Häxan (1956)

Media (1 st)

Originaltitel	La sorcière
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	André Michel
Producent	Raoul Lévy
Manus	Jacques Companéez
Förlaga	Olesja / Olesia (Novell)
Produktionsland	Frankrike Sverige
Produktionsbolag	Films Metzger et Woog SARL Productions Iéna Simoja Visa alla
Utmärkelser	Filmbewertungsstelle (Wiesbaden) Silberner Bär (Silverbjörn) Visa utmärkelser
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Dialogspråk	Franska Svenska
Sverigepremiär	1956-10-29

Medverkande

Marina Vlady
Ina (Aino)

Nicole Courcel
Kristina Lundgren

Maurice Ronet
Laurent Brûlard, fransk ingenjör

Michel Etcheverry
Camoin, fransk ingenjör

Rune Lindström
Hermansson, präst

Erik Hell
Pullinen, förvaltare

Visa fler

Handling

Laurent, fransk ingenjör, lämnar Orly-flygplatsen i Paris. Han ska resa till Dalarna i Sverige för att leda ett vägbygge. På 1600-talet anklagades många kvinnor i Dalarna för...

Visa hela handlingen

Press

En löjeväckande film, var den samfällda kritikeruppfattningen. Men exempelvis Robin Hood i StT tillerkände samtidigt filmen viss charm. AB (K E): "När man ser en så romantisk...

Visa all press

Laurent, fransk ingenjör, lämnar Orly-flygplatsen i Paris. Han ska resa till Dalarna i Sverige för att leda ett vägbygge.

På 1600-talet anklagades många kvinnor i Dalarna för häxeri och brändes på bål, berättar en text. Låt oss föreställa oss något motsvarande i våra dagar:

Laurent närmar sig resans mål. Han kommer med ångbåten Rättvik och sätts i land på en ödslig strand, där han möts av en hästskjuts som för honom till fru Lundgrens gård. Hon är hans arbetsgivare. Han ska ta över efter en annan fransk ingenjör som nu ska resa hem.

På kvällen äter Laurent middag hos fru Lundgren. Med på middagen är också bygdens präst, Hermansson. Han berättar om vidskepelse bland människorna och föreställningar om häxor. Under kvällen möts Laurents och fru Lundgrens blickar. Det är som om en känsloladdning växer fram mellan dem. Inget blir dock sagt om detta. Efter en fisketur med Matti, förman vid vägbygget, går Laurent vilse i skogen. Plötsligt får han syn på en ung vacker flicka tillsammans med ett rådjurskid. Han ropar till henne, varpå hon flyr.

Laurent irrar vidare. På en myr går han ner sig. Han kämpar för att ta sig upp men sjunker bara djupare. Han har sjunkit ner till axlarna och det är mörkt, när han upptäcks av en gammal kvinna som drar upp honom med hjälp av ett rep. Sedan för hon honom till en liten stuga vid en sjöstrand och bjuder på en stärkande dryck. Efter en stund kommer flickan han såg i skogen, Ina, till stugan. Den gamla är hennes mormor. Ina visar Laurent vägen tillbaka genom skogen. När de närmar sig den skallgångskedja som fru Lundgren skickat ut för att leta efter honom, flyr Ina sin väg efter att först ha lagt sin hand på ett sår som Laurent ådragit sig under nattens strapatser.

Pastorn berättar för Laurent om Ina och hennes mormor. Enligt folket i bygden är de Djävulens döttrar. Ina smyger i skogen vid vägbygget. I ett obevakat ögonblick stjäl hon en bit korv ur förmannen Mattis matlåda. En stund senare upptäcks hon. Vi har tagit häxan, ropar arbetarna. Laurent går dock emellan och beordrar dem tillbaka till arbetet.

Ina närmar sig skyggt Laurent, när han är ute på en skogspromenad. De försöker nu båda nå kontakt och överbrygga språksvårigheterna. Detta möte följs sedan av fler. På kort tid har de blivit djupt förälskade i varandra. Laurent får höra att han inte borde umgås med en häxa men struntar i varningarna.

Laurent tar med sig Ina på besök i staden. Förundrad insuper hon den främmande miljön och folklivet. Under tiden beslutar fru Lundgren träda till handling. När Ina kommer tillbaka från stadsresan, finner hon fru Lundgren hos mormor i stugan. Stugan är fru Lundgrens, och nu måste de lämna den. De ska få pengar med sig, men om åtta dagar ska de vara borta.

Fru Lundgren berättar för Laurent om de åtgärder hon vidtagit. De börjar gräla. Laurent säger att han tänker gifta sig med Ina.

Laurent talar med Ina om giftermål. Det är omöjligt, säger hon. Jag är inte som andra. Du ska bli min fru, säger han.

Det är gudstjänst. Församlingen gör stora ögon, när dörren oväntat öppnas -- och Ina träder in.

Efter gudstjänsten blir Ina plötsligt överfallen utanför kyrkan. Hon räddas av fru Lundgren som låter piskan vina över de uppretade människorna. Ina flyr men fälls till marken av två pojkar. De skrattar gott. Hon reser sig och går blodig vidare.

Laurent, som inte varit i kyrkan, får av Matti veta vad som hänt vid kyrkan. När Laurent finner Ina i skogen, är hon död.

Pressreaktion Svensk filmografi

En löjeväckande film, var den samfällda kritikeruppfattningen. Men exempelvis Robin Hood i StT tillerkände samtidigt filmen viss charm.

AB (K E): "När man ser en så romantisk sagolek som denna utspelas i Dalom så vill det till att hålla det realistiska tänkandet i styr. Satkärringar kan man väl förmoda att det finns, men absolut inte så förtjusande häxor som Marina Vlady. Ett sådant faktum skulle förmodligen för länge sedan exploaterats och omsatts i god dollarvaluta av Rättviks hembygdsföreningar.

Bortser man från att miljöns närhet skapar ett visst löje så återstår en stundtals mycket vacker film, välspelad i synnerhet av de två franska huvudrollsinnehavarna Marina Vlady och Maurice Ronet. (-)

Fotografiskt sett hade fransmännen inte lockat fram några originella aspekter på landskapet. Vackra men banala skogsmotiv omväxlande med trolska skogstjärnar, som redan tidigare speglat så många svenska filmkameror, var den dominerande ramen.

Som en fransk honnör åt värdlandets filmkonst får man väl uppfatta Marina Vladys lilla nakenbad."

StT (Robin Hood): "Filmen spelades in i Sverige i fransktsvenskt (Nordisk Tonefilm) samarbete. Själva historien (skriven av fransmän) är naturligtvis befängd -- ur svensk synpunkt. Men inte ur utländsk. Ute i världen tror man vad som helst om den hemlighetsfulla Norden.

Det har vi bevis på. Den tyska publiken röstade fram Häxan till segrarplats vid sommarens filmfestival i Berlin, och den amerikanska Varietys kritik är synnerligen nådig. Så vi kan spara på vår ironi.

Häxan är inte alls någon bra film -- den är i många stycken amatörmässig -- men den har en odisputabel charm. (-)

Vad som i svenska ögon och öron gör Häxan till ett sådant särdeles skådespel är att handlingen förlagts till modärn tid, att svenska skådespelare (Ulf Palme, Naima Wifstrand -- ett praktfullt huvud -- Rune Lindström m fl) är med, att det talas svenska, svenskfranska, fransksvenska och franska varvtals. Och så lustspelsavsnittet i mitten.

Ty mitt i den 'dramatiska' filmen har fransmännen lagt in ett lustspelsmoment à la 'kusinen från landet besöker första gången storstaden'. Ingenjören bilar in till Falun med häxan (barfota, iförd endast nattlinne i nylontrikå). Folk gapar, hon gapar -- och inköper högklackade guldskor . . .

Men -- filmen är mycket underhållande. Av olika orsaker. Det är t ex högst pittoreskt när arbetsförmannen Ulf Palme rusar in i Kalevala-atmosfären och på renaste svenska ryter: 'Var fan är min korv'."

DN (C B-n): "Bland det värsta som finns: fiaskon på högsta nivå. Fiaskon med konstnärliga pretentioner. Häxan, resultatet av ett ambitiöst svensk-franskt samarbete, är ett sådant fiasko, ett pekoral på hemska villovägar i susande Dalaskogar och på ett glittrande Siljan. En och annan filmfrälst kan kanske finna några försonande drag i eländet: de vackra naturbilderna, den purunga Marina Vladys vilda flickansikte, präglat av oskuld, väntande på otukt, själva filmsagan med dess valhänta försök att leka med fornt och nytt 'under eviga stjärnor'. Men filmen som sådan är en gräslighet."

Kommentar Svensk filmografi

Inspelningen av Häxan påbörjades 16.8.1955 och avslutades 27.10.1955 i Paris.

Alexandr Kuprin (1870-1938) var en realist i Tolstojs och Tjechovs anda som fått flera av sina verk filmatiserade. Bl.a. har "Olesia" (Häxan) filmats två gånger i Sovjetunionen: 1915 av N. Arbatov och 1971 av Boris Ivtjenko. Andra verk som filmats är "Pojedinok" (Duellen) (1910 och 1957) och "Belyj pudel" (Den vita pudeln) (1956). "Olesia" utkom i svensk översättning 1923 under titeln "En häxa".

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se