När syrenerna blomma (1952)

Media (67 st)

Originaltitel	När syrenerna blomma
Svensk premiärtitel	När syrenerna blomma
Distributionstitel	När syrenerna blomma (Norge)

Regi	Ivar Johansson
Manus	Harald Beijer
Produktionschef	Rune Waldekranz
Foto	Sven Nykvist
Musik	Håkan von Eichwald (originalmusik) Nils Kyndel (originalmusik - ej krediterad)
Arkitekt	P.A. Lundgren
Klippning	Carl-Olov Skeppstedt
Ljudtekniker	Sven Josephson
Regiassistent	Torgny Anderberg (ej krediterad)
Scenario	Ragnar Arvedson
Inspicient	Bertil Fredriksson
Stillbildsfoto	Birgitta Pramm-Johansson (ej krediterad)
Musikarrangör	Nils Kyndel (ej krediterad) Håkan von Eichwald (ej krediterad)
Rekvisita	Erik Bergman
Smink	Eric Whiten (ej krediterad) Annie Grenault (ej krediterad)
Förtexter	Alva Lundin
Övrig medarbetare	Ragnar Brandhild (ateljéchef)

Kenne Fant (som Carl-Henrik Fant)	Johannes Weijner
Nine-Christine Jönsson	Charlotta, kallad Trubbnos
Gudrun Brost	Alexandra Weijner, Johannes mor
Eva Stiberg	Frida, skådespelerska
Maj-Lis Lüning	Julia, femme fatale, Johannes väninna
Åke Fridell	doktorn, Alexandras kavaljer
John Elfström	Gustafson
Anna-Lisa Baude	Emma, husjungfru hos familjen Weijner, senare Gustafsons maka
Ingrid Backlin	Aina Wickman
Börje Mellvig	grosshandlare Albert Wickman, Ainas man
Hjördis Petterson	fru Lamberg, kallad Bläsan, Trubbnos faster
Willy Peters	John Weijner, kuplettförfattare, Johannes far
Björn Berglund	Rudolf, violinist
Lissi Alandh	Lena i Härsikeby, Johannes flickvän
Sten Lindgren	Trubbnos far
Hugo Björne	konung Oscar II
Olav Riégo	general Sven Lagerber, kallad Sven i Helvete
Arthur Fischer	Strid, skomakare, Johannes fosterfar
Paul-Erland Dahlerus	Johannes som barn
Margareta Nisborg	Trubbnos som barn
-	Ej krediterade:
Anna-Stina Wåglund	Trubbnos mor
Gunnel Wadner	Amalia, butiksflicka i Gamla Stan
Verner Oakland	Julias första kavaljer
Åke Jensen	Julias andra kavaljer
Lars Ekborg (som Lars-Åke Ekborg)	Ture, fru Lambergs son
Hans Sundberg	Ville, fru Lambergs son
Siegfried Fischer	småbonde
Anita Gustafsson	Lena som barn, Johannes skolkamrat
Eric Sundquist	Lars i Skrikboda som vuxen
Ted Willes	Skrikboda-Lasse som barn, Johannes skolkamrat
Eric Laurent	exekutionsbetjänt vid vräkningen
Gunnar Öhlund	Larsson, exekutionsbetjäntens biträde
Albin Erlandzon	innehavare av kommissionskontor
Margit Andelius	barnhemsföreståndarinnan
Tyra Fischer	Tilda Strid, Johannes fostermor
Rune Ottoson	stinsen på Östra station
Carl Ericson	åkare hos åkerifirman S.A.G. Swenson
Albert Ståhl	skolläraren
Curt Broberg	vaktbefälhavaren vid högvakten
Bengt Sundmark	gardist vid högvakten
Wiange Törnkvist	gardist vid högvakten
Mats Björne	gardist vid högvakten
Ivar Hallbäck	juveleraren
Segol Mann	hovmästaren på Nackanäs Värdshus
Gustaf Hiort af Ornäs	hovmästaren på Stallmästargårdens uteservering
Ulf Qvarsebo	man på Weijners bjudning
Torgny Anderberg	man på Weijners bjudning
Carin Norberg	dam på Weijners bjudning
Sigyn Sahlin	dam på Weijners bjudning
Jane Antoniazzi	dam på Weijners bjudning
Wilma Malmlöf	en bondkvinna på landsvägen
Kurt Pettersson	Svante, Johannes skolkamrat
Ingrid Jernberg	uppasserska på värdshuset
Gösta Holmström	man på Nackanäs Värdshus som hjälper Julia upp efter slagsmålet med Trubbnos
Lasse Klefelt	man på Nackanäs Värdshus som hjälper Julia upp efter slagsmålet med Trubbnos
Sten Frykberg	orkesterledaren på Berns Salonger
Rune Magnusson	pojke vid slagsmålet
Orvar Jernewall	pojke vid slagsmålet
Barbro Stedt	flicka vid slagsmålet

Produktionsbolag	AB Sandrew-Produktion
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Sandrew-Bauman Film	1952
Laboratorium	AB Film-Labor

Utan saknad har den unge Johannes lämnat byn där han tillbragt sin uppväxttid och återvänt till huvudstaden för att söka arbete. Barndomens minnen från 1880-talets Stockholm är bittra. Fadern, kuplettförfattaren John Weijner, älskade fester, kvinnor och musik men saknade sinne för ekonomi. Hustrun Alexandra föraktade honom och sökte trösta sig med punsch och familjens manliga bekantskaper. Under en fest i hemmet låter hon sitt missnöje gå ut över sonen som får stryk. Det leder till slagsmål med makens väninna, skådespelerskan Frida. Förödmjukad lämnar Frida huset i sällskap med kuplettförfattaren, medan Alexandra erbjuder sin kavaljer för kvällen den lediga platsen i den äkta sängen. Ingen bryr sig om Johannes, och då hemmet kort efteråt tas i mät för skulder låter föräldrarna församlingsprästen utackordera honom till en skomakare i Vada socken. Denne låter honom arbeta hårt och pryglar honom med piska.

I sockenskolan försöker Johannes hävda sig men hånas av de andra barnen. En flicka i klassen med smeknamnet "Trubbnos" fäster sig dock vid den förkomna stadspojken, tar honom i försvar och tröstar honom. Hennes tillgivenhet blir inte besvarad; Johannes talar om för henne att hon är ful.

Ungdomstiden kommer. Johannes uppvaktar den vackra, äventyrslystna Lena i Härsikeby, dotter till en rik bonde, och råkar i slagsmål med en starkare rival: Skrikboda-Lasse. Åter finns Trubbnos där och tröstar honom. Han upptäcker nu att hon är vacker. Hon älskar honom och är säker på att de skall gifta sig en dag. Innan dess vill hon inte ge sig åt honom. Johannes har svårt att finna sig i hennes villkor. Så snart han blivit myndig bryter han upp från fosterföräldrarna och byn.

Johannes får erfara att det inte är lätt för en ensam, medellös landsortsyngling att skaffa arbete och bostad i sekelskiftets Stockholm. Lyckligtvis får Emma, hus!jungfrun i det gamla föräldrahemmet, syn på honom och tar hand om honom som en förlorad son. Hon driver mangelbod med sin man. Också Trubbnos reser till Stockholm för att arbeta i sin fasters hushåll. Fastern är snål och elak, men Trubbnos kommer väl överens med hennes två söner.

Till Emmas förskräckelse tar Johannes värvning. I tjänsten sköter han sig till befälets belåtenhet och får tillfälle att demonstrera föredömlig soldatanda inför konung Oscar II och generalen Sven Lagerberg, kallad "Sven i Helvete". Men kamraterna tycker han fjäskar och hotar med stryk.

Trubbnos säger upp sig hos fastern sedan hon anklagats för stöld av två strömmingar och inte fått ut någon lön på två år. Hon får flytta in hos Emma och hennes man och börjar försörja sig på sömnad. Johannes träffar hon nu ofta men hans lynnighet och aggressivitet gör henne olycklig. Vid ett besök på Berns Salonger får Johannes en invit från den praktfulla demimonden Julia. Efter att ha skilts från Trubbnos beger han sig senare på kvällen till hennes adress. Julias famn är varm och bred.

Johannes slutar sin militärtjänst och tar anställning på en speditionsfirma. Emma söker övertala honom att gifta sig med Trubbnos; i annat fall riskerar han att förlora henne. En dag får han veta att hon sparat femtonhundra kronor på en sparbanksbok. Det skulle räcka till ett hem åt dem, menar Trubbnos. De går ut och firar på Stallmästargården. Johannes beställer fram champagne, super sig full och måste hjälpas ut. Trubbnos får betala kalaset. Följande morgon är Johannes ångerköpt och ber henne om förlåtelse. På hennes fråga om han varit tillsammans med Julia svarar han nekande.

Våren har kommit och det ordnas bal på Nackanäs. Johannes och Trubbnos deltar. Också Julia är där och då Johannes är borta ett ögonblick passar hon på att tala om sanningen för Trubbnos: Johannes är ingenting att lita på. Som svar får hon en örfil, och en allmän kalabalik utbryter. I parken utanför erkänner Johannes för Trubbnos att han ljugit om Julia. Trubbnos är nära att ge upp förhållandet, men Johannes övertygar henne om att han brutit med sitt förflutna och verkligen menar allvar. Som bevis tar han fram två graverade förlovningsringar i guld. Så växlar de ringar och vandrar bort under blommande syrener.

Censurnummer	80057
Datum	1952-01-21
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2875 meter
Kommentar	Aktindelning: 545-545-580-560-645 = 2875 m - 105 minuter. Aktlängder: 545, 545, 580, 560, 645.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2875 meter
Längd i minuter	105 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

ATs recension var den enda helt positiva. I andra tidningar klagades på frånvaron av dramatisk spänning och fantasi i berättelsen; ordet "skomakarrealism" dök upp både i Arbetaren och SvD.

"Att skildra miljö brukar ju annars vara Ivar Johanssons styrka, här har han emellertid, på några undantag när, misslyckats grundligt", skrev Erik Müller i MT, och Staffan Tjerneld (Expr) ansåg att filmen innehöll mindre av Nine-Christine Jönssons trubbiga charm än "allmän oartistisk trubbhet". "Ja, det blir skägg, kulisser och illustrerad svensk skådespelarmatrikel", fortsatte kritikern, "där var och en utan hinder av regissören får spela på sitt patentregister. Ibland tycker tydligen även Ivar Johansson att det blir för trögt och då tar han till svenska filmens gamla homeopatkur, slagsmål".

Hon som tålmodigt älskade men inte lät sig förföras -- Nine-Christine Jönsson -- fick lovord av alla kritiker för sitt rollporträtt och bilder lånade från såväl växtriket -- "rund, fast och god som ett vinteräpple" (StT) -- som djurriket -- "en varmblodig ardenner från Roslagen" (AT) kom till användning.

Om Carl-Henrik Fant skrevs att han efter omständigheterna skötte sig bra, men att "smälta samman Johannes arvsanlag och miljöpåverkningar i en form" inte var så lätt. "Lyckades Fant inte helt med detta, så måste man i alla fall säga att han är en grann karl att titta på. Och rutinerad i sitt spel, fast det nu inte räckte i detta fall", tyckte signaturen Jerome i DN.

Jerome och Robin Hood (StT) var eniga om att filmen hade sin styrka i tidsskildringen. "Särskilt upptaktens bilder av det oscariska Stockholm som idyll och sjaskig bohemmiljö är både fint och realistiskt, för att inte säga ruggigt givna", skrev den förre, och Robin Hood talade om filmens "egentliga charm som fyllig tidsbild, inte helt stilriktig i varje detalj, verkar det, men acceptabel och framför allt roande".

"Mäktig som sin tids smörgåsbord är Harald Beijers och Ivar Johanssons mera anekdotiska än dramatiska rundmålning från den gamla, inte alltför goda tiden kring sekelskiftet", ansåg Filmson (AB).

Kommentar Svensk filmografi

Två av Harald Beijers (1896-1955) romaner blev filmer på 1940-talet: Brita i grosshandlarhuset (1946) och Dynamit (1947). Filmerna bar i bägge fallen förlagans namn.

"Johannes och Trubbnos" utkom på Norstedt & Söners Förlag i Stockholm 1949. Den publicerades först som följetong i SvD. Berättelsen bildade första delen av en romansvit, i vilken författaren beskrev makarna Weijners och sonen Johannes öden från sekelskiftet fram till tiden efter första världskriget. De övriga delarna omfattade "Kärvt blommar kärleken" (1950), "Janne i Birkastan" (1952) och "Labyrinten" (1953).

Beijer har uppgivit att hans föräldrar stått modell för Weijners. Den ljusa stämningen i slutet av När syrenerna blomma svarar inte mot utvecklingen i den följande romanen, där äktenskapet mellan Johannes och Trubbnos går sönder, och Johannes, alkoholiserad och arbetslös, försöker döda sin hustru och sonen Janne. Slutligen dör han i cancer.

Inspelningen av filmen ägde rum under perioden början av juni - början av augusti 1950 med ett par efterföljande kompletteringar. Kända Stockholmsmiljöer utnyttjades vid platstagningar, bl.a. Berns Salonger och Nackanäs Värdshus, det senare nedbrunnet 22.6.1960.

Den i filmen uppträdande generalen Sven Lagerberg, "Sven i Helvete", som slår vad med Oscar II att han kan ta geväret från en slottsvakt (Johannes) men förlorar, hade sin historiska motsvarighet i en färgstark personlighet, generalen och greven Carl Sven Axel Lagerberg (1822-1905). Denne var i mer än fyrtio år kungens adjutant och stabschef och från 1882 överkommendant i Stockholm. Under sin långa karriär innehade han flera administrativa och politiska förtroendeposter, bl.a. som riksdagsman.

Originaltitel	Johannes och Trubbnos (Roman)
Författare	Harald Beijer

				1950-06	1950-08
AB Sandrew-Ateljéerna	Stockholm	Sverige
Gamla Stan	Stockholm	Sverige
Kungliga slottets yttre borggård	Stockholm	Sverige
Gröna Lund	Stockholm	Sverige
Skeppsbrokajen	Stockholm	Sverige
Östra Station	Stockholm	Sverige
Södra Teatern	Stockholm	Sverige
Berns Salonger	Stockholm	Sverige
Stallmästargården	Stockholm	Sverige
Strömmen	Stockholm	Sverige
Nackanäs Värdshus	Nacka	Sverige
Ulva kvarn	Uppsala	Sverige
Ensta Värdshus	Södertälje	Sverige

Sverigepremiär	1952-02-04	Royal	Stockholm	Sverige	105 min
Urpremiär	1952-02-04	Royal	Stockholm	Sverige	105 min
TV-visning	1999-03-12	SVT1		Sverige	100 min
	2005-08-02	SVT1		Sverige	100 min
	2006-06-03	SVT1		Sverige	100 min
	2010-05-10	SVT1		Sverige	100 min
	2012-06-25	SVT1		Sverige
	2014-03-03	SVT1		Sverige
	2018-03-19	SVT1		Sverige

Originaltitel	Menuett, piano, WoO 10. Nr 2, G-dur
Kompositör	Ludwig van Beethoven
Instrumentalist	Björn Berglund	(dubbad på piano av ?)

Originaltitel	Helan går
Sångare	kör

Originaltitel	Lurad på konfekten
Kompositör	J.E. Andersson
Textförfattare	Jacques (pseudonym)
Sångare	Paul-Erland Dahlerus

Originaltitel	Tryggare kan ingen vara
Textförfattare	Lina Sandell-Berg	(svensk text 1856)
Sångare	kör	(barnkör)

Originaltitel	Le petit Mandie Pierrot
Kompositör	Bosch

Originaltitel	Wiener Blut (vals), op. 354
Kompositör	Johann Strauss d.y.	(1873)

Originaltitel	Wien bleibt Wien
Kompositör	Johann Schrammel	(1884)

Originaltitel	Die Gigerlkönigin
Kompositör	Paul Lincke	(1894)
Textförfattare	Paul Lincke	(tysk text 1894)
	Ernst Högman	(svensk text 1896)

Originaltitel	Champagnegalop
Kompositör	Hans Christian Lumbye	(1845)

1880-tal

1890-tal

Alkoholförtäring

Barndom

Byskomakare

Fester

Fosterhem

Försoning

Föräldrar och barn

Kakelugn

Konstnärskretsar

Kungligheter

Kuplettförfattare

Land motsatt stad

Mangelbod

Militär

Mobbning

Oscar II

Sekelskiftet

Skådespelerska

Stockholm/Berns

Stockholm/Gamla Stan

Stockholm/Nackanäs Värdshus

Stockholm/Stallmästargården

Stockholm/Södra Teatern

Teatrar

Utackorderingsbarn

Uteserveringar

Värdshus/Nackanäs

Värvning/militär

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2858

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	NÄR SYRENERNA BLOMMA
Tryckeri	Ewes O.B. -tryck

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	NÄR SYRENERNA BLOMMA efter Harald Beijers roman "Johannes och Trubbnos"
Tryckeri	Uddeholms Offset

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	När syrenerna blomma. (Johannes och Trubbnos). Manuskript: Harald Beijer.
Omfång	168 s. + 17 s. kostymlista och miljölista.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	När syrenerna blomma. (Johannes och Trubbnos). Manuskript: Harald Beijer.
Omfång	168 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Svensk dialoglista filmen När syrenerna blomma.
Omfång	31 s.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	7
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska