	Herbert Grevenius Ingmar Bergman
Produktionsledare	Allan Ekelund
Foto	Åke Dahlqvist
Musik	Erik Nordgren (originalmusik) Bengt Wallerström (originalmusik)
Arkitekt	Nils Svenwall
Klippning	Oscar Rosander
Ljudtekniker	Lennart Unnerstad
Scripta	Sol-Britt Norlander
Manusbearbetning	Gustaf Molander
Inspicient	Gustav Roger
B-foto	Kalle Bergholm
Stillbildsfoto	Louis Huch (ateljéfoto)
Musikarrangör	Erik Nordgren
Orkesterledare	Eskil Eckert-Lundin
B-ljud	Theodor Mierzinsky
Mixning	Sven Persson (som Sven Rudestedt)

Inga Tidblad	Gertrud Holmgren, frånskild
Alf Kjellin	Bertil Nordelius, läkare
Doris Svedlund	Marianne Berg, Bertils fästmö
Hjördis Petterson	Kerstin Nordelius, inackorderingstant, Bertils mor
Håkan Westergren	P.A. Beckman, disponent på Beckmans Modehus
Irma Christenson	fil. dr Cecilia Lindeman, laborator, Tore Holmgrens nya kvinna
Holger Löwenadler	Tore Holmgren, ingenjör, Gertruds f.d. man
Marianne Löfgren	Ingeborg, gäst på festen
Stig Olin	Hans, högskolestuderande, Gertruds svärson
Elsa Prawitz	Elsie, Hans fru, Gertruds dotter
Birgitta Valberg	skilsmässoadvokaten
Sif Ruud	proverska på modehuset
Carl Ström	farbror Öhman, vän till Holmgrens
Ingrid Borthen	gäst på festen
Yvonne Lombard	unga vackra frun, gäst på festen
Einar Axelsson	gäst på midsommarfesten
Ragnar Arvedson	Alfred, byråchef, gäst på festen
-	Ej krediterade:
Rune Halvarsson	unga vackra fruns man, gäst på festen
Rudolf Wendbladh	gäst på festen
Guje Lagerwall	gäst på festen
Nils Ohlin	gäst på kräftfesten
Nils Jacobsson	gäst på kräftfesten
Hanny Schedin	fru Nilsson, städhjälp hos fru Nordelius
Harriet Andersson	platssökande telefonist
Kerstin "Kicki" Bratt	platssökande telefonist
Inga-Lill Åhström	fröken Holm, disponent Beckmans sekreterare
Åke Jensen	hovmästaren
Marianne Hylén	dam i restaurangtrappan
Anita Rosén	dam i restaurangtrappan
Kerstin Wibom	sjuksystern som anmäler att Marianne söker Bertil
Christian Bratt	tennisspelande vän till Bertil och Marianne
Gerissa Jalander	Ulla, tennisspelande vän till Bertil och Marianne
Rune Stylander	läkare
Margaretha Löwler	husa på midsommarfest
Curt Löwgren	dragspelare på midsommarfesten
Inga Ehrström	gäst på midsommarfesten
Margareta Bergman (som Margareta "Marjo" Bergman)	sköterska på BB
Gustaf Hedberg	herrn i bilen som iakttar Gertrud
Gösta Qvist	stadsbudet som bär Gertruds väskor
Gustav Roger	mannen utanför tågkupén som trängs med P.A. Beckman
Jonas Albert Jonsson	gäst på midsommarfesten
-	Bortklippta i den slutliga filmen:
Eric von Gegerfelt	tidningsköpare (bortklippt)
Birgit Rogner	servitris (bortklippt)
Arne Lindblad	konduktör (bortklippt)
Haide Göranson	dam (bortklippt)
Curt "Minimal" Åström	herre (bortklippt)
Jane Antoniazzi	dam (bortklippt)

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri	1951
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2018
Laboratorium	AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium
Smink	Firma Carl M. Lundh AB

Makarna Gertrud och Tore Holmgren har levt tillsammans i över tjugo år. De har fått två barn, en pojke som dött vid späd ålder och dottern Elsie. Hon är gift med Hans i ett modernt studentäktenskap; de väntar barn och studerar bägge.

Tore har begärt skilsmässa. Han är ingenjör och har blivit kär i en arbetskamrat, doktorn och laboratorn Cecilia Lindeman. Cecilia kan i motsats till Gertrud dela hans yrkesintressen.

Skilsmässovillkoren regleras odramatiskt och i all vänlighet hos en kvinnlig advokat, men Gertrud känner sig djupt kränkt och olycklig. Hon söker upp Cecilia för att se vem det är som tagit hennes man ifrån henne. Mötet blir förödmjukande och avbryts då Tore uppretad kommer till lägenheten.

Berövad hem och familj hyr Gertrud rum hos en inackorderingstant, änkefru Nordelius. Förgäves söker hon värja sitt privatliv mot värdinnans temperamentsfullt beskäftiga, påträngande nyfikenhet.

Fru Nordelius har sin son, den unge läkaren Bertil, boende hemma. Han räddar Gertrud över den svåra stund då hon inte tror sig orka med ensamheten och ger henne nytt livsmod. På Bertils uppmaning skriver hon ned sina känslor och upplevelser i en dagbok, vars innehåll delges publiken.

Hon söker arbete som telefonist. Den vänlige annonsören, disponent P A Beckman, inser att hon passar bättre som expedit på ett stort varuhus och rekommenderar henne till en kollega. Hon blir anställd på damkonfektionsavdelningen.

Bertil är förlovad med den koketta, självsäkra och ganska ytliga Marianne Berg. Hon vill att han skall öppna praktik i Stockholm, så att de snarast möjligt kan börja leva ståndsmässigt. Bertil föredrar forskning och tar gärna tjänster i landsorten.

Julen kommer. Elsie och Hans hälsar på i förbifarten; det visar sig att de skall tillbringa julaftonskvällen hos Tore och Cecilia. Dottern hinner dock med att på ett för Gertrud uppskakande sätt deklarera sin generations syn på äktenskaplig trohet.

Gertrud blir omhändertagen av Nordelius. Varken värdinnan eller Marianne kan undgå att lägga märke till de varma känslor som Gertrud och Bertil hyser för varandra. Bertil råkar i gräl med sin fästmö. Senare på kvällen när Marianne gått förklarar han sin kärlek till Gertrud, men bränd av sin erfarenhet tvekar hon att "gå emellan" och föreslår att de bara skall vara vänner.

Förhållandet mellan Bertil och Marianne försämras under våren. Han tar tjänstgöring i landsorten. Sommaren kommer och Gertrud har accepterat att tillbringa midsommarhelgen hos familjens gamla vänner, men i det ögonblick Tore dyker upp med sin nya fru flyr hon till staden igen.

Till Nordelius' tomma sommarvåning kommer oväntat Bertil. Gertrud försöker avvisa honom till en början men ger efter för sin längtan efter hans kärlek och de tillbringar natten tillsammans. Två dagar lever de i ett lyckorus. Bertil vill gifta sig med henne och flytta till fjällen; Gertrud tror inte att de har någon framtid.

Bertil går till arbetet; Gertrud förbereder sig att lämna honom. Då kommer Marianne oväntat till lägenheten. Förtvivlad och svartsjuk anklagar hon Gertrud för att ha stulit Bertil ifrån henne. Gertrud förklarar att det är henne, Marianne, han älskar. Själv tänker hon inte komma tillbaka. Fästmön tror henne och tröstar sig.

Gertrud reser bort på sin första semester. På tåget träffar hon Beckman, ett tänkbart framtida sällskap. Huvudsaken är att hon "börjat bli vän med sin ensamhet".

Censurnummer	79392
Datum	1951-09-25
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2820 meter
Kommentar	Aktlängder: 595-580-535-570-540 = 2820 meter - 103 minuter. Aktlängder: 595, 580, 535, 570, 540.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2820 meter
Längd i minuter	103 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

En film kring och med en "utsökt" Inga Tidblad, sober, snygg, kultiverad i Gustaf Molanders rutinerade regi, men utan den verkliga gnistan och psykologiskt bristfällig i karaktäristisken av huvudfigurerna, tyckte en majoritet av Stockholms kritiker.

Nils Beyer (MT) hörde till dem som talade om en snygg film men saknade inspirationen i verket: "Inte på länge har Gustaf Molander arbetat så konventionellt och rutinmässigt. Vad detta beror på är inte gott att säga, eftersom en utomstående ingenting kan veta om inspelningsarbetet -- men för min del tror jag att det tagits ovidkommande hänsyn till Inga Tidblad." Därmed menade Beyer att alla mänskliga svagheter suddats ut från porträttet av hjältinnan: "En primadonneroll för Inga Tidblad -- i stället för en film om ett stort, väsentligt, för tusentals kvinnor djupt allvarligt problem!"

Med denna primadonneroll var DNs Carl Björkman mycket nöjd, men hans förtjusning gällde enbart Inga Tidblad: "Det är hennes utan jämförelse bästa film, den första film som gör rättvisa åt hennes sensibla kultur, hennes nervöst sammansatta kvinnlighet, hennes leende som spelar som sparsamma solglimtar över den behärskade bitterheten. Det som är Inga Tidblad i filmen ser man med välbehag. Det övriga lämnar en oberörd -- där det inte lämnar en pinsamt berörd."

Björkman kunde inte fördra filmens omsorgsfullhet, "den petiga samvetsgrannhet med vilken manuskriptet (-) blivit utformat". Frånskild var gjord "med pekpinne och linjal", dess figurer ritade "efter mall, Stockholmsmall, svensk film-mall; de är alla entydiga, de är inte vad människor är mest: komplicerade". Värst fann kritikern "den smältande julaftonssentimentaliteten som tycks vara oupplösligt förenad med sådana här filmer: ensam-frånskild-hustru-pen!sionatinackorderad-övergiven-på- själva-julafton-sentimentalitet".

Både Lasse Bergström i Arbetaren och Lill i SvD noterade att Bergmans "omtalade djävulskap" inte kommit med i filmen. Den förre fann filmen psykologiskt övertygande i centrum men inte alltid i ytterkanterna. Att den fungerade i mitten berodde på Inga Tidblads och Alf Kjellins samspel. Skådespelerskan behärskade filmen "på samma storartade sätt som Bette Davis brukar behärska sina", skrev kritikern och tyckte det var "skönt att efter alla ungdomligt heta svenska filmer få se en som är medelålders varm -- även om man i sitt stilla sinne beklagar att ungdomen på samma gång blivit en smula vanställd".

Lill menade att Ingmar Bergman gått med uppslaget till Frånskild länge så någon nyorientering var det inte fråga om. Vanligtvis var hos Bergman äldre människor "dåliga och depraverade, ständigt hotande de ungas lycka, parasiterande maskar i det fräscha köttet". Denna gång hade emellertid författaren skrivit "vackert och medkännande om den fyrtioåriga kvinnan som manövrerats ut ur sin mans hjärta, sitt äktenskap och sitt hem och står där lika rådlös, lika förvirrad och hjälplös som någonsin en ungdom".

"Men", skrev recensenten, "medförfattaren Herbert Grevenius och regissören Gustaf Molander har nog ändå främst satt sin prägel på filmen, givit den en höstlig, sordinerad ton av resignerad klokhet, som är oändligt välgörande och kommer att tilltala en mycket stor del av den mogna publiken. Alla som tyckte om Noel Cowards Kort möte kommer också att tycka om Frånskild."

Kommentar Svensk filmografi

Herbert Grevenius (f 1901) samarbetade i denna film för fjärde gången med Ingmar Bergman; tidigare levererade han scenarier till Det regnar på vår kärlek (1946/25), Törst (1949/20) och Sånt händer inte här (1950/13).

I litteraturen om Bergman får Frånskild en undanskymd plats; ofta behandlas den inte alls. Det anses förmodligen att Grevenius och Gustaf Molander i huvudsak präglat filmen. Molanders bevarade regimanuskript innehåller förkortningar, ändringar och tillägg som gör det motiverat att tala om ett slags bearbetning.

I den slutliga filmversionen har vänkretsen kring makarna Holmgren reducerats till statister med enstaka repliker vid festliga tillfällen. Yrkesbeskrivningen av deras roller i produktionsuppgifter och reklam fyller därför inte någon funktion. Det framgår bl a inte varför Marianne Löfgren kallas "Chefen Fru Ingeborg" efter titeln på Hjalmar Bergmans roman 1924.

Själva temat -- en människas väg till inre balans och frihet genom yttre olyckor och prövningar -- är dock vid början av 50-talet mycket bergmanskt och återfinns i Till glädje (1950/3) och Sommarlek (1951/21).

Gustaf Molander (1888-1973), en av svensk films pionjärer, regisserade Inga Tidblad för första gången i mitten av 30-talet som sviken hustru i publiksuccén Intermezzo (1936/22). Ingrid Bergman fick samtidigt sitt internationella genombrott som den andra kvinnan. Kommenterande filmen i filmografins trettiotalsvolym (s 297 ff) hävdar Rune Waldekranz att den svenske regissören bör ses som förvaltare av en amerikansk melodramtradition; med melodram menas därvid "en tragedi med lyckligt slut". Definitionen kan tillämpas även på Frånskild.

För att uttrycka de älskandes hemlöshet i storstaden citerar Inga Tidblad och Alf Kjellin partier ur Erik Lindorms (1889-1941) dikt "Ett storstadspar", ingående i samlingen "Bekännelser" från 1922.

Inspelningen ägde rum från mitten av november 1950 till slutet av året. Därefter inträdde filmstoppet. Kompletteringar synes emellertid ha gjorts i februari 1951.

Inga Tidblad framträdde här för första gången sedan krigsslutet i svensk film. För sin övertygande insats tilldelades hon Svenska Filmsamfundets plakett.

			(kompletteringar)	1951-02-14	1951-02-21
				1950-11-15	1950-12-31
Filmstaden	Råsunda	Sverige	(ateljé)
Tennishallen	Uppsala	Sverige	(m.fl. exteriörer)

Sverigepremiär	1951-12-26	Röda Kvarn	Gävle	Sverige	103 min
	1951-12-26	Cosmorama	Göteborg	Sverige	103 min
	1951-12-26	Kaparen	Göteborg	Sverige	103 min
	1951-12-26	Röda Kvarn	Helsingborg	Sverige	103 min
	1951-12-26	China	Jönköping	Sverige	103 min
	1951-12-26	Röda Kvarn	Linköping	Sverige	103 min
	1951-12-26	Skandia	Norrköping	Sverige	103 min
	1951-12-26	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	103 min
	1951-12-26	Röda Kvarn	Uppsala	Sverige	103 min
	1951-12-26	Röda Kvarn	Örebro	Sverige	103 min
Urpremiär	1951-12-26	Röda Kvarn	Gävle	Sverige	103 min
	1951-12-26	Cosmorama	Göteborg	Sverige	103 min
	1951-12-26	Kaparen	Göteborg	Sverige	103 min
	1951-12-26	Röda Kvarn	Helsingborg	Sverige	103 min
	1951-12-26	China	Jönköping	Sverige	103 min
	1951-12-26	Röda Kvarn	Linköping	Sverige	103 min
	1951-12-26	Skandia	Norrköping	Sverige	103 min
	1951-12-26	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	103 min
	1951-12-26	Röda Kvarn	Uppsala	Sverige	103 min
	1951-12-26	Röda Kvarn	Örebro	Sverige	103 min
TV-visning	1989-07-08	TV2		Sverige	99 min
	2001-08-21	SVT1		Sverige	99 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2003-11-07
	2022-10-11		Stockholm	Sverige

Originaltitel	Cuban Beguine
Kompositör	Francis Chagrin

Originaltitel	Für Elise, pianobagatell, a-moll
Kompositör	Ludwig van Beethoven	(1810)
Instrumentalist	Inga Tidblad	(piano - dubbad av ?)

Originaltitel	Domaredansen

Originaltitel	Hej, tomtegubbar ...

Originaltitel	Klang, min vackra bjällra
Textförfattare	Zacharias Topelius

Originaltitel	Räven raskar över isen

Originaltitel	Nu är det jul igen ...
Arrangör	Martin Willert

Originaltitel	G'schichten aus dem Wienerwald, op. 325
Kompositör	Johann Strauss d.y.	(1868)

Advokater

Dagbok

Ensamhet

Expediter

Föräldrar och barn

Hyrestant

Julafton

Lyrik

Läkare

Otrohet

Skilsmässor

Sorg

Svartsjuka

Tennis

Uppsala

Varuhus

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2831

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2829

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2843

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Inga Tidblad FRÅNSKILD
Tryckeri	J. Olsén litogr.anst.

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Inga Tidblad och Alf Kjellin i FRÅNSKILD
Tryckeri	Fotopress

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	FRÅNSKILD
Tryckeri	Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Inga Tidblad och Holger Löwenadler i FRÅNSKILD
Tryckeri	Fotopress

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Inga Tidblad i FRÅNSKILD
Tryckeri	Fotopress

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Doris Svedlund och Alf Kjellin i FRÅNSKILD
Tryckeri	Fotopress

Antal exemplar	1

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	FRASKILT
Tryckeri	Dyva & Jeppesens bogtryckkeri A/S

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Synopsis
Manustitel	En film av Herbert Grevenius och Ingmar Bergman.
Omfång	114 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Frånskild.
Omfång	169 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Frånskild.
Omfång	3 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Ein frau allein.
Omfång	2 s.
Språk	Tyska

Typ	Synopsis
Manustitel	Divorced.
Omfång	2 s.
Språk	Engelska

Typ	Synopsis
Omfång	2 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Divorced.
Omfång	25 s. + 3 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Omfång	2 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Omfång	23 s.
Språk	Tyska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	6
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Färg
Hastighet	24
Längd i minuter	104 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264