Originaltitel | Kungsleden |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Förlaga | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Utmärkelser |
|
Åldersgräns | Barntillåten |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1964-12-19 |
Guy de la Berg
en tysk turist
Josef Blind
Andreas, samisk renskötare
En ung man, kallad "Du", vandrar utefter Kungsleden, den långa vackra vandringsleden genom den svenska fjällvärlden. För tio år sedan gick han samma väg med Leni Wodak, en judisk flicka....
Filmrecensenterna i Stockholms huvudtidningar var ense om att Gunnar Höglund gått till verket med stark ambition men beträffande graden av hans misslyckande varierade åsikterna. Göran O....
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Internationell titel |
|
Distributionstitel |
|
Alternativtitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Regiassistent |
|
Rådgivare |
|
Scripta |
|
Inspelningsledare | |
B-foto | |
Musikarrangör | |
Smink | |
Övrig medarbetare |
|
Mathias Henrikson | "Du" | ||
Maude Adelson | Leni Wodak | ||
Lars Lind | "Den andre" | ||
Guy de la Berg | en tysk turist | ||
Josef Blind | Andreas, samisk renskötare |
Produktionsbolag | Svenska AB Nordisk Tonefilm | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | Warner-Tonefilm AB | 1964 | |
Laboratorium | FilmTeknik AB | ||
Mixning | Svenska AB Nordisk Tonefilm |
En ung man, kallad "Du", vandrar utefter Kungsleden, den långa vackra vandringsleden genom den svenska fjällvärlden. För tio år sedan gick han samma väg med Leni Wodak, en judisk flicka. "Du" älskade Leni men förstörde förhållandet av brist på erfarenhet och självtillit. Den gången de skildes föreslog Leni att de skulle träffas igen om tio år. Då skulle de vara förståndigare.
"Du" vandrar nu i självrannsakans och botgöringens tecken. Vid varje stycke av vägen tränger sig minnena på. Det närvarande och det förflutna, verklighet och föreställning vävs oupplösligt samman. Han minns hur Leni lekande lätt balanserade på forsbrons tvärslåar då de skulle över jokken. Själv var han nära att falla i och greps av dödsskräck.
Han möter en tysk som gärna vill slå följe men "Du" vill gå ensam. Han berättar för tysken att han är gift. Han kommer till stugan där han och Leni upplevde sin första kärleksnatt. Hon var den erfarna och överlägsna och till och med skrattade åt hans fumlighet. Nästa morgon badade hon naken i jokken. Han förebrådde henne den oblygheten.
"Du" fortsätter sin vandring och tycker sig av stugornas liggare förstå att Leni går ett dygn framför honom på leden. Han minns hur Leni bevittnade renmärkningen och blev starkt upprörd. Han menade att djuren ingenting kände men hon tänkte på tyskarnas metoder i förintelselägren, som hon visste mer om. Senare på kvällen vägrade hon hånfullt att ligga med honom. Förödmjukelsen bränner i honom. Då hon började umgås med en renskötande same kunde han inte behärska sin svartsjuka. Han talade föraktfullt om "lappar". Och judar är judar, svarade Leni.
Så kommer brytningen. I känslan av att vara utestängd försöker han närma sig Leni i sömnen. Hon vaknar och en häftig kamp äger rum. Leni känner sig utsatt för våldtäkt. "Du" ber om förlåtelse och lovar att lämna henne i fred men hon står fast vid sitt beslut att ge sig av. Han hinner upp henne vid en jokk och griper tag i hennes hand. Hon rycker den till sig och störtar i vattnet. Leni tycker det liknar ett mordförsök. När hennes kläder torkat skiljs de. Kanske ses vi om tio år, säger hon.
"Du" fortsätter sitt sökande efter Leni. I jokken där hon föll i vattnet finner han henne död. Han misstänker att hon blivit mördad. I en raststuga möter han kort därpå "den andre", lik "Du" men säkrare i sitt uppträdande. Den andre övertalar "Du" att bestiga en bergskam. De börjar klättringen uppåt men halvvägs grips "Du" av panik och vägrar fortsätta. Han är nu övertygad om att den andre är Lenis mördare och anklagar honom för flickans död. Då den andre försöker hjälpa "Du" att komma ned rycker "Du" i repet så att den andre störtar från klippan och dödas. "Du" tar sig ned från sin avsats och vandrar bort i dimman mellan bergen.
Censurnummer | 102696 |
---|---|
Datum | 1964-12-10 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Censurnummer | 102665 |
---|---|
Datum | 1964-12-03 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2905 meter |
Kommentar | Speltid: 106 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0. |
Bildformat | 1.66:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Optisk mono |
Färgtyp | Färg |
Färgsystem | Eastman Color |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2905 meter |
Längd i minuter | 106 min |
Akter | 5 rullar |
Filmrecensenterna i Stockholms huvudtidningar var ense om att Gunnar Höglund gått till verket med stark ambition men beträffande graden av hans misslyckande varierade åsikterna. Göran O. Eriksson (StT) fann diskutabla inslag i regissörens hantering av romanen och brister i personinstruktionen men karaktäriserade ändå filmatiseringen som "så klar, så fylld av uttrycksvilja, så disciplinerad redan på inspelningsplatsen att den tycks stryka hela tidssmaken mothårs". Under rubriken "Kungsleden blev fin film där färgen betyder något" framhävde Eriksson speciellt färgbehandlingen i följande ordalag:
"Här är äntligen en svensk regissör som använder färgen som ett naturligt uttrycksmedel. Varje färgbild i "Kungsleden" - liksom i "Ferrum" - är så känsligt beräknad att färgen hela tiden är betydelsebärande. Den håller de båda tidsplanen i sär, beskriver skiftningarna i Mathias Henriksons roll, stegras och sjunker i takt med berättelsen, lyfter eller ackompanjerar replikerna. Höglunds naturreportage tycks också här bygga på en vision som han i stort sett haft klar innan han börjat spela in. Han gestaltar den med en känslighet och ett medvetande om filmens resurser som genast ger honom en egen och unik profil i vår filmkonst."
Leif Furhammar (SvD) var däremot starkt negativ och tyckte att bristerna i personinstruktionen kom filmen att åtskilliga gånger slå "långt över på pekoralets domäner". Han beskrev den färdiga filmen som "ambitiös, talangfull - och dålig". Kritikern noterade Höglunds experimentlust efter franska förebilder (regissörerna Alain Resnais och Robbe-Grillet) men ansåg att Höglund misslyckats. Furhammar skrev:
"Nu är det tragiska och förödande, att Höglunds formexperimenterande så ytterst sällan slår väl ut. Greppen är övertydliga, allt är så ansträngt demonstrativt och uträknat. Det som skulle vara vagt och undanglidande, svårfångat och obestämt blir i stället handfast, hårt, påtagligt och grällt. Det är alldeles omöjligt att komma in i den stämning av själsligt gränsland och i den identitetsosäkerhet som filmen utan tvekan sökt uppnå."
Liknande synpunkter formulerades av Jurgen Schildt i AB. Under rubriken "Passioner i fickformat" skrev han att Höglund inte var mogen att använda en berättarteknik "som gått den långa vägen från Resnais 'Hiroshima min älskade' (1959) ända ner till 'Käre John'" (1964). Regissören borde också i barmhärtighetens namn ha "makulerat ett par scener med pekoralistisk anstrykning". Trots de negativa omdömena ville kritikern göra Höglund rättvisa med några uppskattande ord:
"Många av Gunnar Höglunds exteriörscener har vidd, blåst, vitalitet. Ofta slår han oss med bråda och chockerande bildväxlingar. Han har temperament. Han har dramatisk blick och en talang för den laddande detaljen. Det är dygder som man vant sig förknippa med hans kortfilmer. Långfilmer är inte bara längre utan svårare också. Men låt oss inte betvivla att Höglund kan reda sig i facket vad det lider. Om han hyfsar steget en smula."
Björn Nilsson (Expr) skrev under rubriken "Skickligt men kyligt reportage": "Jag har svårt att uppleva den (filmversionen) som riktigt angelägen, och jag tror att det sammanhänger med Höglunds grepp om uppgiften. Av romanens invecklade motivmönster har han gjort ett reportage, förfaret men kyligt. Romanen är medvetandets helvetesvandring allt längre in i ett töcken, men Höglunds kamera tycks ständigt studera detta skeende utifrån. Det ger filmen en grundkaraktär av distans, ibland av förstelning."
Mauritz Edström (DN) menade att det inte var en ointressant film och tyckte Höglunds satsning var "värd all uppskattning" även om den innebar "feltramp i äventyrligheten" (rubrik). "Det är ärofullare att till hälften stupa längs Kungsleden än att lägga sig på "Äktenskapsbrottarens" (1964) platta matta", skrev kritikern som inte ansåg att Höglunds symboliska realism räckte fram över den gräns där verkligheten råkar i upplösning och det fantastiska tar överhand.
Bosse Gustafsons roman "Kungsleden" med undertiteln "En romantisk thriller" utkom 1963 på Norstedts Förlag i Stockholm. Den följdes i oktober 1965 av romanen "Inspelningen" - tillägnad Svenska Filminstitutet - på samma förlag. I den skildrade Gustafson en författares vedermödor och plågsamma erfarenheter under en inspelning av ett av hans verk i fjällvärlden.
Den verkliga inspelningen i anslutning till den 21 mil långa vandringsleden mellan Abisko och Kvikkjokk i Lappmarken bjöd på betydande strapatser och försenades kraftigt av ihållande dåligt väder. Den pågick under juni-augusti 1964. Ulrik Sundström och Gert Fischer medverkade som alpina experter och Johan Wiklund skötte den från Tyskland importerade örnen Keron.
I flera tidningar omnämndes Kungsleden som Gunnar Höglunds långfilmsdebut efter hans Ferrum, en prisbelönt dokumentärfilm om vår järnhantering (1963). Höglund hade dock tidigare regisserat två mindre uppmärksammade långfilmer på 1950-talet.
Filmen erhöll av Svenska Filminstitutets jury 0,8 poäng, vilket innebar ett kvalitetsbidrag på 143 882 kr.
Kungsleden inbjöds till festivalen i Berlin 1965 där den emellertid möttes av en kallsinnig publik. Men i England blev filmen en publikframgång. Såväl i Sverige som utomlands utnyttjades de erotiska inslagen och Maude Adelsons fjällbäcksbad i reklamen. I Frankrike distribuerades filmen under den hemlighetsfulla titeln Sensuellement suédoise (Svenskt sensuell).
1964-06 | 1964-08 | |||||
Omega Films ateljéer | Stockholm | Sverige | ||||
Kungsleden | Abisko-Kvikkjokk |
Sverigepremiär | 1964-12-19 | Grand | Stockholm | Sverige | 106 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1964-12-19 | Grand | Stockholm | Sverige | 106 min | |
TV-visning | 1992-07-17 | TV2 | Sverige | 102 min |
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag | Stockholm | 1965 | (bidrag om 143 882,87 kr) |
---|
Bergsklättring |
Drömmar |
Filmad litteratur |
Fjällvandring |
Fjällvärld |
Främlingskap |
Judar |
Judeförföljelse |
Kungsleden |
Minnen |
Mord |
Nationella minoriteter, judar |
Nationella minoriteter, samer |
Rasdiskriminering |
Samer |
Svartsjuka |
Svenskar och utlänningar |
Thriller |
Vandringsleder |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2909 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2896 |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild Neutral bakgrund |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Gunnar Höglunds KUNGS LEDEN - en romantisk thriller efter Bosse Gustafsons roman |
Tryckeri | Ewes O.B. -tryck |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Gunnar Höglunds KUNGS LEDEN - en romantisk thriller efter Bosse Gustafssons roman |
Tryckeri | Uddeholms Offset |
Affischdesign | H. Gullberg |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Kungsleden. Filmförslag efter Bosse Gustafsons bok "Kungsleden". Bearbetning: Bosse Gustafson och Gunnar Höglund. |
Omfång | 89 s. Rollista (1 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Kungsleden. Filmförslag efter Bosse Gustafsons bok "Kungsleden". Bearbetning: Bosse Gustafson och Gunnar Höglund. |
Omfång | 116 s. Rollbeskrivning (1 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Kungsleden. Efter Bosse Gustafsons roman. Bearbetad till film av Bosse Gustafson och Gunnar Höglund. |
Omfång | 97 s. Personal- och miljölista (8 s.) 1964-05-12 ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Kungsleden. Efter Bosse Gustafsons roman. Bearbetad till film av Bosse Gustafson och Gunnar Höglund. |
Omfång | 178 s. Foto, personal- och miljölista (10 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Omfång | 116 s. Rollista (1 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Kungsleden. Efter Bosse Gustafsons roman. Bearbetad till film av Bosse Gustafson och Gunnar Höglund. |
Omfång | 178 s. Karta, produktionsuppgifter, scen- och rollista mm (10 s.) ingår + 20 s. lista över scener. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 16 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 15 s. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 3 |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Japanska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Finska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |