Kärlek 65 (1965)

Media (1 st)

En filminspelning på Österlen överskuggas av känslofälten runtomkring, med kärlekens och välståndets olika kval och sammandrabbningar. Trots många välkända förebilder åstadkommer Bo Widerberg ett eget uttryck, med bas i regissörens egna upplevelser.

Efter Barnvagnen och Kvarteret Korpen från debutåret 1963 – båda i sömmen mellan proletär måttfullhet och de trevande försöken till förfining – gick Bo Widerberg allt djupare in i den konstnärliga processen. Inför Kärlek 65, om en filmregissör i existentiell kris, levde han ”helt för att försätta sig i skapande läge”. Om inte konst för konstens skull, så väl liv för konstens skull – till varje pris. ”Hur mycket kan man skita i andra för att det ska svänga för en själv?”, frågar han i bakomfilmen "Widerberg 65".

Temat berörs direkt i filmen, från sommarlovsidyllen på Österlen till Stockholm och åter till havet och de böjande slätterna kring Kåseberga i Skåne. ”Blir du inte färdig med den här filmen snart?” frågar regissörens unga dotter Nina. ”Det är svårare nu, det har hakat upp sig den här gången”, svarar regissören Keve.

Keve Hjelm spelar alltså regissörens alter ego som med blandat resultat söker liv hos skådespelarna. ”Jag kan inte ta emot så mycket liv i den här scenen”, säger han till Thommy Berggrens fabriksarbetare. Och senare, för sig själv: ”varför kan jag inte få liv i dem?”. Problemet tycks dock lika mycket vara hans eget, en skaparkris som bottnar i samlevnadskris. Han älskar sin maka Ann-Marie (Gyllenspetz), men drabbas häftigt av Evabritt (Strandberg), hustru till den inbjudna föreläsaren Björn (Gustafsson).

Svenska såväl som utländska kritiker var berömmande och framhöll scenerna mellan Keve och Evabritt, sinnlig erotik trots att båda parterna älskar sina respektive mer än varandra.

Om Kvarteret Korpen var en film som uttryckte att folk blir friare om de har det bättre ställt, är Kärlek 65 en film som i hög grad ifrågasätter det förhållandet, inte minst genom föreläsaren, som menar att frihet att välja mellan olika alternativ i ett välfärdssamhälle kan göra det svårare att leva.

Knappt halvvägs kommer även ett konkret filmmanifest, där regissören åter jämför filmens vara med kärlekens, inspirerad av Godards uttalande om att film är sanning 24 gånger i sekunden. Allting har en moral - eller ingen alls. Keve menar att att det inte längre går att lång, obruten värld. Konstnären kan inte längre lägga pusselbitar med avsikt på det stora mönstret, bara hålla skärvorna mot ljuset, i bästa fall för en liten del av sanningen.

Kärlek 65 är en synnerligen franska nya vågen-inspirerad tilldragelse, från att skådespelarna fått behålla sina förnamn i filmen, till den sista frysbilden på ett par dubbelprojicerade drakar i skyn. Filmen är impressionistisk och fragmentarisk, med asynkrona bilder och dialog som sällan talar för publikens förståelse. Widerberg tog även det franska arvet vidare till att inkludera några namnkunniga italienare. Vissa titlar är generellt mer självklara än andra, Godards Föraktet, Fellinis 8 ½ och flera av Antonioni.

Till slut tar ledan överhanden även här, föreläsaren tröstar sig med citat av Moravia sedan Evabritt lämnat både honom och Keve. Den influgna Cassavetes-skådespelaren Ben Carruthers tröttnar och drar hem. Filminspelningen går i stå liksom livet. En sista festnatt konstateras att allt eländigt utom lumpen ligger på kvinnans lott. På låtsas skjuter barnet ner de vuxna bland tomflaskor, symbolisk bild av torftigt liv och lika andlös film.

Så försvinner mjölkbonden åter ut på slätterna. Regissören och föreläsaren - de två som delat kvinna och tankar - tycks lätta lite på teori och formaliteter, för att prova ett friare uttryck genom drakens visioner. Kanske ser vi också, utöver redan redovisad medelklassångest, bilden av ett havererat patriarkat.

 Jon Asp (2015)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Väntade och oväntade vänskaper i svensk film"

Läs mer om denna film i vår artikel "När den sexuella frigörelsen nådde vita duken"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Kärlek 65
Svensk premiärtitel	Kärlek 65
Internationell titel	Love 65
Distributionstitel	Roulette der Liebe (Tyskland) Love '65 (Storbritannien)) Amour 65 (Frankrike) Rakkaus 65 (Finland) Erotas '65 (Grekland) Kärlek 65 (Norge) Kärlek 66 (Danmark) Kærlighed 66 (Danmark) Любовь 1965 (Ryssland)
Videotitel i Sverige	Kärlek 65
Inspelningstitel	Kärlek 64

Regi	Bo Widerberg
Manus	Bo Widerberg
Foto	Jan Lindeström
Klippning	Bo Widerberg
Ljudtekniker	Sven Fahlén
Regiassistent	Kalle Boman
Inspelningsledare	Waldemar Bergendahl
Inspelningsassistent	Peder Björkegren
Negativklippning	Barbro Lidell
Rekvisita	Peder Björkegren
Mixning	Sven Fahlén Peder Björkegren (assistent) Lars Klettner (dialog)

Keve Hjelm	Keve, filmregissör
Inger Taube	Inger, fotomodell
Björn Gustafson	Björn
Evabritt Strandberg	Evabritt, Björns hustru
Ann-Marie Gyllenspetz	Ann-Marie, Keves hustru
Kent Andersson	Kent
Nina Widerberg	Nina, Keves dotter
Ben Carruthers	Benito, skådespelare
Tommy Berggren (som Thommy Berggren)	en skådespelare
Agneta Ekmanner	en skådespelerska

Produktionsbolag	AB Europa Film
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Europa Film	1965
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2017
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1998
Distributör i Sverige (köpvideo)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1998

Filmen är helt uppbyggd kring Keve, en filmregissör som har lyckats. Han har en vackert belägen sommarstuga i trakten av Kåseberga på Österlen i Skåne, en vacker hustru, Ann-Marie, och en liten dotter, Nina. Han borde alltså vara lycklig men känner sig i själva verket oharmonisk, ensam och disorienterad i tillvaron.

Som varje sommar har han bjudit in sina vänner till en liten fest. Dit har kommit bl.a. Inger och Kent, ett ungt par i begrepp att skiljas. Medan förberedelserna pågår för festen, lämnar Keve stugan och strövar planlöst i den närbelägna byn. Där får han se en affisch, som annonserar ett föredrag samma dag. Föredragshållaren, Björn, känner han flyktigt och han går för att lyssna på honom. Därvid träffar han Björns hustru Evabritt, som gör ett djupt intryck på honom.

Några månader senare. Det är höst och Keve är tillbaka i Stockholm. När han skall stiga in i en taxi, möter han av en slump Evabritt. Han har en lång och ansträngande arbetsdag bakom sig och känner ett behov att fly bort från en verklighet, som blivit allt mer disharmonisk för honom.

Han söker förlösning och harmoni hos Evabritt och en kärlekshistoria mellan dem utvecklar sig snabbt, trots att Evabritt fortfarande älskar sin man Björn. Men förhållandet mellan Keve och Evabritt utvecklar sig aldrig utöver det rent erotiska planet och ger heller inte Keve den förlösning ur hans personliga kris, som han hoppats på. När den oundvikliga krisen kommer, skiljs deras vägar.

Keves inspirations- och skaparkris visar sig efterhand djupare sett vara en samlevnadskonflikt. Hans hustru Ann-Marie glider allt mer och mer ifrån honom och söker kontakter åt andra håll. Nästa sommar är alla åter i Kåseberga och där träffas också Keve och Björn. Bägge har förlorat Evabritt.

En ung engelsk skådespelare, Benito, som skall medverka i Keves nya film, kommer också dit. Han och Ann-Marie känner sig dragna till varandra. Men när Inger dyker upp, blir det henne som Benito främst intresserar sig för. Tillsammans går de ut på kullarna och släpper upp stora pappersdrakar.

Skymningen kommer, Keve är ur gängorna och ställer till gräl med sina gäster, som efterhand ger sig av. Ann-Marie och Inger är slutligen de enda som är kvar.

Keve kommer in till Ann-Marie, när hon är i färd med att riva sönder de kärleksbrev, som han en gång skrev till henne. "De var vackra, men de betydde inget", säger hon och han svarar: "De betydde något när de skrevs". Men Ann-Marie genmäler: "Skall de fortfarande betyda något, måste du skriva nya".

I rummet bredvid sitter Inger med ett glas champagne och en tub sömntabletter. Nu längtar också hon efter ro och glömska.

Det blir deras dotter Nina, som åter för Keve och Ann-Marie tillsammans och när filmen slutar, har kanske Keves personliga kris fått sin lösning.

Men i rummet bredvid har Inger druckit ur champagnen och lagt ut sömntabletterna på nattduksbordet så att de bildar hennes namn. Hon sover - om tillfälligt eller för alltid lämnas öppet.

Censurnummer	103043
Datum	1965-03-12
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2625 meter
Kommentar	Speltid: 96 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0, 0.

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2625 meter
Längd i minuter	96 min
Akter	6 rullar
Dialogspråk	Svenska Engelska

Pressreaktion Svensk filmografi

Recensenterna var genomgående mycket positiva till filmen. De var i några fall kritiska mot den "lösa" formen i berättandet, det skenbara eller verkliga improviserandet och de talrika, öppet redovisade lånen från uttrycksformer, förbundna med namn som Fellini, Godard eller Antonioni.

Mest beröm fick kärleksscenerna mellan Keve Hjelm och Evabritt Strandberg. Göran O. Eriksson skriver om dem i Stockholms-Tidningen: "Deras möten i en vintrig Stockholmsvåning skildras med en sinnlig känslighet och knapphet som överträffar nästan allt jag har sett i svensk film från senare år."

Jurgen Schildt i Aftonbladet: "Det är några kärleksscener, på en gång sinnliga och andäktiga och överlägset avvägda; scener som lyckas där "Käre John" misslyckades och som plötsligt ger oss intrycket att detta är de första egentliga kärleksscenerna i en svensk film."

Lasse Bergström i Expressen: "Det finns (-) en kärleksscen med Keve Hjelm och Evabritt Strandberg mellan smärta och lek som hör till det varsammaste jag sett i svensk film".

Ett motiv som med jämna mellanrum återkommer i filmen är leken med pappersdrakar över de öppna strandvidderna vid Kåseberga. Leif Furhammar skriver i Svenska Dagbladet: "Leken med drakarna växer ut till en oändligt skön filmvision av tysta livlösheter mot vita himlar, på väg uppåt men aldrig lösgjorda, svävande, stillnande, fallande. Kameran själv är en drake i leken."

Jurgen Schildt i Aftonbladet: "De seglande drakarna mot Kåsebergas skyar, en utflykt genomlyst av vidd och trots och en stor frihet, om ni så vill sinnebilden för en inhemsk filmkonstnärs fullvuxna och respektingivande ambitioner: the sky is the limit."

Mauritz Edström i Dagens Nyheter: "Drakarna kan uppfattas som sinnebilder för längtan efter skapandets fria flykt men lika gärna också för de svävande tillstånd av osäkerhet och sökande som finns i relationerna mellan filmens människor".

Lasse Bergström i Expressen: "Det finns underbara iakttagelser och infall i "Kärlek 65", ögonblick då hela filmen svävar som en pappersdrake i luftströmmarna och det är långt både till jorden och himlen."

Flera recensenter uppehåller sig mer eller mindre utförligt vid Bo Widerbergs strävan att ge filmen en djupare dimension. Sålunda skriver Leif Furhammar i Svenska Dagbladet: I filmen "exponeras en livsatmosfär, där välståndsresurser och intellektualism raserat värden och självklarheter men där inga nya hållfasta attityder står till buds. Ingenting som ger ett meningsfullt mönster åt sysselsättningar och konflikter."

Och han fortsätter: Jag ser bristerna, men "de kommer mig liksom inte vid. Högt över bristerna reser sig stämningarna och visionen av en moralisk situation."

Mauritz Edström uppehåller sig i Dagens Nyheter utförligt vid denna sida av filmen: Filmen "handlar om de svårbestämbara sammanhangen mellan livet och konsten. (-) "Kärlek 65" har blivit en dokumentärskildring av filmens egen tillkomst, inte av själva inspelningen men av de känslofält som rör sig bakom den. Bo Widerberg tecknar med Keve Hjelms skickliga medverkan ett porträtt av sig själv under inspelningen och gestaltar spänningarna i gruppen kring regissören. (-)

Evabritt Strandberg är ett fynd av mörk, blodfull sensualism. Ann-Marie Gyllenspetz har en rad utomordentliga scener, Inger Taube prickar in sina accenter och Keve Hjelm gestaltar regissören med en säkerhet som förråder om stor människokunskap. Man upplever vissa scener nära nog som psykodramer, där deltagarna satsar allt sitt eget. Orden förlöses ur ögonblicket, det är film som fri dikt, löst ur alla band - och på väg mot upplösningen. (-)

"Kärlek 65" rymmer nästan ingenting av problemdebatt eller analys. Bo Widerberg har offrat mycket i tydlighet och sammanhang för att kunna fånga ögonblicket, de medverkandes existens just där de kan ses genom Jan Lindeströms kamera. (-) Men vad som fattas i enhetlighet kompenseras av att filmen inte blir speglingar utan färdigt liv.

Så revolutionerande fritt har väl aldrig en svensk film rört sig. Drakarna lyfter."

Kommentar Svensk filmografi

Filmen, som var Bo Widerbergs tredje långfilm, spelades in sommaren 1964 men kompletteringar togs under hela hösten 1964.

Urpsrungligen var filmen planerad för 1963 och hette då Kärlek 63. När inspelningen sköts upp till 1964 blev titeln Kärlek 64 och vid premiären 1965 hade den blivit Kärlek 65.

Efter diverse övertalningar hade Widerberg lyckats engagera Anita Ekberg, som bodde i Rom, att medverka i en roll i fil-men. Hon kom också till Sverige i början av september 1964, men det skar sig nästan genast mellan henne och Widerberg och någon dag senare lämnade hon plötsligt Sverige och inspelningen, förebärande oenighet kring det överenskomna gaget. Det är mycket svårt att av den färdiga filmen ana sig till vilken roll som var avsedd för Anita Ekberg, och Bo Widerberg har heller aldrig skapat klarhet på den punkten.

Kärlek 65 visades som svenskt bidrag på filmfestivalerna i Berlin juli 1965 och utom tävlan i Rio de Janeiro september 1965. I Berlin blev mottagandet övervägande negativt, i Rio de Janeiro däremot mera positivt.

Filmen distribuerades senare kommersiellt i Väst-Tyskland under titeln Roulette der Liebe.

Kärlek 65 blev efterhand föremål för ett ständigt ökande intresse från seriösa skribenter inom och utanför filmen. Författaren Lars Gustafsson skriver sålunda i en kulturartikel i Dagens Nyheter 6.4.1970 att Bo Widerberg här skildrar kärleken "som en början som börjar om och om igen men inte tycks kunna bli annat än början. Det är en sanning om oss".

Den italienske filmskaparen Michelangelo Antonioni kommenterar i Chaplin nr 59 filmen i mycket personliga ordalag. Speciellt har han fäst sig vid scenen där Keve och Evabritt första gången ser varandra: "Deras första möte är mycket vackert skildrat. Allt de gör är att de betraktar varandra. Där finns andra personer närvarande - hennes make - men för dessa båda existerar bara ett tomrum och denna fantastiska möjlighet: att se, och se en annan människa. Resten av deras historia är mer kroppslig. Deras kärleksakter är hetsiga och mycket ljuva. De älskar på marken, på golvet, i sängen, i en trappa, men scenerna äger en stor renhet. Hon nästan alltid naken. (-) Hennes sensualitet är fåordig och hemlighetsfull."

Ann-Marie Gyllenspetz, Evabritt Strandberg och Inger Taube erhöll tidskriften Chaplins priser för sin medverkan i filmen.

			(sommaren och hösten)	1964	1964
Europa Studio	Sundbyberg	Sverige
	Kåseberga, Skåne	Sverige

Sverigepremiär	1965-03-17	Saga	Stockholm	Sverige	96 min
Urpremiär	1965-03-17	Saga	Stockholm	Sverige	96 min
Sverigepremiär	1965-03-17	Rio	Malmö	Sverige	96 min
Urpremiär	1965-03-17	Rio	Malmö	Sverige	96 min
TV-visning	1975-01-18	TV2		Sverige	92 min
	1982-09-11	TV2		Sverige	92 min
	1996-03-08	SVT2		Sverige	92 min
Videorelease	1998-08			Sverige	92 min
TV-visning	2008-03-18	SVT1		Sverige	92 min
	2008-11-25	SVT1		Sverige	92 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2011-09-17
	2011-10-12
	2011-10-18
TV-visning	2020-10-26	SVT1		Sverige

Originaltitel	Musik i urval (kontakta redaktionen för detaljer om enskilda filmer)

Originaltitel	Konsert, violin, stråkorkester, RV 271, E-dur, "L'amoroso"
Kompositör	Antonio Vivaldi

Originaltitel	Bar Twist
Kompositör	Harold Geller

Originaltitel	Blusey
Kompositör	Kenny Salmon

Originaltitel	Gökvalsen
Kompositör	Emanuel Jonasson	(1913)
Textförfattare	Ejnar Westling	(1918)

Originaltitel	Peace Piece
Kompositör	Bill Evans

Originaltitel	Plättlaggen
Kompositör	Stig Ihngle	(1961)
Textförfattare	Ben Hur	(1961)

Originaltitel	Sakatara
Kompositör	Larry Ashmore

Originaltitel	Sonat, piano, op. 35, b-moll, "Sorgmarschsonaten". Sats 3 "Marche funèbre"
Kompositör	Frédéric Chopin	(1837)

Originaltitel	Stay Spray
Kompositör	Harry Arnold

Originaltitel	Trollebo-schottis
Kompositör	Gösta Sundqvist
Textförfattare	Sven Paddock	(1940)

Chaplin-priset	Stockholm	1966		Ann-Marie Gyllenspetz	(roll)
	Stockholm	1966		Evabritt Strandberg	(roll)
	Stockholm	1966		Inger Taube	(roll)
Fédération Int'l de la Presse Cinématographique	Berlin	1965			(utmärkelse)
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag	Stockholm	1965			(bidrag om 251 795,01 kr)

Film i filmen

Filmmiljöer

Kärleksscener

Kåseberga

Meta-effekter

Pappersdrakar/lek med

Samlevnadsproblem

Sommar/svensk

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2625

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2625

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2606

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2617

Typ	Duplikatnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Typ	Duplikatnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	I-band effekter
Bärare	17,5 mm

Typ	I-band musik
Bärare	17,5 mm

Typ	Slutmix
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	KÄRLEK 65 en film av Bo Widerberg
Tryckeri	Uddeholms Offset

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	KÄRLEK 65 En film av Bo Widerberg
Tryckeri	Robert E. Petersen offset-bogtryck

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Dialoglista
Manustitel	Love 65. Dialogue list.
Omfång	35 s.
Språk	Engelska

Typ	Synopsis
Manustitel	Love 65.
Omfång	3 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Kärlek 65. Dialoglista.
Omfång	35 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Liebe 65. Dialognachweis II.
Omfång	20 s.
Språk	Tyska

Typ	Synopsis
Manustitel	Love 65.
Omfång	1 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Kärlek 65.
Omfång	8 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Kärlek 65.
Omfång	10 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Kärlek 65. Svensk textlista.
Omfång	5 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Kärlek 64
Omfång	49 s.

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	SET
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Svartvit
Bärare	DCP
Längd i minuter	96 min
Dialogspråk	Svenska Engelska

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264