Originaltitel | Flicka utan namn |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Producent | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1954-09-06 |
Alf Kjellin
Erland Ljung, sutenör
Berit Frodi
Lena Hagen, alias Anna Lena Johansson, 22 år
Torsten Lilliecrona
Bo Ferne, kriminalkonstapel
Det är rättegång i Stockholms rådhusrätts tionde avdelning. Åklagaren yrkar ansvar för mord. Första vittnet är fru Elsa Boman. Vittnesmålet övergår i en återblick: Fru...
Kriminalfilmen Flicka utan namn möttes inte genomgående med entusiasm och högt beröm men väl med respekt för sina bakomliggande, allvarliga ambitioner. DN (C B-n): "Flicka utan...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Idé | |
Producent | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Teknisk rådgivare |
|
Scripta | |
Inspelningsledare | |
Musikarrangör | |
Mixning |
Alf Kjellin | Erland Ljung, sutenör | ||
Berit Frodi | Lena Hagen, alias Anna Lena Johansson, 22 år | ||
Torsten Lilliecrona | Bo Ferne, kriminalkonstapel | ||
Stig Järrel | pälshandlaren | ||
Bengt Blomgren | Stig Helle, vittne | ||
Astrid Bodin | fru Elsa Boman, vittne | ||
Helge Hagerman | överkonstapel Larsson, chef för mordkommissionen | ||
Allan Bohlin | överkonstapel Bergman, medlem av mordkommissionen | ||
Brit Ångström | Elsa Bergkvist, Lenas väninna | ||
Elsa Ebbesen-Thornblad | Stig Helles mor | ||
Georg Skarstedt | Tydén, kypare på restaurang Grenadjären | ||
Ulf Johanson | granne till Lena Hagen | ||
Karin Miller | granne till Lena Hagen | ||
Arne Källerud | hustrumisshandlaren | ||
Birger Lensander | en boende vid Rådhuset | ||
Hanny Schedin | kvinnan på balkongen | ||
Tor Isedal | polacken | ||
Lars Seligman | "Darret", smågangster och tjallare | ||
Wanda Anderson | Bo Fernes hustru | ||
Astrid Johansson | expediten i handelsboden på Älgö | ||
Lennart Almkvist | taxichauffören | ||
Alvar Zetterquist | kriminalpolisintendenten | ||
Gunnar Hedelius | rådman Hedelius, domare vid rådhusrättens 10:e avdelning | ||
Carl-Axel Robèrt | stadsfiskal Robèrt, åklagare | ||
Bertil Österberg | advokat Österberg, försvarsadvokaten | ||
- | Ej krediterade: | ||
Ingrid Lothigius | Elsa Bergkvists värdinna i Äppelviken | ||
Lukas Bonnier | Nilsson, kriminalkonstapel | ||
Birger Sahlberg | Sjögren, portvakten i huset Johannesgatan 22 | ||
Gunvor Wegnelius | nämndsekreteraren | ||
Robert Hammarlund | rättstjänare | ||
Curt Hjelm | "Stålmannen" | ||
Per Appelberg | mannen i trenchcoat som grips på Snickarbacken | ||
P.O. Johansson | polis i fru Bomans våning | ||
Karl Erik Larsson | polis i fru Bomans våning | ||
doktor Berggren | rättsläkaren | ||
Stig Åström | polis i förhörsrummet | ||
herr Lögdberg | fingeravtrycksexperten | ||
Peter Wickman | grannfamiljens son | ||
Bissan Wickman | grannfamiljens dotter |
Produktionsbolag | Otto Scheutz | ||
---|---|---|---|
AB Sandrew-Ateljéerna | |||
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Sandrew-Bauman Film | 1954 | |
Laboratorium | AB Film-Labor |
Det är rättegång i Stockholms rådhusrätts tionde avdelning. Åklagaren yrkar ansvar för mord. Första vittnet är fru Elsa Boman. Vittnesmålet övergår i en återblick:
Fru Boman kommer hem sent efter att ha varit på bio. Hon hör skott och sedan springande steg i trappuppgången. Hon skymtar en man som hastigt avlägsnar sig. Sedan ringer hon polisen, som snart är på plats och konstaterar att en ung kvinna blivit skjuten.
Kvinnan identifieras som Lena Hagen. Lite underlig var hon, berättar fru Boman. Lägenheten hade hon bara lånat av den egentliga hyresgästen, Elsa Bergkvist, som är intagen på sjukhus. Mer kan fru Boman inte säga.
Vid undersökningen av brottsplatsen finner polisen en ituriven krognota med ett telefonnummer skrivet på baksidan. Numret går till en affär på Älgö.
I affären är det dock ingen som känner till Lena Hagen eller Elsa Bergkvist.
Kriminalkonstapel Bo Ferne går "krogrond" för att finna spår efter Lena Hagen. Så småningom får han napp på restaurang Grenadjären. Där minns kyparen mycket väl paret som i går ställde till bråk i garderoben.
Kyparen följer med Ferne till kriminalen för förhör, och där stöter de ihop med en ung man som kyparen känner igen. Mannen presenterar sig som Stig Helle. Det gällde Lena Hagen, säger han. Vi skulle ha gift oss.
De hade gått hem till hans mor för att avslöja giftermålsplanerna, berättar Helle. Modern hade dock uppträtt kallsinnigt. Sedan hade han bjudit Lena på restaurang och där bett henne följa med till familjens sommarstuga över helgen. När hon tackade nej, skrev han på notan telefonnumret till affären i närheten av stugan -- ifall hon skulle ändra sig.
På väg ut från restaurangen blev Lena antastad av en man som frågade om hon var upptagen i kväll. Det blev upptakten till ett hastigt överståndet bråk.
Sedan vet Helle inte mer.
Så småningom får polisen äntligen tag på Elsa Bergkvist som nyss avslutat sin sjukhusvistelse. Hon förklarar att hon inte vågat söka upp polisen.
Nu berättar hon att Lena -- som egentligen heter Anna Lena Johansson -- varit förälskad i en man som drivit henne att prostituera sig. Först när mannen, Erland Ljung, dömdes till ett fängelsestraff, förmådde Lena göra sig fri. Vad som helst men inte Ljung, tänkte hon nu och gömde sig under nytt namn i Elsas lägenhet.
Ljung, som för ett par dagar sedan frigivits från fängelset, efterlyses och infångas snart i en polisfälla på kafé 9:an i Gamla Stan. Han är då beväpnad med en pistol.
Ljung erkänner mordet på Lena, när polisen talar om att man fått bevis för att hon mördades med hans pistol.
Rättegången mot Erland Ljung lider mot sitt slut. Domaren frågar om han har något att tillägga.
Jag har ju erkänt, säger Ljung.
Censurnummer | 84765 |
---|---|
Datum | 1954-09-03 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2730 meter |
Kommentar | Aktlängder: 540-515-510-555-610 = 2730 m - 100 minuter. Aktlängder: 540, 515, 510, 555, 610. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Optisk mono |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2730 meter |
Längd i minuter | 100 min |
Akter | 5 rullar |
Kriminalfilmen Flicka utan namn möttes inte genomgående med entusiasm och högt beröm men väl med respekt för sina bakomliggande, allvarliga ambitioner.
DN (C B-n): "Flicka utan namn övertygar med sin lugna, pålitliga ton, det är en trygg och vederhäftig mordfilm och mordkommissionen arbetar här med en osviklig säkerhet, som bör inge varje presumptivt mordoffer i Stockholm den största trygghet. Man kan anmärka på att filmen saknar de riktiga överraskningsmomenten -- den är relaterande snarare än dramatisk -- men den hänger hela tiden ihop, och den verkar autentisk. Inför många andra svenska filmer kretsande kring brott och straff har man ofta haft en känsla av att sådant händer inte här; sådant händer bara i filmen. Men Flicka utan namn berättar om något som verkligen kunnat inträffa.
Att flickan i fråga inte har något namn har sin förklaring, eftersom hon har ett förflutet som möjligen kan begripas av den hygglige unge man (Bengt Blomgren) som tänker gifta sig med henne, men omöjligt kan accepteras av den borgerliga Stockholmsfamilj där grabben hör hemma. Flickan är Berit Frodi, som är alldeles utmärkt i rollen, ingen vanlig pinuppa, inget banalt litet filmfynd -- det är inte sin barm och sina ben som hon blottlägger i filmen, utan sina nerver, och det blir nästan finare så! Man tror på hennes skygghet och på hennes vibrerande oro. Och även Alf Kjellin är den här gången ovanligt till sin fördel -- han har på senare tiden haft en viss tendens att kokettera med sin backfischsmickrande charm, han har i de mest omöjliga sammanhang lekt lyckoprins och Putte i Blåbärsskogen. Men här övertygar han som en verkligt tuff kille; så ska naturligtvis en rejäl hallick ta sig ut! Stig Järrel skymtar två korta ögonblick i en skickligt karikerad patentroll, men det är att lura publiken att sätta honom med fet stil i annonser och program.
Till det bästa i filmen hör dess polisiära galleri med intressanta scener ur Stockholmspolisens arbete, undersökningar på plats, jakten efter misstänkta figurer, dess jagande på restaurang efter restaurang efter en liten krognotas ursprung. Allra finast bland kriminalarna är Torsten Lilliecrona med sin tjuraktigt trygga säkerhet och Helge Hagerman med sin mörka auktoritet. Här antecknar man också en intressant filmdebut av en kommande idol, bokförläggare Lukas Bonnier, på en gång maskulint kärv och med en mjuk ömhet i rörelser och röst. Man konstaterar med uppriktig glädje det friska och efterföljansvärda initiativ som svensk film härmed tagit när den till filmen börjar kanalisera de tillgångar som den svenska bokförläggarvärlden kan tänkas rymma av maskulin skönhet, kvickhet och charm."
MT (Nils Beyer): "Filmens styrka är stockholmsbilderna och den känsla av vardag, som de utstrålar i Rune Ericsons foto. Livet går sin gilla gång i kylan och snösörjan, fastän det ligger en kvinna mördad i ett hus. Verkar ändå inte filmen så starkt på åskådaren, beror det på två omständigheter, vilka särskilt faller i ögonen.
Den ena gäller klippningen av filmen. Bilderna får ofta stå för länge utan att bäras av någon inre spänning -- och åskådaren blir otålig. Dylika longörer kan rentav verka komiska, och det är inte så lyckat. Snab!bare tempo hade varit att rekommendera, och det beror i sin tur på filmens andra svaghet, att vi aldrig riktigt kan intressera oss för den mördade flickan och hennes öde. Själva historien är schablonmässig och inte tillräckligt motiverad. (-)
Nej, bäst var de anonyma vardagstyperna sådana som de gjordes av Astrid Bodin och Arne Källerud och Torsten Lilliecrona och en handfull till. De gav miljö, och miljön var det finaste i Torgny Wickmans debutfilm."
Arbetaren (Hanserik Hjertén): "Flicka utan namn är en film i den halvdokumentära genre som särskilt amerikanerna odlat flitigt. Rent principiellt är den ett något tvivelaktigt slag av film som gör en kritiker ytterst osäker om vilket ben han skall stå på, det dramatiska eller det pedagogiska. Men genom en oerhört uppdriven teknik har amerikanerna uppnått något av en syntes, där polisarkivens människoöden tillhandahåller en oklanderlig yttre apparat åt en självständig spänning. (-)
Om man blandar riktiga skådespelare och vanliga yrkesmänniskor blir kontrasten förödande, om man blandar torra informationer och långrandiga 'locations' med försök till människoskildring slirar man verkligen på kopplingen. Det förra problemet har Wickman sökt lösa genom att tona ned spelet till en minsta gemensamma nämnare, ett slags butter yrkespantomim som är sövande, mera lämplig för en fysionomisk aktör som Torsten Lilliecrona än den veke Alf Kjellin; Kjellin är den som, även genom rollens format, har svårast att underordna sig denna skomakarrealism, därför tror man också minst på honom. Det senare problemet har Wickman förståeligt nog gått bet på, och han har sannerligen ingen hjälp av manuskriptet: det bjuder en gammal utsliten återblickningsteknik, som inte ens orkar vara konsekvent och som tydligen nyttjats bara för att skänka lite dramatik åt denna polisiära och juridiska inblick. Men om filmens enda mening således till slut blir denna inblick, hade det då inte varit mer motiverat med en enkel och rättfram kortfilm? Men på en långfilm som är billig att göra kan man naturligtvis samtidigt tjäna mera pengar!"
Inspelningen av Flicka utan namn påbörjades 3.2.1954 och avslutades 6.3.1954. Hela inspelningen genomfördes i autentiska miljöer, dvs utanför ateljé.
Filmen omtalas i en del pressklipp som Torgny Wickmans regidebut, vilket är en viss förgrovning av sanningen. Filmen är Wickmans första, långa spelfilm. Redan 1948 debuterade han dock på bio med den långa dokumentärfilmen Olympiad i vitt (1948/13), även om hans insats den gången rubricerades som redigering.
Skådespelardebut görs dock i Flicka utan namn av förläggaren Lukas Bonnier, hans hittills enda film. Debuten kommenteras avslutningsvis i DNs recension (se ovan). Recensionen, som var signerad C B-n (dvs bokförläggare Carl Björkman på Wahlström & Widstrand), citerades i sin sista del i flera tidningar.
I Flicka utan namn finns i både polishus och rådhus flera yrkesutövare som spelar sig själva. Rollen som försvarsadvokat spelas dock inte av en advokat utan av stadsfiskal Bertil Österberg. Anledningen till detta är, berättar StT (14.2.1954), att advokatkåren ansett sig böra tacka nej till medverkan i filmen på grund av advokatsamfundets regler.
Om Torgny Wickman, se kommentaren till Blockerat spår (1955/14).
(komplettering) | 1954-05-13 | 1954-05-13 | ||||
Stockholm | (komplettering) | 1954-05-13 | 1954-05-13 | |||
Johannesgatan 22 | Stockholm | (= utanför Nalen) | 1954-03-04 | 1954-03-05 | ||
Snickarbacken | Stockholm | (= Snickarbacken) | 1954-03-04 | 1954-03-05 | ||
Gamla Stan | Stockholm | (= Gamla Stan) | 1954-03-04 | 1954-03-05 | ||
Slussen/Riche/KB/Bacchi Wapen/Djurgårdsbrunns Wärdshus/Rådhusrestauranten/Johannesgatan 22 | Stockholm | (= Slussen, Riche, KB, Bacchi Wapen, Djurgårdsbrunns Wärdshus, Rådhusrestauranten, Johannesgatan 22) | 1954-03-03 | 1954-03-03 | ||
Centralen/Stockholms Rådhus/Sandhamnsgatan | Stockholm | (= Centralen, rådhuset, gata) | 1954-03-02 | 1954-03-02 | ||
Bromma flygfält | Bromma | (= Bromma flygfält) | 1954-03-02 | 1954-03-02 | ||
Nybrogatan 12 | Stockholm | (= urmakeriaffären) | 1954-03-01 | 1954-03-01 | ||
Johannes brandstation | Stockholm | (= radiopolisen) | 1954-03-01 | 1954-03-01 | ||
Sveavägen | Stockholm | (= utanför biografen Grand) | 1954-03-01 | 1954-03-01 | ||
Restaurang Grenadjären | Stockholm | (= Restaurang Grenadjären) | 1954-02-27 | 1954-02-28 | ||
Jungfrugatan 10 | Stockholm | (= Lenas våning) | 1954-02-22 | 1954-02-26 | ||
Slussen | Stockholm | (= Slussen, Katarinahissen) | 1954-02-20 | 1954-02-20 | ||
Långholmen | Stockholm | (= diverse scener) | 1954-02-19 | 1954-02-19 | ||
Västerbron | Stockholm | (= diverse scener) | 1954-02-19 | 1954-02-19 | ||
Bergsgatan | Stockholm | (= diverse scener) | 1954-02-19 | 1954-02-19 | ||
Stockholms Rådhus | Stockholm | (= diverse scener) | 1954-02-19 | 1954-02-19 | ||
Kriminaltekniska anstalten | Stockholm | (= Kriminaltekniska anstalten) | 1954-02-18 | 1954-02-18 | ||
Polishuset, Bergsgatan | Stockholm | (= förhörsrum, korridor, polisintendentens rum, ÖK) | 1954-02-15 | 1954-02-18 | ||
Stockholms Rådhus | Stockholm | (= rättssalen) | 1954-02-13 | 1954-02-13 | ||
Stockholms-Tidningens sätteri | Stockholm | (= tidningssätteriet) | 1954-02-12 | 1954-02-12 | ||
Äppelviken | Stockholm | (= villans hall där Elsa Bergkvist bor) | 1954-02-11 | 1954-02-11 | ||
Älgö | Stockholm | (= handelsboden, sportstugan) | 1954-02-11 | 1954-02-11 | ||
Johannesgatan 22 | Stockholm | (= Johannesgatan 22) | 1954-02-10 | 1954-02-10 | ||
Gamla Stan | Stockholm | (= Café 9:an) | 1954-02-09 | 1954-02-09 | ||
Johannesgatan 22 | Stockholm | (= grannfamiljens våning) | 1954-02-09 | 1954-02-09 | ||
Äppelviken | Stockholm | (= villan där Elsa Bergkvist bor) | 1954-02-08 | 1954-02-08 | ||
Hantverkargatan | Stockholm | (= Fernes hem) | 1954-02-08 | 1954-02-08 | ||
Malmskillnadsgatan 48 | Stockholm | (= Stig Helles hem) | 1954-02-05 | 1954-02-05 | ||
Humlegårdsgatan | Stockholm | (= pälsaffären) | 1954-02-05 | 1954-02-06 | ||
Österlånggatan 18 | Stockholm | (= Café 9:an) | 1954-02-04 | 1954-02-04 | ||
Sverige | 1954-02-03 | 1954-03-05 | ||||
Grevgatan | Stockholm | (= fru Bomans våning) | 1954-02-03 | 1954-02-03 |
Sverigepremiär | 1954-09-06 | Astoria | Stockholm | Sverige | 100 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1954-09-06 | Astoria | Stockholm | Sverige | 100 min | |
TV-visning | 1996-03-16 | TV3 | Sverige | 96 min | ||
2003-05-13 | SVT1 | Sverige | 96 min | |||
2005-05-17 | SVT1 | Sverige | 96 min | |||
2010-05-25 | SVT1 | Sverige | 96 min | |||
2012-03-06 | SVT1 | Sverige | ||||
2014-05-05 | SVT1 | Sverige | ||||
2017-04-04 | SVT1 | Sverige | ||||
2019-07-16 | SVT1 | Sverige |
Originaltitel | Polonäs, piano, nr 6, op. 53, Ass-dur | |
---|---|---|
Kompositör | Frédéric Chopin | (1842) |
Spelas av | Witold Małcużyński | (piano - grammofonskiva Columbia CAX 9761, LX 982) |
Originaltitel | Berceuse, piano, op. 57, Dess-dur | |
---|---|---|
Kompositör | Frédéric Chopin | (1845) |
Originaltitel | Om stråkarna kunde sjunga om Wien | |
---|---|---|
Kompositör | Harry Lundqvist | (1950) |
Textförfattare | Harry Lundqvist | (1950) |
Originaltitel | Hej, tomtegubbar ... |
---|
Originaltitel | Dramatic Suspense | |
---|---|---|
Kompositör | Percival Mackey |
Originaltitel | Pick-a-Pack | |
---|---|---|
Kompositör | Joseph Engleman |
Originaltitel | Ack, Värmeland du sköna | |
---|---|---|
Textförfattare | Anders Fryxell | (1814) |
Originaltitel | Flottarkärlek | |
---|---|---|
Kompositör | Hugo Lindh | (1952) |
Textförfattare | Hugo Lindh | (1952) |
Originaltitel | The Mechanical Monster | |
---|---|---|
Kompositör | Frederick G. Charrosin |
Originaltitel | Nu är det jul igen ... | |
---|---|---|
Arrangör | Martin Willert | |
Musikarrangör | Sven Arefeldt | |
Sångare | kör | (grammofonskiva 7476) |
Originaltitel | Räven raskar över isen | |
---|---|---|
Musikarrangör | Sven Arefeldt | |
Sångare | kör | (grammofonskiva 7476) |
Originaltitel | Springtime Romance | |
---|---|---|
Kompositör | Rudolf Nelson |
Originaltitel | Fanfares | |
---|---|---|
Kompositör | Dolf van der Linden |
Domare |
Domstolar |
Fängelsestraff |
Försvarsadvokat |
Jurist |
Kypare |
Mord |
Mordkommission |
Namnbyte |
Polis |
Prostitution |
Pälshandlare |
Restauranger |
Rättegångar |
Stadsfiskal |
Stockholm/kafé 9:an i Gamla Stan |
Stockholm/restaurang Grenadjären |
Stockholms polishus |
Stockholms rådhus |
Stockholms-Tidningens tryckeri |
Sutenör |
Vittnen |
Åklagare |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2728 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Videokopia digital |
---|---|
Bärare | Digital Betacam (PAL) |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | FLICKA UTAN NAMN |
Tryckeri | Ewes O.B. -tryck |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | FLICKA UTAN NAMN |
Tryckeri | Uddeholms Offset |
Affischdesign | GöstaX Åberg |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Noter |
---|
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Flicka utan namn [av] Volodja Semitjov. |
Omfång | 175 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Flicka utan namn [av] Volodja Semitjov. |
Omfång | 175 s. + interfolierade sidor. |
Språk | Svenska |
Typ | Kringmaterial |
---|---|
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |