Såsom i en spegel (1961)

Media (3 st)

Oscarsbelönat kammarspel där Harriet Anderssons hudlösa Karin glider allt djupare ner i sinnessjukdomen, vampyriskt iakttagen av sin romanförfattande far i Gunnar Björnstrands gestaltning.

Såsom i en spegel utspelar sig på en ö under ett dygn i fyra människors liv. Vi möter författaren och änklingen David (Gunnar Björnstrand), hans negligerade barn Karin (Harriet Andersson) och Minus (Lars Passgård) samt Karins man Martin (Max von Sydow). Under tiden David bott i Schweiz har Karin legat på mentalsjukhus och han, som enbart är på tillfälligt besök, rids av dåligt samvete. Den 17-årige sonen Minus omsätter sin pubertala kris i kreativitet och tillsammans med Karin och Martin uppför han ett egenskrivet teaterstycke till faderns ära. David, som precis färdigställt en ny roman, krisar i sitt konstnärskap som bygger på popularitet snarare än kvalitet. När Karin under en nattlig vandring smygläser faderns dagbok avslöjas att denne kallsinnigt observerar henne för att använda hennes sjukdom som romanstoff.

Såväl tematik som karaktärer i Såsom i en spegel känns igen från Bergmans övriga filmer, men här dras kammarspelets form till sin spets. Uppbyggnaden är musikalisk där persongalleriets kvartett utgör olika stämmor som möts och skils i olika konstellationer. Den enda faktiska musik som förekommer utgörs av sarabanden från Johann Sebastian Bachs Cellosvit nr 2, som förekommer inte mindre än fyra gånger.

Den klassiska musiken kom från och med denna film att få allt större betydelse i Bergmans filmer till och med det som blev hans sista film Saraband från 2003.
Såsom i en spegel blev väl mottagen i pressen och signaturen Robin Hood skrev exempelvis i Stockholms-Tidningen: ”Den kan inte mätas med de vanliga filmmåtten. Men man kan säga att den är Bergmans väsentligaste film, slutpunkten i en lång karaktärsutveckling.”

Filmen var den första av Bergmans filmer att utspelas på Fårö, en ö som efter det kommit att bli liktydig med Bergmans mentala landskap och där samarbetet med fotografen Sven Nykvist spelade en avgörande roll. Såsom i en spegel var Bergmans andra film med Nykvist efter samarbetet med Jungfrukällan (1960). Fårös säregna miljö utgör här en karg inramning åt de alienerade karaktärerna som kämpar för att nå varandra.

Tillsammans med Nattvardsgästerna (1963) och Tystnaden (1963) kom filmen att utgöra Bergmans trilogi om Guds tystnad. Även om den kan framstå som sträng till tematik och genomförande finns här stunder av närhet och ömhet. Framför allt finns här Harriet Anderssons hyperkänsliga porträtt av Karin. Efter att ha fått sitt publika genombrott i den mer lättsinniga Sommaren med Monika (1953) fick hon här ge prov på hela sin kapacitet.

Såsom i en spegel är något av ett referensverk och utgör tydlig inspirationskälla för filmer som exempelvis Noah Baumbachs The Squid and the Whale (2005) och Arnaud Despechin En julberättelse (2009), samtidigt som den i sin tur lånar tematik från författare som Strindberg och Tjechov.

Anna Håkansson (2015)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Saken är Oscar!"

Läs mer om denna film i vår artikel "Demoner och kungligheter i det overkliga – psykisk ohälsa i svensk film"

Läs mer om denna film i vår artikel "Intervju med Peter Grönlund"

Läs mer om denna film i vår artikel "Svenskarna och Oscarsgalan"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Såsom i en spegel
Svensk premiärtitel	Såsom i en spegel
Internationell titel	Through a Glass Darkly
Distributionstitel	Som i et speil (Norge) Kuin kuvastimessa (Finland) Como en un espejo (Spanien) Wie in einem Spiegel (Tyskland) À travers le miroir (Frankrike) Detrás de un vidrio oscuro (Argentina) Mesa ap' ton spasmeno kathrefti (Grekland) Jak w zwierciadle (Polen) Jako v zrcadle (Tjeckoslovakien) Tükör által homályosan (Ungern) Soos in 'n spieël (Sydafrika) Праз цмянае шкло (Vitryssland) Praz cmjanae šklo (Vitryssland) Through a Glass Darkly (Storbritannien/USA) Som i et spejl (Danmark) Nagu peeglis (Estland) Μέσα από τον ςπασμένο kαθρέφτη (Grekland) Kroz tamno ogledalo (Kroatien) Come in uno specchio (Italien) מבעד לזכוכית אפלה (Israel) Kaip veidrodyje (Lettland) Als in een donkere spiegel (Nederländerna) Através de um espelho (Brasilien) Em busca da verdade (Portugal) Сквозь тусклое стекло (Ryssland) Skvoz' tuskloe steklo (Ryssland) Aynadaki gibi (Turkiet) Як у дзеркалі (Ukraina) Jak u dzerkali (Ukraina) A través del espejo (Mexiko)
Videotitel i Sverige	Såsom i en spegel
Inspelningstitel	Tapeten

Regi	Ingmar Bergman
Manus	Ingmar Bergman
Produktionsledare	Allan Ekelund
Foto	Sven Nykvist
Musik	Erik Nordgren (originalmusik)
Arkitekt	P.A. Lundgren
Klippning	Ulla Ryghe
Ljudtekniker	Stig Flodin
Regiassistent	Lenn Hjortzberg
Scripta	Ulla Furås
Inspelningsledare	Lars-Owe Carlberg
B-foto	Rolf Holmqvist Peter Wester
Exekutör	Erling Bløndal Bengtsson (violoncell)
Rekvisita	Karl-Arne Bergman
Kläder	Max Goldstein (som Mago)
B-ljud	Staffan Dalin
Specialeffekter, ljud	Evald Andersson

Harriet Andersson	Karin
Gunnar Björnstrand	David, författare, Karins far
Max von Sydow	Martin, läkare, gift med Karin
Lars Passgård	Fredrik alias Minus, Karins yngre bror

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri	1961
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2015
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1998
Distributör i Sverige (köpvideo)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1998
Distributör i Sverige (DVD)	SF Home Entertainment	2004
Laboratorium	FilmTeknik AB

Filmen tilldrar sig under ett dygn på en ö. I inledningen kommer fyra människor upp på stranden efter ett bad i havet. De fyra är: David, romanförfattare, nyss hemkommen från Schweiz, änkling. Hans dotter Karin, som tidvis varit på sinnessjukhus, och är gift med Martin, som är läkare. Slutligen Davids sjuttonårige son, som kallas Minus.

Efter en argumentering om vem som skall lägga ut näten blir det de två fullvuxna männen, syskonen hämtar mjölken. Minus uttrycker sin avsky för kvinnor. Vid kvällsvarden berättar David att han snart reser till Schweiz igen, därefter skall han vara reseledare för en kulturdelegation i Jugoslavien. Nyheten mottas med en viss bestörtning, David tar fram gåvor till de andra. Det är uppenbart att han inte köpt dem i Schweiz utan på hemväg i Stockholm.

Syskonen uppför en av Minus skriven teaterpjäs om konstnärsrollen. Den handlar om en diktare som vägrar följa kärleken. I stället skriver han en dikt om den. Skådespelet berör David mycket illa. När natten faller sitter David ensam utanför huset.

När det blir gryning sitter David på sitt rum och rättar sitt romanmanuskript. Karin vaknar, går upp på vinden, uppför där en ritual av sexuell natur. David fortsätter att skriva, Karin kommer in i rummet, somnar där. Minus och David går ut för att ta upp näten, Karin vaknar, tjuvläser Davids dagbok, där han berättar om hur han kliniskt iakttar hennes obotliga sjukdom.

När David och Martin åker ut i båten berättar Martin vad Karin avslöjat för honom: dagboken. Martin anklagar David för känslokyla. David berättar då om sitt misslyckade självmordsförsök i Schweiz, hur hans bil stannade vid stupet, hur hans "tomhet" födde någonting som han har svårt att röra vid: "en kärlek - till Karin, Minus - och dig".

Under tiden har Karin fört upp Minus på vinden. Hon vill välja "det andra". Hon försvinner. Minus finner henne i ett vrak på stranden. Det regnar.

När Martin och David kommer hem efter båtturen söker Minus upp dem, för dem till Karin. Hon vill inte ha elchocker, hon vill inte leva i två världar, men Martin beställer ambulanstransport för henne. De börjar packa.

När Martin hämtar en huvudvärkstablett i köket försvinner Karin upp på vinden. De andra finner henne. Hon samtalar med "det andra". Hon vill vara ensam. Martin säger att det inte kommer någon Gud genom dörren som hon stirrar på. Man hör helikoptern komma.

De möts alla i vindstrappan, håller kvar henne, Martin ger henne en spruta. Hon berättar om dörren som öppnades, Guden som kom ut var en spindel. Den klättrade på henne, dess ögon var kalla och lugna. "Jag har sett Gud."

Karin förs bort i helikoptern. David och Minus samtalar, om kärleken som är i Gud, om Gud som är kärleken. Berättelsens avslutningsreplik är Minus: "Pappa talade med mig."

Censurnummer	98168
Datum	1961-10-04
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2445 meter
Kommentar	Aktindelning: 565-665-530-685 = 2445 m - 89 minuter. Aktlängder: 565, 665, 530, 685.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2445 meter
Längd i minuter	90 min
Akter	4 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

Allmänt taget mottogs "Såsom i en spegel" enhälligt positivt, ungefär såsom Robin Hood uttryckte det i slutet av sin recension i Stockholms-Tidningen: "Den kan inte mätas med de vanliga filmmåtten. Men man kan säga att den är Bergmans väsentligaste film, slutpunkten i en lång karaktärsutveckl ng."

I flera recensioner diskuterades, delvis kritiskt, den uppfattning om konstnärens moral och person som framskymtar i filmen. Det ambivalenta i kritikerattityden inför problemställningen i filmen antyds av några rader ur Pär Rådströms recension i BLM: "Min uppgift är att recensera film. En del film är konst. Ingmar Bergmans film "Såsom i en spegel" är konst. Och kan alltså recenseras som vore den konst. Låt mig då bara säga att författaren till konstverket uppenbarligen skäms för sitt konstnärskap. Att detta i viss mån skrämmer hans konstnärskap men att det också ger det dess spänning. Problemet är synbarligen olösligt."

Resonemanget utvecklades av Artur Lundkvist i hans recension i Chaplin: "Hur långt har Bergman klart för sig vad han uttryckt eller velat uttrycka med sin film? Det ser ut som om han i det längsta litade till ingivelsen, till konsten som självuppbärande magi. Men sen drar han över den ett mått av mer eller mindre vilseledande rationalisering, utvändiga tillrättalägganden, kanske i syfte att inte förråda för mycket om sig själv. Denna bristande genomlysning av sina egna bevekelsegrunder tycks ge honom den skuldkänsla mot konsten som han ständigt återkommer till. Processen förefaller höra intimt ihop med hans produktiva villkor, en fruktbar mörkläggning av drivkrafterna som ofta märks hos honom som ett drag av kvardröjd "pubertetsneuros".

Oklarheten om innebörd och syften bidrar ofta att göra Bergmans filmer oroande och intressanta, eggande provokativa just genom sin mångtydighet. Det är hans konstnärliga dilemma som både för honom framåt och riskerar att dra ner honom, som både utgör hans styrka och hans svaghet."

Kommentar Svensk filmografi

Såsom i en spegel var Sveriges bidrag till Biennalen i Venedig 1962. Filmen belönades med Oscar som bästa utländska film 1962.

Manuskriptet till Såsom i en spegel som på svenska utkom i "En filmtrilogi", 1963, har även publicerats på flera främmande språk.

				1961	1961
Filmstaden	Råsunda	Sverige
Fårö	Gotland	Sverige

Sverigepremiär	1961-10-16	Fontänen	Stockholm	Sverige	89 min
	1961-10-16	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	89 min
Annan visning	1962-03-13		New York City, New York	USA		(biografpremiär i USA)
	1970		Warszawa	Polen		(endast Art Cinemas)
TV-visning	1970-10-16	TV1		Sverige	85 min
	1988-07-13	TV2		Sverige	85 min
Videorelease	1998-03			Sverige	85 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2003-01
TV-visning	2003-08-03	SVT2		Sverige	85 min
Dvd-release	2004-04-28			Sverige	85 min
TV-visning	2006-07-25	SVT1		Sverige	85 min
FIAF-visning	2018-01-01	British Film Institute	London	Storbritannien
Annan visning	2018-02-01	Janus Films	New York	USA
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-02-07	Splendid Palace	Riga	Lettland
	2018-04-13	Beijing Film Festival	Peking	Kina
FIAF-visning	2018-04-28	La Cinemathèque québécoise	Montreal	Kanada
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-05-08	Edinburgh Filmhouse	Edinburgh	Storbritannien
FIAF-visning	2018-05-15	Jerusalem Cinematheque	Jerusalem	Israel
	2018-05-17	Cinema Orion	Helsingfors	Finland
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-05-22	Verdensteatret, Tromsø		Norge
	2018-05-23	Art-kino	Rijeka	Kroatien
	2018-06-12	Shanghai Film Festival	Shanghai	Kina
	2018-06-28	FJ Cines, CineSesc	São Paulo	Brasilien
	2018-07-13	Babylon	Berlin	Tyskland
TV-visning	2018-08-03	SVT2		Sverige
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-08-06	Metropolis	Hamburg	Tyskland
	2018-08-23	Taipei Golden Horse Film Festival	Taipei	Taiwan
	2018-08-29	HKIFF	Hong Kong	Kina
	2018-08-29	Kino Rex	Bern	Schweiz
Cinemateksvisning	2018-09-12	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-09-13	Filmhaus Nürnberg - kommkino	Nürnberg	Tyskland
	2018-09-13	Films by the sea	Vlissingen	Nederländerna
	2018-09-13	Stadtkino Basel	Basel	Schweiz
FIAF-visning	2018-09-17	Det Danske Filminstitut	Köpenhamn	Danmark
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-09-20	Espaço Itaú de Cinema	Rio de Janeiro	Brasilien
	2018-10-19	MTÜ Must Käsi/Kino Sõprus	Tallinn	Estland
	2018-10-19	MTÜ Must Käsi/ Tartu Elektriteater	Tartu	Estland
	2018-10-29	LAB111	Amsterdam	Nederländerna
	2018-11-07	Kolkata Film Festival	Kolkata	Indien
TV-visning	2019-10-29	SVT1		Sverige
	2019-11-13	SVT24		Sverige
	2022-01-29	SF Kanalen		Sverige
	2022-02-22	SF Kanalen		Sverige
	2022-04-30	SF Kanalen		Sverige
	2022-05-10	SF Kanalen		Sverige
	2022-05-24	SF Kanalen		Sverige
	2022-09-08	SF Kanalen		Sverige
	2022-09-11	SF Kanalen		Sverige
	2022-09-13	SF Kanalen		Sverige
	2022-11-16	SF Kanalen		Sverige
	2022-12-21	SF Kanalen		Sverige	91 min
	2023-01-28	SF Kanalen		Sverige	91 min
	2023-02-21	SF Kanalen		Sverige	91 min
	2023-04-29	SF Kanalen		Sverige
	2023-05-09	SF Kanalen		Sverige
	2023-05-23	SF Kanalen		Sverige
	2023-09-07	SF Kanalen		Sverige
	2023-09-10	SF Kanalen		Sverige
	2023-09-12	SF Kanalen		Sverige
	2023-11-15	SF Kanalen		Sverige
	2023-12-20	SF Kanalen		Sverige

Originaltitel	Svit, violoncell, BWV 1008. Nr 2, d-moll. Sats 4 (Sarabande)
Kompositör	Johann Sebastian Bach	(1720)

British Academy of Film, Television and Arts	London	1963			(Best film from any source)
Pris		1963		Harriet Andersson	(tyska filmkritikens pris för hennes roll)
Academy Award-nominering	Los Angeles	1963		Ingmar Bergman	(bästa manus 1962/Best Writing, Story and Screenplay - Written Directly for the Screen 1962)
Filmbewertungsstelle (Wiesbaden)	Wiesbaden	1962			(prädikat: besonders wertvoll)
Svenska Filmsamfundet	Stockholm	1962		Harriet Andersson	(diplom för hennes roll)
Pris	Bryssel	1962			(belgiskt filmkritikerpris / Belgian Critics Award)
Academy Award of Merit (Oscar)	Los Angeles	1962			(bästa utländska film 1961/Best Foreign Language Film 1961)
Evangelische Filmgilde		1962			("Monatsbeste")
Office Catholique Internationale du Cinéma	Berlin	1962

Såsom i en spegel [trailer] (1961)

Trailer till

Såsom i en spegel (1961)

Fiske

Fårö

Författare

Helikoptrar

Kammarspel

Läkare

Sinnessjukdom

Skådespel

Sommarhus

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2413

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2417

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2443

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2443

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2445

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	En film av Ingmar Bergman SÅSOM I EN SPEGEL
Tryckeri	Kopia
Affischdesign	Ranke Sandgren

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	En film av Ingmar Bergman SÅSOM I EN SPEGEL
Tryckeri	Kopia
Affischdesign	Ranke Sandgren

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	SÅSOM I EN SPEGEL
Tryckeri	Zetterlund & Thelanders boktryckeri AB

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Kostymskiss
Arkivalietitel	Karin
Teknik	tusch
Storlek	24 x 33

Typ	Museiföremål
Omfång	Tapeter, ritade av PA Lundgren till "Såsom i en spegel"

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Film L-131. En film av Ingmar Bergman.
Omfång	148 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Through a glass darkly (Såsom i en spegel). A film by Ingmar Bergman.
Omfång	2 s. Produktionsuppgifter och rollista ingår.
Språk	Engelska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Through a glass darkly
Omfång	22 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	SET
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Svartvit
Bärare	DCP
Längd i minuter	90 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264