Originaltitel | Ingen morgondag |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Producent | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1957-10-17 |
Kolbjörn Knudsen
Bergas, Rauls far, Astrids man
Allan Edwall
poet, Rauls vän
Carl-Olof Alm
konstnären, Rauls vän
Det är på ett slagfält i Karelen under fortsättningskriget. Det pågår intensiv skottlossning mellan finska och sovjetiska trupper. Det sovjetiska övertaget är starkt och på finsk sida...
Det är sällan en film skiftar så ofta i konstnärlig kvalitet, skrev Robin Hood i StT om Ingen morgondag. Filmens ojämnhet påtalades också av flera andra kritiker....
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Översatt titel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Producent | |
Foto | |
Musik |
|
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Scenario | |
Inspicient | |
Musikarrangör |
Jarl Kulle | Viktor Aaltonen | ||
Margit Carlqvist | Astrid Bergas | ||
Lars Ekborg | Raul Bergas, Astrids styvson | ||
Kolbjörn Knudsen | Bergas, Rauls far, Astrids man | ||
Allan Edwall | poet, Rauls vän | ||
Carl-Olof Alm | konstnären, Rauls vän | ||
Gunnar Olsson | Toivo Hietari | ||
Olof Widgren | doktor Linnamo, chef för Bergas kemiska forskning | ||
Brita Öberg | fru Hietari | ||
- | Ej krediterade: | ||
Åke Lindman | förrymd fånge | ||
Axel Slangus | blind tiggare | ||
Henake Schubak | Bergas betjänt | ||
Eric Fröling | socialhjälpstjänsteman | ||
Anneli Sauli | konstnärens modell | ||
Jan Olov Winnersjö (som Jan Olov Andersson) | pojke som pekar ut mordplats | ||
Kari Sylwan | sekreterare på Bergas kontor |
Produktionsbolag | AB Svea Film | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Svea Film | 1957 |
Det är på ett slagfält i Karelen under fortsättningskriget. Det pågår intensiv skottlossning mellan finska och sovjetiska trupper. Det sovjetiska övertaget är starkt och på finsk sida beordras återtåg. Men kapten Viktor Aaltonen hörsammar inte ordern. Han tar sig fram till en sårad soldat som skriker högt av smärta. Med ett skott gör han slut på soldatens lidande.
Viktor Aaltonen förs till det sovjetiska fånglägret Vorkuta där han får tillbringa ett tiotal år.
Ovan vid den återvunna friheten återvänder Viktor till Helsingfors där han kommer i kontakt med den framgångsrike industrimannen Bergas som också var Viktors chef i armén. Bergas tar emot Viktor hjärtligt och erbjuder honom jobb som konjunkturobservatör. Viktor accepterar efter viss tvekan.
Som hisskonduktör i Bergas stora kontorsbyggnad möter Viktor en gammal bekant, Toivo Hietari, tidigare sergeant. De börjar tala krigsminnen, och Hietari bjuder Viktor hem till sig i kväll. Det finns en gammal flaska vodka - ett krigsbyte - att knäcka. Viktor tackar ja.
På kvällen befinner sig Viktor dock hemma hos Bergas. Här finns förutom värden också hans hustru Astrid, hans son Raul, till vilken Astrid är styvmor, samt Rauls dagdrivande vänner, en konstnär och en poet. Plötsligt kommer Viktor ihåg vad han bestämt med Hietari. Det var viktigt, säger han bedrövad.
Med en flaska i handen står Hietari och väntar utanför sin bostad.
Sedan Bergas hastigt måst åka hemifrån behövs det bara ett par dagar för att Astrid och Viktor ska bli intensivt förälskade i varandra. Hon ber honom föra henne bort från hennes nuvarande liv, men han tror inte att hon skulle stå ut med att vara fattig.
Utanför hissen på jobbet står Viktor beredd att framföra sina ursäkter till Hietari, men när hissdörren öppnas, finns ingen Hietari där. Det är en annan man som är hisskonduktör.
Astrid och Viktor fortsätter att träffas. De reser ut på landet en vecka. När veckan gått och de är på hemväg i Astrids bil, kommer en pojke i tioårsåldern rusande över vägen. Han dödas omedelbart av bilen. Viktor bär bort den lilla kroppen och lägger den på en undanskymd plats vid en strand.
Vi kunde inte ha handlat på annat sätt, säger Astrid efteråt.
Nyheten för dagen i radio och tidningar är att en mördare rymt från ett fängelse. Den följs snart av nyheten att en liten pojke hittats mördad. Både Viktor och Astrid lider svåra kval.
Den förrymde fången spåras upp av polisen och blir nedskjuten.
Astrid, Viktor, Raul och hans vän poeten gör en utflykt. De besöker platsen där den dödade pojken hittades. Flera andra nyfikna har också kommit dit.
Åter hemma hos Bergas visar Raul öppet att han är kär i sin styvmor. Både Viktor och Astrid försöker tröstande tala honom till rätta.
Viktor söker upp Bergas på kontoret och råder honom att unna sig lite semester, att resa bort -- inte minst för Astrids skull. Hon behöver det.
Det ringer på dörren till Viktors enkla bostad. Han öppnar inte. Utanför står Astrid. Jag reser i morgon, ropar hon förtvivlad. Jag måste få tala med dig. Jag är inte längre rädd för att vara fattig.
Jag hatar dig! skriker hon, innan hon går.
Klädd i uniform går Viktor genom stan. Han tittar mot skyn.
Ett flygplan passerar.
Viktor går in hos kriminalpolisen.
Censurnummer | 90914 |
---|---|
Datum | 1957-10-07 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2880 meter |
Kommentar | Aktindelning: 535-565-560-575-365-280 = 2880 m - 105 minuter. Aktlängder: 535, 565, 560, 575, 365, 280. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Optisk mono |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2880 meter |
Längd i minuter | 105 min |
Akter | 6 rullar |
Det är sällan en film skiftar så ofta i konstnärlig kvalitet, skrev Robin Hood i StT om Ingen morgondag. Filmens ojämnhet påtalades också av flera andra kritiker. Långtråkighet var dock den dominerande helhetskarakteristiken.
StT (Robin Hood): "Det är sällan svensk film griper sig an med ett så djupt och väsentligt ämne som i Ingen morgondag (Svea Film), och genomför behandlingen så konsekvent, utan svansviftningar åt ytliga publiklager.
Och det är sällan en film skiftar så ofta i konstnärlig kvalitet och i sitt grepp om åskådaren. Som bildberättelse är Ingen morgondag mattssonskt bra, ja fullödig - han har dirigerat en utmärkt finsk fotograf. Men det 'litterära' underlaget - talscenerna och replikerna - klickar ideligen, fast skådespelarna för det mesta förmår trolla bort pekoralismen i de ord de har att säga. (-)
Mika Waltari är svag som dialogförfattare, men de t y p e r han ställer fram är riktiga i all sin otäckhet. Det märks på skådespelarna, som utför dem lysande. Allra bäst kanske Allan Edwall som författaren, Waltaris språkrör. (-)
Man tycker i början att Kulle uppträder underligt stelt. Sedan förstår man att det är riktigt: han ä r förstelnad, han kan inte vara som andra, han står närmare döden än livet. Han är personifikationen för tusende, hundratusende män, som kriget märkt.
Han f ö r s ö k e r nog anpassa sig. Kulle visar detta övertygande. Men Aaltonen k a n inte. Och snart är han tillbaka i försteningen. Men sina moraliska principer - lojaliteten, renhårigheten - ruckar han inte på.
Det är denna gestalt, som Waltari och Mattsson ställt fram och Kulle spelar, som man först och främst minns från Ingen morgondag. Ju mera man tänker på den, dess mera griper den. Det är den som ger filmen resning och gör den till en 'bra', en väsentlig film - trots den ymniga fräknigheten av skönhetsfläckar."
AB (Filmson): "Höga berg och djupa dalar. Arne Mattsson har ännu en gång lämnat ifrån sig en ojämn film där man blir så mycket mer irriterad av plattityderna och den uppstyltade dialogen därför att filmen i de flesta avsnitt är urstyv. Tag inledningen med de rivande stridsscenerna och nyckelbilderna till Jarl Kulles krigsmärkte unge man och hans senare öden i fredstid. Rent av mästerliga som bildkonst är de snabbt antydande bilderna från fånglägrets inferno och återseendet på den ånglokssotiga dimmiga järnvägsstationen. Som kontrast till denna grå tristess en lika finländsk interiör från ett ultramodärnt industrikontor i rostfritt och keramik.
I bild och i spel, och som story, fängslar filmen med Kulle som butter och motvillig vän i huset och älskare, Margit Carlqvist som en besynnerligt tilltotad blond lyxhustru och Lars Ekborg som i hemlighet förälskad styvson. Vore det stumfilm skulle man utan vidare acceptera de patetiska, poetiska och understundom cyniska kärleksscenerna men så fort människorna öppnar mun blir det pekoral."
SvD (Höök): "Sällan har en film döpts mera träffande. Detta är filmen utan morgondag. Den består av en ändlös rad hopfogade longörer med pauser emellan. Manuskriptet är tomt och innehållslöst och regissören har lyckats få fram detta i en oanad utsträckning. Producenten måtte ha läst berättelsen och räknat på fingrarna: krig, mord, dödsolycka, hor och det goda samvetets seger på slutet. Vilken film det kan bli!
Det görs inte ett försök att reda ut det eventuella inre sammanhang som väl ändå måtte ha föresvävat författaren. Folk står rätt upp och ned på golvet och talar förbi varann i otympliga repliker, som har den fördelen att de av tekniska brister inte hörs mer än varannan gång."
Det är osäkert huruvida Ingen morgondag ens till någon del inspelats i Sandrew-Ateljéerna, trots att filmen där förekommer i produktionslistan med nummer 258. De scener, som eventuellt inspelats där, bör under alla omständigheter vara få. Producenten Jack S. Kotschack uttrycker saken kategoriskt i reklammaterialet för filmen. Där skriver han att man "valt att förlägga inspelningen till Finland, Waltaris land - till huvudstaden Helsingfors och dess omgivningar".
Mika Waltaris (1908-1979) roman "Ei koskaan huomispäivää" ("Ingen morgondag") utkom i original 1942 och i svensk översättning 1944.
1957 | 1957 | |||||
AB Sandrew-Ateljéerna | Stockholm | Sverige | (osäker uppgift) | |||
Helsingfors | Finland | |||||
Porkala (Porkkala) | Finland |
Sverigepremiär | 1957-10-17 | Palladium | Stockholm | Sverige | 105 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1957-10-17 | Palladium | Stockholm | Sverige | 105 min |
Originaltitel | Kuolema, op. 44. Valse triste | |
---|---|---|
Kompositör | Jean Sibelius | (1903, reviderad 1904) |
Originaltitel | Ali Baba | |
---|---|---|
Kompositör | Fred Markush | (1930) |
Textförfattare | István Weiner | (ungersk text 1930) |
Erkki Tiesmaa | (finsk text 1941) |
Originaltitel | Ingen morgondag | |
---|---|---|
Kompositör | Einar Englund |
Andra världskriget |
Bilolyckor |
Dödsfall |
Finland/Porkala |
Fortsättningskriget mellan Finland och Sovjet 1940-1944 |
Främlingskap |
Fångläger |
Förrymda fångar |
Helsingfors |
Hisskonduktörer |
Industrimän |
Konstnärer |
Krig |
Krigsfångar |
Officerare |
Oskyldigt misstänkta |
Otrohet |
Poeter |
Polis |
Samvetskval |
Smitning/bilolycka |
Underofficerare |
Äktenskap |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 16 mm |
Längd i meter | 1118 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2754 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2724 |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Mika Waltaris INGEN MORGONDAG |
Tryckeri | Wicksells tryckeri |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Ingen morgondag. Av Mika Waltari. Scenario: Vl. Semitjov. |
Omfång | 178 s. Miljölista (12 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Ingen morgondag. Av Mika Waltari. Scenario: Vl. Semitjov. |
Omfång | 178 s. Miljölista (12 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | SET |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |