Gycklarnas afton (1953)

Media (1 st)

"Andas gärna djupt så att barmen står ut." Åke Grönbergs cirkusdirektör, vars utsvultna trupp börjat snegla på den loppiga björnen, använder Harriet Andersson för att få låna scenkläder i en "skamlöst personlig" film med fulländat spel och fantastiskt foto.

"Man kan påstå att filmen är ett tumult men ett väl disponerat tumult. Jag skrev den […] i samma hus som Södra Teatern. […] På kvällarna hördes musiken från revyscenen. På nätterna festade skådespelarna […] i hotellmatsalen. […] Jag minns att dämonerna, den retrospektiva svartsjukans dämoner, betslades och spändes för lastvagnen. […] Dramat hade sin upprinnelse i en dröm, och drömmen gestaltade jag i återblicken om Frost och Alma. [...] Om man vill använda musikalisk terminologi kan man säga att episoden med Frost och Alma är huvudtemat. Sedan följer inom den enhetliga tidsramen ett antal variationer: erotik och förödmjukelse i växlande kombinationer. […]

'Gycklarnas afton' är relativt uppriktig och skamlöst personlig. […] Att Åke Grönberg spelar [cirkusdirektören] och att rollen är skriven för honom handlar inte om någon påverkan från Duponts 'Varieté' (1925) med Emil Jannings. Det är enklare än så. Vill en mager och tanig regissör göra ett självporträtt så väljer han naturligtvis en karl som är fet." – Ingmar Bergman i sin bok "Bilder".

Det är inte mycket kvar av Cirkus Alberti. Regnet vräker ner när karavanen vinglar fram mot ännu en marknadsplats. Vagnarna håller knappt ihop längre, man har sålt kostymerna, numren är patetiska, direktören har ingen skjorta under skjortbröstet, björnen är halvdöd och man häller i sig sprit. Men man håller masken.

Harriet Andersson, som spelar cirkusdirektörens lynniga älskarinna, är trött på att rida runt på en spattig häst som eldig spanjorska. Hon längtar till teatern, där den otäcka Hasse Ekman kråmar sig i rampljuset. Den ångestridna cirkusdirektören längtar till det han lämnat.

"Skönhet och fasa, och där emellan skrattet" är lockropet när cirkusparaden rullar genom staden. Gycklarnas afton är en andlöst vacker och fasansfull film om svek och förödmjukelse. Och trygghet, om den funnes. En clown som drömt att han blev gungad till ro som i en vagga, sitter på kuskbocken till en av cirkusvagnarna i karavanen.

Hilding Bladh fotograferade exteriörerna och Sven Nykvist interiörerna. Bladhs bilder i stumfilmssekvensen om Alma och Frost blev klassiska, och ljussättningen och kameraarbetet i Albert och Almas mörka trånga vagn imponerade så på Bergman att Nykvist med tiden skulle bli hans ständiga medarbetare.

Harry Schein skrev i Bonniers Litterära Magasin att det var en av de bästa filmer han någonsin sett.

I Arbetaren skrev Mauritz Edström: "Ingmar Bergman har gjort en förbannat bra film, en film bättre än de flesta som förut gjorts i det här landet. [...] Här finns ett foto som är skönt, intensivt och brutalt i snabb växling – bildmässigt är 'Gycklarnas afton' rena antitesen till de överskönt kalla bilderna i t.ex. 'Fröken Julie.'"

Catherine Breillat (fransk regissör, till filmer som Romance och Fat Girl): "When I saw this film, I immediately decided to be a filmmaker. Not out of love for the cinema. Out of necessity. In order to save myself. I did not decide to make films because I was a cinephile but because there was no life elsewhere. This film invented me when I was twelve years old. It awakened me to myself."

Aftonbladets Filmson (Sven Jan Hanson) recension är berömd: "[…] Jag vägrar dock att okulärbesiktiga den uppkastning Ingmar Bergman lämnat efter sig den här gången[…]. Jag anser att man helst bör undvika att orena offentligt även om man har mycket att bli av med […]. Vad Ingmar Bergman här haft på hjärtat, eller var det nu suttit, är inte mera värt än att det räckt med ett tjugofemöres brevporto. Det märks bara allt för väl att han försett sig på [Emil] Jannings och gamla stumfilmer. Men det är att kacka på död mans grav att ens andas om att Åke Grönbergs flottige, svettige, stirrige Hagalunds-Djingis Khan trots stumfilmsmimiken skulle ha någonting som ens kunde komma på 16 mm:s närhet av 'Varieté'. 'Gycklarnas afton' är ett återfall i Ingmar Bergmans ’gymnasiala’ murkelstil, där man väl kan beundra slingornas förunderligt vackra växt men förgäves frågar efter mål och mening. /…/”

Nina Widerberg (2016)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Gycklarnas afton : Ett skillingtryck på film av Ingmar Bergman
Svensk premiärtitel	Gycklarnas afton
Internationell titel	Sawdust and Tinsel
Distributionstitel	Gøglernes aften (Danmark) Viettelysten ilta (Finland) Gjøglernes aften (Norge) Sawdust and Tinsel (Storbritannien) The Naked Night (USA) Abend der Gaukler (Västtyskland) Una vampata d'amore (Italien) La nuit des forains (Frankrike) Noche de circo (Spanien) Noite de circo (Portugal) Wieczór kuglarzy (Polen) Večer kejklířů (Tjeckoslovakien) Fűrészpor és ragyogás (Ungern) Aand van die harlekyne (Sydafrika) Вечерта на комедиантите (Bulgarien) Nit de circ (Spanien - Katalorien) Narride õhtu (Estland) Η νύχτα των σαλτιμπάγκων (Grekland) Apnuoginta naktis (Litauen) De spullenbaas (Nederländerna) Noites de circo (Brasilien) Вечер шутов (Ryssland) Večer komedijaša (Jugoslavien) Gezgincilerin gecesi (Turkiet) Вечір блазнів (Ukraina) Večer šutov (Ryssland)

Regi	Ingmar Bergman
Manus	Ingmar Bergman
Produktionschef	Rune Waldekranz
Foto	Sven Nykvist (interiörer) Hilding Bladh (exteriörer)
Musik	Karl-Birger Blomdahl
Arkitekt	Bibi Lindström
Klippning	Carl-Olov Skeppstedt
Ljudtekniker	Olle Jakobsson
Teknisk rådgivare	John W. Björling (cirkusinteriörer) Rune Zetterlund (cirkusinteriörer) Sigvard Törnqvist (cirkushästar)
Scripta	Marianne Axelsson
Inspelningsledare	Lars-Owe Carlberg
B-foto	Lars Johnsson Hans Dittmer
Stillbildsfoto	Hans Dittmer Lars Johnsson
Musikarrangör	Karl-Birger Blomdahl
Kläder	Max Goldstein (som Mago)
Smink	Nils Nittel
B-ljud	Gösta Björck
Mixning	Olle Jakobsson
Förtexter	Alva Lundin

Åke Grönberg	Albert Johansson, direktör för Cirkus Alberti
Harriet Andersson	Anne, cirkusryttarinna, Alberts älskarinna
Hasse Ekman	Frans, teaterskådespelare
Anders Ek	Teodor Frost, vit clown
Gudrun Brost	Alma Frost, Teodors fru
Annika Tretow	Agda, innehavarinna av tobaksaffär, Alberts fru
Erik Strandmark	Jens, clown och cirkusmedhjälpare
Gunnar Björnstrand	Sjuberg, teaterdirektör
Curt Löwgren	Blom, inspicient på Sjubergs teater
Otto Moskovitz (som Kiki)	cirkusdvärg
-	Ej krediterade:
Åke Fridell	artilleriofficer
Majken Torkeli	Ekbergskan, medlem av cirkusorkestern
Vanje Hedberg	Ekbergskans son, orkestermedlem
Hanny Schedin	tant Asta, cirkusartist
Göran Lundqvist	Alberts och Agdas äldste son
Mats Hådell	Lill-Albert, Alberts och Agdas yngste son
Eric Gustafson	polis
Michael Fant	Vackra Anton, programutropare
Julie Bernby	lindanserska
Konrad Gyllenhammar	Fager, cirkusartist
Mona Sylwan	fru Fager, cirkusartist
Naemi Briese	fru Meijer, cirkusartist
Lissi Alandh	teaterskådespelerska
Karl-Axel Forssberg	teaterskådespelare
Olav Riégo	teaterskådespelare
John Starck	teaterskådespelare
Erna Groth	teaterskådespelerska
Agda Helin	teaterskådespelerska
Sigvard Törnqvist	Meijer, cirkusartist
John W. Björling	onkel Greven, cirkusartist
Gunborg Larsson	fru Tanti, cirkusartist
Gunnar Lindberg	poliskonstapel

Produktionsbolag	AB Sandrew-Produktion
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Sandrew-Bauman Film	1953
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2017
Distributör i Sverige (DVD)	Sandrew Film AB	2008
Laboratorium	AB Film-Labor

Det är tiden kring sekelskiftet. Cirkusdirektören Albert Johansson, ägare till "Cirkus Alberti", är i gryningen på väg till en liten stad vid sydskånska kusten med sitt sällskap av trötta och slitna gycklare. Hans företag hör inte till de framgångsrikaste i branschen; man håller nätt och jämt nöden från dörren.

Bredvid Albert på kuskbocken sitter Jens, en av clownerna, och berättar den groteska historien om hur Alma, maka till den försupne vita clownen Frost, en varm sommardag sju år tidigare övertalades att bada naken inför en trupp artillerister på övning. Frost tillkallades och försökte bära hem sin hustru på ryggen över de vassa klipporna, en lång, plågsam vandring.

Albert kommer på idén att ordna ett festtåg genom staden för att locka publik. Med anledning av denna plan uppsöker han direktör Sjuberg, chef för stadens teater, och ber att få låna kostymer till paraden. De egna dräkterna är pantsatta. Sjuberg är till en början mycket hånfull, men under inflytande av cirkusens vackra unga ryttarinna Anne, som Albert just för detta ändamål tagit med sig, går teaterchefen med på utlåning. Som motprestation skall teaterns ensemble inbjudas till galaföreställning på cirkusen.

Anne -- Alberts älskarinna -- träffar på teatern skådespelaren Frans, en cynisk flickjägare som på teatern spelar romantiska älskarroller. Han försöker genast erövra henne men blir avvisad. Anne lockas emellertid av hans förfinade manér och hänsynslösa krav på att omedelbart få äga henne.

Tåget genom staden blir ett fiasko; det hejdas av polisen, som tar hästarna i beslag. Nedslagen går Albert för att hälsa på sin hustru Agda och parets två söner, trots Annes öppet visade svartsjuka. Albert har inte sett sin familj på flera år.

Han finner nu att hustrun ordnat det väl för sig i hans frånvaro. Hon har öppnat tobaksaffär och tjänar, till skillnad från sin make, mer än till uppehället. Inför den trygga familjeidyllen överväldigas Albert av insikten om sin egen misär, av torftigheten i sin kringflackande tillvaro, och föreslår hustrun att de skall återuppta samlivet. Men Agda vill inte. Hon har en gång för alla fått nog av cirkusfolkets smuts och förnedring.

Driven av svartsjuka har Anne återvänt till Frans på teatern och bett att han skall ta hand om henne. Skådespelaren utnyttjar tillfället. Till hälften med våld, till hälften med löfte om ekonomisk kompensation -- en dyrbar amulett -- förför han henne. Efteråt får hon av guldsmeden veta att smycket är värdelöst.

På hemväg från Agda råkar Albert få se Anne gå in i guldsmedsbutiken. Snart har han pressat av henne sanningen, att hon legat med Frans. Förbittrad och förtvivlad super han sig full i sällskap med Frost. Under ruset växlar hans stämningar mellan självmordstankar och självömkan, livslust och medlidande med alla människor.

Galaföreställningen på kvällen inleds. Då Anne utför sitt ridnummer möts hon av Frans' råa anspelningar på den tidigare samvaron. Någon skrämmer hästen med en smällare och Anne faller av. Albert träder rasande in på arenan och piskar av skådespelaren hatten. Snart har ett envig organiserats i manegen mellan de två männen. Utgången tycks given med hänsyn till cirkusdirektörens överlägsna kroppskrafter och hämndbegär, men Frans visar sig tekniskt överlägsen och utnyttjar alla tänkbara fula knep. Det dröjer inte länge förrän Albert, blodig och förblindad av sågspån, ligger utslagen. Hans förödmjukelse är nu fullständig. Bakom den låsta dörren till sin vagn försöker han begå självmord, men revolvern klickar. Med nästa skott skjuter han sönder sin egen spegelbild. Till sist blir det den gamla sjuka björnen som offras för Alberts vrede. Utan hänsyn till Almas böner dödar han djuret.

Nästa morgon bryter cirkusen upp. Anne kommer Albert till mötes. Skymten av ett leende drar över deras ansikten innan de tysta sluter upp bakom de bortrullande vagnarna.

Censurnummer	82807
Datum	1953-09-01
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2545 meter
Längd efter klipp	2520 meter
Kommentar	Granskningskopians aktlängder: 590-425-530-545-435 = 2545 m - 93 minuter. Censurklipp i akt 5: Avsnitt ur slagsmålet (blod rinnande ur Alberts mun) samt avsnitt av Alberts självmordshot (revolvern i buken och i munnen) (totalt 25 meter). Producenten förlängde filmen med 20 meter i akt 5, vilket godkändes av biografbyrån 14 september 1953. Kopiornas aktlängder: 590-425-530-545-430 = 2520 meter - 92 minuter. Aktlängder: 590, 425, 530, 545, 435.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Intensitetston
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2520 meter
Längd i minuter	93 min
Akter	5 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

Ingmar Bergmans våldsamma skillingtryck blev för starkt för Filmson i AB och Staffan Tjerneld i Expr. Den senare ansåg sig ha upptäckt en "abnormitet" hos upphovsmannen, vars karaktär det var svårt att diskutera offentligt. Filmson verkade moraliskt uppbragt: "Jag vägrar (-) att okulärbesiktiga den uppkastning Ingmar Bergman lämnat efter sig den här gången, även om jag kan tänka mig att menyn varit god från början. Jag anser att man helst bör undvika att orena offentligt även om man har mycket att bli av med, såvida man inte som en August Strindberg kan sublimera sitt elände." Vad författaren-regissören hade på hjärtat var, enligt Filmson, inte mera värt än att "det räckt med ett tjugofemöres brevporto"; det rörde sig om ett återfall i Bergmans "'gymnasiala' murkelstil, där man väl kan beundra slingornas förunderligt vackra växt men förgäves frågar efter mål och mening". Om Åke Grönberg hette det att han i jämförelse med den store tyske skådespelaren Emil Jannings blott åstadkom en flottig, svettig och stirrig "Hagalunds-Djingis-Khan".

En kritisk hållning intogs även i Ny Dag och StT, men den uttrycktes på en annan språklig nivå. Majoriteten recensenter var dock imponerade och flera utnämnde verket till Bergmans artistiskt bäst behärskade film. Särskilt underströks hans förmåga att använda och jämställa skådespelare med olika bakgrund och utbildning.

Mauritz Edström (Arbetaren) inledde spontant med "Ingmar Bergman har gjort en förbannat bra film, en film bättre än de flesta som förut gjorts i det här landet" och fortsatte: "Gycklarnas afton är en originell film i meningen självständigt skapad, den är formsäker och mustig, på en gång besatt lek och blodigt livsallvar. Så verkar den. Här finns ett ungt och vitalt skådespelargarde, som Bergman lyckats få med sig till en fullständigt samlad och hel insats (som om det är nödvändigt gör slut på myten om att svenska skådespelare inte kan spela film). Här finns ett foto som är skönt, intensivt och brutalt i snabb växling -- bildmässigt är Gycklarnas afton rena antitesen till de överskönt kalla bilderna i t ex Fröken Julie. Och här finns Karl-Birger Blomdahls musik, som måste bli nämnd redan i början. Den leker på enkla positivtema, blir burlesk och bisarr men är hela tiden oskiljaktig från filmen -- en skapande del i detta dubbeltydiga 'skillingtryck på film' som undertiteln heter".

Man kunde inte komma ifrån att filmen var Bergmans artistiskt säkraste, ansåg Carl Björkman (DN) och motiverade sitt omdöme i följande rader: "Den har stil och konstnärlig hållning. Med lysande målmedvetenhet genomför den sina avsikter från den första scenen till den sista. Och framför allt: man känner hela tiden att den som svarar för den här filmen, själv hör till gycklarnas släkte, själv är en scenens och manegens äventyrare. Han hör till de vagabonderandes familj och är verkligen härligt lojal mot de sina. Ur denna hans tattaraktiga släktkärlek slår det oavbrutet flammor -- i denna film befinner man sig verkligen på något sätt i närheten av filmer sådana som Paradisets barn och Det brinner en eld." (Två franska märkesfilmer, den förstnämnda, Les enfants du Paradis, i regi av Marcel Carné från 1944 och den sistnämnda, La fin du jour, i regi av Julien Duvivier från 1939.) Björkman ogillade dock regissörens koketteri "med sitt älsklingstema om tillvarons inneboende djävlighet" och de brutala avsnittens "frosseri i den fysiska olusten".

MTs recensent Nils Beyer trodde inte att han skulle behöva ångra sig då han utnämnde filmen till Bergmans bästa: "Det är en mogen konstnär som gjort den. Omdömet gäller inte bara regissören utan också diktaren, som skrivit denna aparta men ändå på något sätt allmängiltiga tragikomedi." Ett steg längre gick Harry Schein (BLM) med deklarationen att det var en av de bästa filmer han någonsin sett. Schein uppehöll sig särskilt vid Anders Eks insats. I motsats till misslyckandet med Bolle-figuren i Vägen till Klockrike (1953/12) gav Eks mimiska, stiliserade spelstil denna gång "ett lysande resultat".

En originell synpunkt avgav Robin Hood i StT. Anmälaren förmodade att Bergman blivit oroad av den goda kritik hans senaste filmer erhållit och därför satt sig i sinnet "att ställa till med litet buller ett tag" och "gå med håven för att bli utskälld". Filmskaparens metod gick ut på att återvända till "1800-talets bloddrypande, hårresande sadistiska melodramer". Men där passade Bergmans människoskildring inte in: "1800-talets melodramer, 10-talets filmskådespel, 20-talets modärnister gjorde inte ens försök till någon naturalistisk, verklighetsskildrande miljöteckning och någon psykologisk människoskildring. Men Bergman är Bergman. Han kan ej ens i denna skillingmelodram låta bli att klä av den mänskliga naturen och visa den i sin ynkedom. Gycklarnas människor är samtliga olyckliga och rädda för livet, eskapistiska och primitivt egoistiska. Ingen skön samling. De äcklar. Och cirkustruppens eländiga vardagsliv skildras med en Zolas ingående och hänsynslösa naturalism. Det skär sig. Skillingtryck och psykologisk naturalism -- hur skall det gå ihop?"

Kommentar Svensk filmografi

Ingmar Bergman har beskrivit hur Gycklarnas afton föddes ur en landskapsvision: "Det var några cirkus!vagnar som rullade fram i gryningen en vårvinterdag i trakten av Gimo. Det uppländska landskapet där har i all sin tristess en egendomlig demoni, som jag fängslas av."

Men sin särpräglade blandning av barock, naturalism och expressionism demonstrerade filmen otvetydigt Bergmans vilja till formförnyelse, och verket kom, då det efter 50-talets mitt nådde den internationella marknaden, att närmast anses experimentellt.

Uppmärksamhet väckte framför allt den av Hilding Bladh fotograferade strandsekvensen med Almas nakenbad och clownen Frosts golgatavandring, i vilken det kalla, överexponerade ljuset och den explosiva klippningen förde tankarna till den tidiga revolutionära sovjetfilmens montage. Med människans förödmjukelse som ett frilagt centralt motiv fick filmen tillika en nyckelställning i Bergmans tematiska utveckling.

Det blev Sandrews med produktionschefen Rune Waldekranz i ansvarig ställning som kom att satsa på Bergmans "skillingtryck". Inspelningen startade i slutet av februari 1953 och avslutades i början av juni. På grund av tidigare bestämt engagemang kunde Hilding Bladh inte utföra hela kameraarbetet. Regissören fick istället Sven Nykvist och som produktionsledare Lars-Owe Carlberg. Bägge skulle i fortsättningen bli Bergmans trogna medarbetare.

Gycklarnas afton blev ur publiksynpunkt en smal film. I filmlitteraturen antas den svenska kritiken ha varit övervägande negativ, men det var inte fallet. Däremot tog sig indignationen över de naturalistiska inslagen hos åtskilliga recensenter, inte minst i landsortspressen, grova uttryck. Statens Biografbyrå bidrog måhända i detta fall till att initiera en opinion med censuringreppen.

Den kända cirkusdirektrisen Baptista Schreiber protesterade per brev till Bergman i slutet av september 1953 mot skildringen av cirkusfolket, vilken hon ansåg kränkande.

			(start: slutet av februari, slut: början av juni)	1953-02	1953-06
AB Sandrew-Ateljéerna	Stockholm	Sverige
Gävle Teater	Gävle	Sverige
Arilds Nabb	Höganäs	Sverige
	Ystad	Sverige

Sverigepremiär	1953-09-14	Grand	Stockholm	Sverige	92 min
Urpremiär	1953-09-14	Grand	Stockholm	Sverige	92 min
Annan visning	1959		Warszawa	Polen
TV-visning	1978-09-05	TV2		Sverige	89 min
	1998-06-07	SVT1		Sverige	89 min
	2003-06-29	SVT2		Sverige	89 min
	2004-05-10	SVT1		Sverige	89 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2006-03
	2006-09
Festivalvisning	2008-01-29	Capitol	Göteborg	Sverige	92 min	(Göteborg Film Festival. Ingmar Bergman-retrospektiv)
Dvd-release	2008-06-04			Sverige
TV-visning	2011-10-11	SVT1		Sverige
	2013-09-24	SVT1		Sverige
	2015-08-18	SVT1		Sverige
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-01-15	Hanaholmens kulturcentrum	Esbo	Finland
Annan visning	2018-02-01	Janus Films	New York	USA
FIAF-visning	2018-02-25	Cinema Orion	Helsingfors	Finland
	2018-03-01	British Film Institute	London	Storbritannien
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-03-05	CinematekET Pl Trondheim		Norge
FIAF-visning	2018-04-03	La Cinemathèque québécoise	Montreal	Kanada
Cinemateksvisning	2018-04-04	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2018-04-04
FIAF-visning	2018-05-01	Jerusalem Cinematheque	Jerusalem	Israel
TV-visning	2018-06-29	SVT2		Sverige
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-07-12	Metropolis	Hamburg	Tyskland
	2018-07-13	Babylon	Berlin	Tyskland
	2018-08-23	Taipei Golden Horse Film Festival	Taipei	Taiwan
	2018-08-24	Stadtkino Basel	Basel	Schweiz
	2018-08-29	Filmhaus Nürnberg - kommkino	Nürnberg	Tyskland
FIAF-visning	2018-09-07	Det Danske Filminstitut	Köpenhamn	Danmark
	2018-09-28	Filmmuseum München	München	Tyskland
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-10-03	Kinok – Cinema in der Lokremise	St.Gallen	Schweiz
FIAF-visning	2018-11-02	ENTE MOSTRA INT.LE DEL CINEMA LIBERO - CINEMA LUMIERE Ufficio spedizioni	Bologna	Italien
	2018-12-01	La Cinemathèque québécoise	Montreal	Kanada
TV-visning	2019-12-10	SVT1		Sverige
	2020-09-01	SVT1		Sverige
Festivalvisning, Sverige	2024-06-26		Fårö	Sverige

Originaltitel	Hjalmar och Hulda
Textförfattare	Wilhelmina Stålberg	(1839)
Sångare	Harriet Andersson

Originaltitel	Älvsborgsvisan
Textförfattare	August Wilhelm Thorsson	(1883)
Sångare	Harriet Andersson

Originaltitel	Ty tsaren han rider ifrån främmande land ...
Sångare	Åke Grönberg
	Anders Ek

Syrena Warszawska	Warszawa	1959			(utmärkelse /diplom, ett av två 2:a priser/ i Polska Filmkritikerförbundets omröstning)
Filmbewertungsstelle (Wiesbaden)	Wiesbaden	1958			(prädikat: besonders wertvoll)
Pris		1958		Ingmar Bergman	(tyska filmkritikernas stora pris för regi)
L'Étoile de Cristalle	Paris	1957
	Paris	1957		Åke Grönberg	(roll)
Festivalpris	Buenos Aires				(diplom)

Bakomfilm Gycklarnas afton (1953)		Gycklarnas afton (1953)
Minns ni? (1993)	Citat ingår från	Gycklarnas afton (1953)
Shortcuts från Sandrews (1999)		Gycklarnas afton (1953)
Ljuset håller mig sällskap (2000)		Gycklarnas afton (1953)

Alkoholförtäring

Alkoholmissbruk

Armbrytning

Artilleriövning

Berusning

Björn/cirkus-

Cirkus

Clown

Expressionism

Förnedring

Förödmjukelse

Gävleteatern

Hästar

Militär

Nakenbad

Otrohet

Polis

Positivhalare

Repetition/teater

Sekelskiftet

Självmordsförsök

Skillingtryck

Skilsmässor

Slagsmål

Småstäder

Teaterdirektör

Teatrar

Ystad

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2522

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2522

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2514

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2520

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2520

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	80

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm
Längd i meter	2520

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2520

Typ	Separat visningsljud
Bärare	DTS-skiva

Typ	Videokopia digital
Bärare	Digital Betacam (PAL)

Typ	Videomaster

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	GYCKLARNAS AFTON
Tryckeri	Uddeholms Offset

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	GYCKLARNAS AFTON
Tryckeri	Ewes O.B. -tryck

Storlek	Större än 80 x 110 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	UNA VAMPATA D'AMORE
Tryckeri	Vecchioni & Guadagno
Affischdesign	[A.] Cesselon

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	UNA VAMPATA D'AMORE
Tryckeri	Vecchioni & Guadagno

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	UNA VAMPATA D'AMORE
Tryckeri	Vecchioni & Guadagno

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	UNA VAMPATA D'AMORE
Tryckeri	Vecchioni & Guadagno

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	UNA VAMPATA D'AMORE
Tryckeri	Vecchioni & Guadagno

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	UNA VAMPATA D'AMORE
Tryckeri	Vecchioni & Guadagno

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	GØGLERNES AFTEN
Tryckeri	Dyva & Jeppesens bogtryckkeri A/S
Affischdesign	[?] Stilling

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Gycklarnas afton
Omfång	Sminkrock i brun brokad med blå sammetskrage

Typ	Noter

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Gycklarnas afton. Ett skillingtryck på film av Ingmar Bergman
Omfång	115 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Sawdust and tinsel (The buffoons' evening).
Omfång	21 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Gycklarnas afton. Svensk dialoglista.
Omfång	21 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Gycklarnas afton. Sawdust and tinsel.
Omfång	40 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Sawdust and tinsel. 87-11-27.
Omfång	21 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Sawdust and tinsel.
Omfång	36 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Sawdust and tinsel.
Omfång	27 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Omfång	21 s.
Språk	Franska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Noche de ciro.
Omfång	20 s.
Språk	Spanska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Sawdust and tinsel.
Omfång	30 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Abend der Gaukler (Gycklarnas afton). Deutsche Textliste.
Omfång	24 s. + 1 s. produktionsuppgifter.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Abend der Gaukler (Gycklarnas afton). Deutsche Textliste.
Omfång	30 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	3
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Norska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Svartvit
Bärare	DCP
Längd i minuter	93 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt ljud
Bärare	AUDIO

Typ	Digitalt ljud
Bärare	AUDIO

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264