Trots (1952)

Media (105 st)

Den här filmen finns i distribution hos någon annan än Filminstitutet. För bokning av filmen, kontakta aktuell distributör direkt. Se längre ned på sidan under rubriken ”Bolag”.

Läs mer om denna film i vår artikel "Yrke: lärare"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Trots
Svensk premiärtitel	Trots
Internationell titel	Defiance
Distributionstitel	En tilfældig pige (Danmark) Trass (Norge) Uhma (Finland)

Regi	Gustaf Molander
Manus	Vilgot Sjöman
Produktionsledare	Allan Ekelund
Foto	Åke Dahlqvist
Musik	Erik Nordgren (originalmusik) Olle Johnsson (originalmusik)
Arkitekt	Nils Svenwall
Klippning	Oscar Rosander
Ljudtekniker	Lennart Unnerstad
Scripta	Marianne Molander
Ej inspelat manus	Gustaf Molander Gösta Stevens
Inspicient	Tor Borong
B-foto	Ragnar Frisk
Stillbildsfoto	Louis Huch (ateljéfoto)
Musikarrangör	Erik Nordgren
Orkesterledare	Eskil Eckert-Lundin
B-ljud	Eskil Lindberg

Anders Henrikson	Uno Thörner, läroverkslektor
Per Oscarsson	Rolf, abiturient, Unos son
Harriet Andersson	Siv, kallad "Sivan", fabriksarbetare
Eva Dahlbeck	lärarinna
John Elfström	Sivs far, förtidspensionerad arbetare
Marianne Löfgren	Lisa, Rolfs mor, innehavare av Lisas blomsterhandel
Hugo Björne	pater Gérard de Blaye, katolsk präst
Hjördis Petterson	lärarinna
Stig Järrel	rektor vid läroverket
Viveca Serlachius	Inga, fabriksarbetare, Sivs väninna
Jarl Kulle	Jerka, Sivs f.d. kavaljer
Christina Lundquist	Marianne, Rolfs flickvän
-	Ej krediterade:
Hans Lindgren	Ove, Rolfs kamrat, Mariannes bror
Renée Björling	Mariannes och Oves mor
Ernst Brunman	Ärtan, Sivs fars suparkompis
Kaj Hjelm	Benke
Åke Hylén	Benkes kompis
Anders Andelius	Rolfs skolkamrat
Fritjof Hellberg	lärare i kollegiet
Ragnar Klange	lärare i kollegiet
Segol Mann	lärare i kollegiet
Mauritz Strömbom	lärare i kollegiet
Björn Berglund	lärare i kollegiet
Yvonne Eriksson	Berit, springflicka i Lisas blomsterhandel
Wiktor "Kulörten" Andersson	taxichaufför
Mona Åstrand	flicka på dansrestaurangen
Erna Groth	flicka på dansrestaurangen som dansar med Benke
Sten Mattsson	ordningsman i Thörners klass
Björn Bjelfvenstam	Sundman, elev i Thörners klass
Lasse Sarri	Bengtsson, elev i Thörners klass
Tage Severin	Nils Bengtsson, elev i Thörners klass
Per Sjöstrand	Waller, elev i Thörners klass
Elsa Ebbesen-Thornblad	grannfrun med blombuketten
Björn Montin	Gunnar, skolpojken i korridoren
Anders Nyström	skolpojke i aulan
Lena Brogren	flicka vid studentuppvaktningen på skolgården
Annalisa Wenström	postkassörskan
-	Ej identifierade (sannolikt bortklippta):
Göthe Grefbo	ung man
Sune Högberg	ung man
Karl-Erik Forsgårdh	flygkadett

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri	1952
Distributör i Sverige (16 mm)	AB Svensk Filmindustris avdelning för skolfilm m.m.	1954
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2021
Laboratorium	AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium
Smink	Firma Carl M. Lundh AB

Lektor Uno Thörner undervisar i engelska vid ett stockholmsläroverk och bor tillsammans med sin enda son Rolf i en våning på Kungsholmen. Det är vårvinter och Rolf skall delta i studentskrivningarna. Förhållandet mellan far och son är fruset. Lektorns livsprincip -- ordning, pliktuppfyllelse och försakelse -- har gjort honom till en främling för sin omgivning.

En lördagskväll, då fadern är bortrest och Rolf blivit besviken på sin flickvän Marianne, som uteblivit från ett avtalat möte, går han på ett danshak, där han träffar arbetarflickan Siv. Hon följer med honom hem och Rolf upplever, fast inte särskilt lyckosamt, för första gången den fysiska kärleken.

Deras samvaro avbryts oväntat av faderns återkomst. Han ser Sivs kappa och förstår genast vad som försiggår bakom den stängda dörren till sonens rum. Siv smugglas ut ur våningen och tvingas återvända till ett trångt kyffe på Söder, som hon delar med sin försupne far. Nästa morgon försöker Thörner förgäves förmå sonen att berätta om nattens händelser. Det slutar med ett uppträde; Rolf får en örfil av sin far.

I skolan utövar lektorn ett hårt regemente och är både fruktad och hatad som lärare. Eleverna i en klass strejkar i protest mot hans fordringar. Ärendet föredras på ett extra kollegium, där Thörner får en anmärkning av skolans rektor för sina auktoritära pedagogiska principer. Förståelse och medkänsla möter han bara hos en ung lärarinna, som inte har några samarbetsproblem med sina elever.

Skakad av situationen och inför risken att helt förlora Rolf vänder sig Thörner till en god vän, den katolske patern de Blaye. Denne råder honom att visa sonen sitt verkliga, undertryckta jag.

Siv har blivit med barn och vill ha pengar till en abort av Rolf, vilket hon också får. Efter ingreppet, som sker illegalt, blir Siv svårt sjuk och måste tas in på sjukhus. Rolf anförtror sig nu i sin förtvivlan och hjälplöshet till fadern, som svarar med att berätta hur Rolf kommit till.

Hans mor är inte, som fadern inbillat honom, död utan driver en frukt- och blomsterhandel i Stockholm. Då hon fick barnet var hon servitris och Thörner upptagen av studier. Han ansåg henne inte fin nog att gifta sig med men övertalade henne att lämna ifrån sig barnet så att det skulle kunna få en ståndsmässig uppfostran. Genom att överge modern avstod han också från ömheten, från allt det mjuka och levande som hon representerade. Hans liv blev arbete och ensamhet.

Efter det förtroendefulla mötet med fadern uppsöker Rolf Siv på sjukhuset för att förmå henne att gifta sig med honom. Hon förstår att han handlar av plikt, inte av kärlek, och avvisar honom. Däremot accepterar hon pengar till en rekreationsresa när hon kommit på benen.

Rolf klarar studentexamen och firar den med fadern. Underrättad av Thörner uppvaktar modern med blommor, dock utan att ge sig till känna.

Värnplikten väntar. Vid avfärden från Stockholm dyker Marianne upp, och utsikterna till en försoning mellan Rolf och henne tycks goda.

Siv träffar på stan sin f d kavaljer, sol- och vårcharmören Jerka. Han föreslår att de skall hålla ihop, och i brist på alternativ går Siv med på erbjudandet, varefter han raskt tar hand om familjen Thörners utbetalda semesterbidrag.

Censurnummer	80995
Datum	1957-09-17
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	1040 meter
Kommentar	Aktindelning (16 mm 1957): 520-520 = 1040 m - 95 minuter. Aktlängder: 520, 520.

Censurnummer	80995
Datum	1954-10-08
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	1040 meter
Kommentar	Aktindelning (16 mm 1954): 410-460-170 = 1040 m - 95 minuter. Aktlängder: 410, 460, 170.

Censurnummer	80995
Datum	1952-08-25
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2610 meter
Kommentar	Aktindelning: 485-545-570-575-435 = 2610 m - 95 minuter. Aktlängder: 485, 545, 570, 575, 435.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2610 meter
Längd i minuter	95 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Omdömen som kultiverad, jämn, säker, sober och försiktig tilldelades även denna gång Gustaf Molanders regi, men enligt presskommentarerna var Trots framför allt en skådespelarnas triumf. Anders Henrikson, Per Oscarsson och Harriet Andersson lovordades för sina insatser.

Om den förstnämnde skrev Carl Björkman i DN: "Men bäst är i alla fall Anders Henrikson. Han är den av filmens figurer som rikast nyanserar sin roll -- man märker redan på ett tidigt stadium hur ihålig hans auktoritet i själva verket är, hur löst masken sitter. Det är det fina detta med hans prestation att man redan i hans första betvingande och kommenderande scener märker hur tilltvingad denna pose är -- både mot hans skolelever och mot hans egen pojke. När han sedan så småningom upphör att kräva lydnad kommer förvandlingen därför inte plötsligt. Det är något som Henrikson låtit oss ana hela tiden."

Lill i SvD hade föreställt sig "en mera ansträngt tillknäppt, mera torr och förbenad, kanske också litet voluminösare person som den fruktade lektor Thörner" men ville ändå utnämna skådespelaren till "filmens dramatiska centralgestalt". Om sonen skrev signaturen: "Per Oscarsson 'spelar' mindre men ä r allt i ynglingarollen, knuten, dolsk, stumt förtvivlad, intill döden osäker men just därför bejakad av vild självhävdelsedrift. Den unge aktören överdriver ingenting -- annat än vad manuskriptet (-) erbjuder honom att göra -- men hans personliga utstrålning är anmärkningsvärd."

Äktheten och naturligheten framhävdes i kommentarerna till Harriet Anderssons rollskapelse. Björkman kallade henne "en Söders Askunge, på en gång busjänta och sagoprinsessa under barnavårdsnämndens kontroll", medan Robin Hood i StT utan att darra på handen konstaterade: "Bäst är Harriet Andersson. Jag tycker för min del att hon var bra -- filmbra -- redan i Ubåt 39, här är rollen mycket större och hon mycket bättre. Rollen kanske passar henne precis -- denna världserfarna, slängiga, karaktärsfasta fabriksflicka från Barnängen, på vilken ingenting imponerar och som i allt förfall bevarat sin mänskliga stolthet och ett stycke fast moral. Alltnog, hennes naturlighet är helt enkelt mirakulös, hennes sätt att säga repliker, och den äkta lidelse som bor på djupet i sammetsögonen."

Staffan Tjerneld (Expr) kände sig uttråkad av Molanders regi och Ingrid Arvidsson i BLM häpnade över att den digra romanen "blivit ett så tunt stoff, knappast mer än en mödosamt utdragen novell". Orsaken är", fortsatte kritikern, "att filmen inte uppehåller sig vid den psykologiska problematiken utan nöjer sig med de yttre händelserna och den tämligen stillastående spänningen mellan fadern och sonen, fastlåsta på var sin sida om östermalmsvåningens matbord i sina fixerade positioner av trots och irritation".

Kommentar Svensk filmografi

I tidningen Arbetarens recension av filmen gjorde Mauritz Edström några reflektioner kring titeln och innehållet: "Hets och Trots - enstavigt skall det vara om ungdom, pubertetshårt och halsstarrigt. Man tycker att det borde ha undvikits, även om det är tacksamt att slussa in filmen på ett för publiken lätt igenkännligt spår. Men titelvalet är väl en fingervisning om något mer: att filmen efter Vilgot Sjömans Lektorn flyttat tyngdpunkten från den gamle mannen, lektorn, och hans problem - till sonen, gymnasisten. Om hur film och roman härvidlag korresponderar måste jag bekänna min okunnighet."

Edströms förmodan var riktig; tyngdpunkten i problematiken hade förflyttats. Å andra sidan fanns det ett närmare samband mellan Ingmar Bergmans skolskildring Hets (1944) och Sjömans litterära verk än kritikern föreställde sig.

Utgångspunkten för romanen "Lektorn" var en ej publicerad pjäs av Vilgot Sjöman (1924-2006), skriven under hans sista gymnasieår 1945. Han var då påverkad av de fransk-katolska författarnas idévärld, bland dem François Mauriac (1885-1970). Pjäsens titel - "Det heliga ansiktet" - var ett citat hämtat från Mauriac.

Debutromanen arbetades fram under de följande åren och utkom på Norstedt & Söners Förlag i Stockholm 1948. Porträttet av lektor Thörner, som till sist undfår nåden att träda ut ur sin ensamhet, var tänkt som en motbild till den sadistiska, undergångsdömda Caligula-figur Ingmar Bergman skapat i sitt manus till Hets.

Gardar Sahlberg på Svensk Filmindustri rekommenderade romanen som underlag för en film. Ett första manuskript, utformat av Gustaf Molander och Gösta Stevens, förkastades av Sjöman, som under Ingmar Bergmans handledning skrev och i ett par versioner bearbetade ett eget manus.

Men ingen av versionerna fann nåd inför SF:s och Carl Anders Dymlings ögon. Vilgot Sjöman uppfattades som motspänstig och oresonabel, och när de många turerna fram och tillbaka inte ledde till något, som SF ville acceptera, skrev Dymling i sin med ojämna mellanrum återkommande krönika "Var 14 dag" i SF:s programblad "Filmnyheter" den 9.10.1950 efter att ha refererat förhistorien bl a:

"Efter en rad nya försök att förena författarens önskemål med filmfackmännens krav måste producenten ge upp: den sista version av manuskriptet, som författaren underställde producenten, visade att alla diskussioner varit förgäves: denna var i hela sin uppläggning så gott som exakt lika med det första utkastet!"

Dymlings uttalande föranledde författaren Stig Dagerman till ett mycket skarpt genmäle, publicerat i Arbetaren 25.10.1950 under rubriken "Författaren, filmen och producenten". Dagerman namnger därvid Sjöman och hans roman "Lektorn", vilket Dymling inte gjort, och sammanfattar till sist synpunkterna i sin flera spalter långa kritik av de svenska filmproducenterna i allmänhet och hr Dymling i synnerhet i orden:

"Om denne författare [Sjöman] inte låtit producenten veta varför det hela gick i stöpet skall det på hans och egnas vägnar sägas här:

Vi trivs inte med att skriva för filmen. Vi trivs inte med atmosfären i filmens verkstad. Vi stöts bort av den sluga beräkningen, av den falska entusiasmen och den falska sentimentaliteten. Vi misstror producen!ternas goda vilja och vi känner oss hämmade av att själva vara misstrodda. Filmarbetet i sin nuvarande form skänker oss ingen glädje utan trötthet och i sämsta fall äckel."

Nu accepterade Sjöman i alla fall till sist mer eller mindre motvilligt SF:s sista "kompromissmanuskript", daterat 13 månader senare, men både Dymlings långa krönika med andra (anonyma) exempel och Dagermans nästan vitglödgade ilska i hans svar ger tillsammans en bra bild av maktförhållandena inom SF under Dymlings chefstid.

Inspelningen av Trots ägde rum från mitten av december 1951 - bolagens produktionsstrejk var slut - till utgången av januari 1952 och som autentisk skolmiljö utnyttjades läroverket i Solna. Det stod från början klart att romantiteln inte skulle användas och manuskriptet saknade titel. Efter ateljéarbetet enades man om Trots.

Gustaf Molander (1888-1973) regisserade här sin 44:e film. Vilgot Sjömans författardebut i svensk filmproduktion mottogs med växlande kritik. Gerd Osten trodde i tidningen Vi att "Sjöman själv, filmintresserad och med erfarenhet från manusarbete, borde ha stora förutsättningar med en originalidé". Det skulle dock dröja till början av 60-talet - Älskarinnan (1962) - innan han fick möjlighet att helt göra sina egna filmer.

Originaltitel	Lektorn (Roman)
Författare	Vilgot Sjöman

				1951-12-11	1952-01-30
Filmstaden	Råsdunda	Sverige	(ateljé)
	Stockholm	Sverige	(exteriörer)
Solna läroverk	Solna	Sverige	(exteriörer - kollegie- och skolscener)

Sverigepremiär	1952-09-15	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	95 min
Urpremiär	1952-09-15	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	95 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	1975-10-02
TV-visning	1986-05-08	TV1		Sverige	91 min
	1999-09-13	SVT1		Sverige	91 min

Originaltitel	En afton i Paris
Kompositör	Olle Johnsson	(1952)

Originaltitel	Zanzibar
Kompositör	Olle Johnsson	(1952)

Originaltitel	Palais
Kompositör	Olle Johnsson	(1952)

Originaltitel	Gräsänklingsblues
Kompositör	Povel Ramel	(1952)
Textförfattare	Povel Ramel	(1952)
Sångare	Povel Ramel

Originaltitel	Bubble and Squeak
Kompositör	Jose Norman

Originaltitel	Skepp som mötas
Kompositör	Fred Winter	(1922)
Textförfattare	Valdemar Dalquist	(1922)
Sångare	Marianne Löfgren

Originaltitel	Sjungom studentens lyckliga dag
Kompositör	G*****	(1851)
Textförfattare	Herman Sätherberg
Sångare	kör

Originaltitel	Den blomstertid nu kommer
Textförfattare	Israel Kolmodin	(1694)
	Johan Olof Wallin	(1819)
	Britt G. Hallqvist	(1979)

Abort

Alkoholism

Arbetare

Barnängens Tekniska Fabrik/Alvik

Danssalonger

Ensamhet

Frukt- och blomsterhandel

Främlingskap

Föräldrar och barn

Gymnasister

Lärare

Präst/katolsk

Skola

Skolpedagogik

Sol- och vårare

Solna Läroverk

Student

Studentexamen

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2577

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2612

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	TROTS
Tryckeri	Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	TROTS Efter Vilgot Sjömans roman "Lektor"

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Anders Henrikson - Per Oscarson i "TROTS"
Tryckeri	Esselte

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Per Oscarson - Harriet andersson - John Elfström i "TROTS"
Tryckeri	Esselte

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Harriet Andersson - Per Oscarson i "TROTS"
Tryckeri	Esselte

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	EN TILFÆLDIGE PIGE
Tryckeri	Dyva & Jeppesens bogtryckkeri A/S

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Efter Vilgot Sjömans roman Lektorn.
Omfång	148 s. Rollista och redogörelse för filmens tidsskeenden (2 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	146 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Efter Vilgot Sjömans roman "Lektorn". Manuskript: Vilgot Sjöman.
Omfång	28 s. + 1 s. produktionsupplysningar.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Efter Vilgot Sjömans roman "Lektorn". Manuskript: Vilgot Sjöman.
Omfång	29 s. + 1 s. produktionsuppgifter.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Spite. Based on Vilgot Sjöman's novel "Lektorn".
Omfång	22 s. +2 s. produktionsuppgifter och synopsis.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Norska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Svartvit
Hastighet	24
Längd i minuter	95 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264