Originaltitel | Mitt hem är Copacabana |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Hybrid (spelfilm och dokumentär) |
Regi | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Utmärkelser |
|
Åldersgräns | Barntillåten |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1965-03-29 |
Arne Sucksdorffs poetisk-realistiska skildring av ett gäng pojkars överlevnad i Rios slum, som trots den svåra situationen inte ger upp hoppet om en bättre framtid....
Filmen är ett lyriskt reportage, mitt emellan spelfilm och dokumentärfilm. Den handlar om fyra föräldralösa, "vilda" barn i ett av Rio de Janeiros slumkvarter. De leker och stjäl och för...
Filmen mottogs över hela linjen med entusiasm och lysande lovord under rubriker som "Sucksdorffs storstilade revansch" eller "Sucksdorff har aldrig varit bättre". Leif Furhammar kallar...
Arne Sucksdorffs poetisk-realistiska skildring av ett gäng pojkars överlevnad i Rios slum, som trots den svåra situationen inte ger upp hoppet om en bättre framtid.
Jorginho, Rico, Lici och Paulinho är hemlösa och lever i slummen i stadsdelen Copacabana i Rio de Janeiro. De försöker överleva genom att bland annat stjäla, få mat från gatuförsäljare och putsa skor.
I inledningsscenen flyger en drake högt över Rio de Janeiro. Den stiger och dyker och kastas av vinden. Den blandar sig med fåglarna och svävar ensam. Långt därnere finns mångmiljonstaden Rio med alla sina motsättningar: fattigdom, rikedom, skönhet, soptippar, favellas, hat, kärlek och inte minst samba.
Det anordnas draktävlingar på stranden, som pojkarna utnyttjar för att tillskansa sig lite mat. Hela stadens fattigbarn samlas för att duellera i drakflygning, som går ut på att snärja in sin drake i den andres och få ner den till marken. Där utspelas sedan en dragkamp mellan de två drakarna och den som rycker sönder den andres lina först vinner motståndarens drake. Pojkarna smörjer in linan med lim och häller glaspulver över den för att garantera att motståndares lina går sönder. Pojkarna vinner flera drakar som de senare kan sälja tillbaka.
I Sucksdorffs kamera fångas mångfalden och motsättningarna. När ett barn drar ner draken och tar loss snöret som fastnat i ett grässtrå får han syn på en gräshoppa som han varligt lyfter i sin hand. Från den flygande drakens perspektiv ner i gräshoppans värld.
Stranden i Copacabana är en plats där människor ur alla samhällsklasser möts. På avstånd ser de alla lika ut men vi upptäcker snabbt att de lever under olika förutsättningar. När Jorghinho plockar upp en badboll som en rik flicka tappat och sedan vill att hon bollar tillbaka den vänder hon föraktfullt bort huvudet. Också sambamusiken är en viktig del av filmen, vilket hänger ihop med filmens och regissörens känsla för klippning och rytm.
Mitt hem är Copacabana ser ut att vara dokumentär men är det inte. Den skulle kunna betecknas som en ”typisk sucksdorffsk” film, där verklighet blandas med fiktiva inslag för att förstärka verklighetskänslan ännu mer.
Sucksdorff kom våren 1962 till Rio de Janeiro för att under sex månader leda en filmskola, organiserad av UNESCO. Efter att filmskolan avslutats stannade han kvar och samlade en grupp unga filmare kring sig. Han lärde känna några gatubarn och blev intresserad av deras öden. Han intervjuade dem och deras berättelser blev upprinnelsen till filmen, vars styrka ligger i den verklighetstrogna känslan.
För Sucksdorff är livet i Rio lika grymt som i naturen, som han skildrat i många av sina tidigare filmer. Även i barnens liv är det kampen för att överleva som är drivkraften. Trots den livskraft och hoppfullhet som barnen förmedlar finns undergångshotet ständigt närvarande. I bilderna understryker Sucksdorff allvaret i situationen. Högt över kullarna flyger de asätande gamarna. Vi är en del av naturen och ingår i dess kretslopp. Ytterst handlar det om att äta eller ätas.
Leif Furhammar skrev i Svenska Dagbladet att filmen är ”en poetisk vision av ett oskuldstillstånd av ren levnadsglädje mitt i eländet”. Han avslutade sin recension med: ”Det är Sucksdorffs hittills finaste långfilm. En film att bli mycket glad och en liten smula vemodig av.” Jurgen Schildt i Aftonbladet kallade den ”en film som gör en oreserverat lycklig”.
Sucksdorff fick 1965 två utmärkelser för filmen. Först tilldelade L'Office Catholique International du Cinéma (OCIC) i Bryssel filmen sitt Grand Prix 1965. Sedan erhöll han 1965 års Guldbagge med motiveringen: "för hans pionjärarbete inom dokumentärfilmen och den formella briljansen i Mitt hem är Copacabana". Slutligen utnämndes Mitt hem är Copacabana till årets film av Svenska Filmkritikerförbundet.
Sanjin Pejkovic (2015)
Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Internationell titel |
|
Distributionstitel |
|
Alternativtitel |
|
Videotitel i Sverige |
|
Inspelningstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Idé | |
Produktionsledare |
|
Foto | |
Musik | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Regiassistent | |
Scripta | |
Produktionsassistent | |
Produktionsekonom | |
Produktionssekreterare | |
B-foto | |
Elektriker | |
Passare | |
Ljussättare | |
Musikarrangör | |
Rekvisita | |
Ljudassistent | |
Tolk | |
Övrig medarbetare |
|
Speaker |
Leila Santos de Sousa | Lici | ||
Cosme dos Santos | Jorginho | ||
Josafá Da Silva Santos | Paulinho | ||
Antônio "Toninho" Carlos de Lima | Rico | ||
Hermínia Gonçalves | "Pata Choca" | ||
Dirce Migliaccio | |||
João Lucas | |||
Flávio Migliaccio | |||
Alvaro Peres | |||
Andrey Salvador | |||
Antônio Pitanga (som Antônio Sampaio) | |||
Joel Barcellos | |||
Alberto Carvalho | |||
Walter Lira | |||
Benedito de Assis | |||
Anael Pereira | |||
- | Ej krediterade: | ||
Amaro Cavalcanti | |||
Antônio Carlos da Fontoura | |||
Eduardo Escorel | |||
João Elías Ribeiro | |||
Edson Santos |
Produktionsbolag | AB Svensk Filmindustri | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Svensk Filmindustri | 1965 | |
Distributör i Sverige (DCP) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 2015 | |
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1997 | |
Distributör i Sverige (köpvideo) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1997 | |
Laboratorium | FilmTeknik AB | ||
Rex Filmes SA | |||
Musikstudio | Rio Som | ||
Mixstudio | Atlântica Cinematográfica |
Filmen är ett lyriskt reportage, mitt emellan spelfilm och dokumentärfilm. Den handlar om fyra föräldralösa, "vilda" barn i ett av Rio de Janeiros slumkvarter. De leker och stjäl och för ständigt samma kamp för mat för dagen. De putsar skor och om kunderna inte ser upp putsar de strumporna också. De bor i ett eländigt ruckel med utsikt över världens finaste badstrand.
Deras livsglädje och optimism saknar gränser, trots den totala hopplösheten i deras situation. När en av dem blir sjuk väljer han att frivilligt återvända till den uppfostringsa- nstalt, som han rymt ifrån.
Filmen ställer oavbrutet frågan: Vad skall det bli av dessa barn?
Men samtidigt ger filmen ett långt vidare svar: Hur eländig, grå och hopplös verkligheten och framtiden än är, så är det underbart att leva.
Censurnummer | 103079 |
---|---|
Datum | 1965-03-24 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Originallängd | 2415 meter |
Kommentar | Aktindelning: 650-545-390-575-255 = 2415 m - 88 minuter. Aktlängder: 650, 545, 390, 575, 255. |
Bildformat | 1.66:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Optisk mono |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2415 meter |
Längd i minuter | 88 min |
Akter | 5 rullar |
Dialogspråk |
|
Textad |
|
Filmen mottogs över hela linjen med entusiasm och lysande lovord under rubriker som "Sucksdorffs storstilade revansch" eller "Sucksdorff har aldrig varit bättre".
Leif Furhammar kallar i Svenska Dagbladet filmen "en poetisk vision av ett oskuldstillstånd av ren levnadsglädje mitt i eländet".
Och han avslutar sin recension med: "Det är Sucksdorffs hittills finaste långfilm."
En film att bli mycket glad och en liten smula vemodig av."
Jurgen Schildt i Aftonbladet kallar den "en film som gör en oreserverat lycklig".
Han avslutar sin recension med "Jag kan inte minnas att Sucksdorff någonsin arbetat med större frihet, lätthet och inspiration. Om han föll ekonomiskt och delvis också konstnärligt med "Pojken i trädet" så är oddsen i dag totalt förändrade. Hans Copacabana-film är en segerrik återkomst, och den förtjänar publikens hänförelse."
Lasse Bergström slutar sin recension i Expressen med: "Jag tror att "Mitt hem är Copacabana" (-) är en av de sannaste filmer om barn som gjorts. Sucksdorff har sökt sig ut i världen och hittat hem. Han har dyrköpta erfarenheter bakom sig. Han har aldrig varit bättre."
I sin recension i Stockholms-Tidningen satte Göran O. Eriksson in Sucksdorff i ett större sammanhang som filmskapare: "Arne Sucksdorffs svårigheter hänger till inte ringa del samman med hans hemlöshet i tidssmaken.
Tiden är försvuren åt mondäniteten, och Sucksdorff är allt annat än mondän. Han är snarare osäker än virtuos. Han rättar sig efter sitt material i stället för att manipulera det. Han rör sällan kameran utan att det motiveras av en rörelse i bilden - en människa som går, en drake som flyger. Han är vår films ende äkta misantrop, som i motsats till de flesta av sina samtida vägrar att tro att människor kan tala med varandra. Den levande värld han söker och återvänder till i miljö efter miljö är ett förlorat paradis. (-)
Bitvis är "Mitt hem är Copacabana" en nästan plågsamt vacker film. Den handlar - som så många av Sucksdorffs mest personliga arbeten - om hur friheten kränks och går förlorad; dess höjdpunkt är skildringen av en drakduell nere på plagen, där barnen från slummen nedlägger rikemansbarnens lyxdrakar för att sälja dem till underpris, en luftig och lycklig beskrivning av oberoendets triumf. I sådana avsnitt visar Sucksdorff en sinnlig omedelbarhet som är fullständigt avspänd och mycket ovanlig.
Den skulle komma bättre till sin rätt i en kortfilm, det är sant, ty hans material är disponerat för ett mindre format än det nu har fått. Men det vore skam om han inte fick fortsätta att göra de filmer han vill. En självständighet och en bildbegåvning av den kalibern kan vi inte gärna avvara, bara för att hans ståndpunkt och livshållning ter sig inaktuella i en filmsituation som kommer att byta ansikte till i morgon."
Filmen var i sin helhet inspelad i Brasilien med brasilianska tekniker och assistenter. Den tekniska utrustningen tillhandahölls av brasilianska företag. Delar av efterarbetet är utförda i Sverige.
Sucksdorff kom våren 1962 till Rio de Janeiro för att under sex månader leda ett filmseminarium, organiserat av UNESCO. Efter seminariets slut stannade han och samlade en grupp unga filmare kring sig. Med ekonomiskt stöd från Statens filmpremienämnd i Sverige och kontrakt med Svensk Filmindustri startade han inspelningen av filmen i januari 1964. Den drog med kortare och längre intervaller ut över hela år 1964 och förde honom gång på gång i konflikt med myndigheterna i Rio eller lokala intressegrupper, som ansåg att filmbilder från Rios slumkvarter utgjorde en dålig propaganda för Brasilien. Större delen av inspelningen försiggick på berget Babylon, tidigare använt som filmmiljö i Marcel Camus Orfeu negro (1959). Filmens manuskript utarbetades på grundval av ett antal bandade intervjuer med olika vilda barn för att få en så stor verklighetsbakgrund som möjligt.
Filmen visades under namnet Chez moi, à Copacabana, som officiellt svenskt bidrag vid filmfestivalen i Cannes i maj 1965. Kritikens mottagande var blandat. I juli 1965 visades den vid filmfestivalen i Moskva. Där var kritiken bättre men uppehöll sig nästan uteslutande vid filmens ämne. Juryn tilldelade filmen det s.k. humanistiska priset.
I oktober 1965 fick Sucksdorff två utmärkelser för filmen. Först tilldelade L'Office Catholique International du Cinéma (OCIC) i Bryssel filmen sitt Grand Prix 1965. Sedan erhöll han av Svenska Filminstitutet 1965 års Guldbagge med motiveringen: "för hans pionjärarbete inom dokumentärfilmen och den formella briljansen i Mitt hem är Copacabana".
(inspelad under större delen av år 1964) | 1964-01 | 1964 | ||||
Ateljé | Rio de Janeiro | Brasilien | ||||
Copacabana | Rio de Janeiro | Brasilien | ||||
Morro da Babilônia | Rio de Janeiro | Brasilien |
Sverigepremiär | 1965-03-29 | Fontänen | Stockholm | Sverige | 88 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1965-03-29 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 88 min | ||
Urpremiär | 1965-03-29 | Fontänen | Stockholm | Sverige | 88 min | |
1965-03-29 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 88 min | ||
Sverigepremiär | 1965-03-29 | Scania | Malmö | Sverige | 88 min | |
Urpremiär | 1965-03-29 | Scania | Malmö | Sverige | 88 min | |
TV-visning | 1977-12-11 | TV2 | Sverige | 85 min | ||
1983-01-23 | TV2 | Sverige | 85 min | |||
1992-01-14 | TV2 | Sverige | 85 min | |||
1995-04-14 | TV2 | Sverige | 85 min | |||
Videorelease | 1997-11 | Sverige | 84 min | |||
TV-visning | 1998-04-17 | SVT1 | Sverige | 85 min | ||
2001-05-12 | SVT1 | Sverige | 85 min | |||
2016-09-20 | SVT1 | Sverige | ||||
Cinemateksvisning | 2016-10-23 | Filmhuset | Stockholm | Sverige | ||
TV-visning | 2019-01-28 | SVT1 | Sverige | |||
2022-01-08 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-01-19 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-01-26 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-02-20 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-03-21 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-03-28 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-05-04 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-05-20 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-05-23 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-05-29 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-07-06 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-08-06 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-08-19 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-09-04 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-11-10 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-11-15 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2022-11-27 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-01-07 | SF Kanalen | Sverige | 88 min | |||
2023-01-18 | SF Kanalen | Sverige | 88 min | |||
2023-01-25 | SF Kanalen | Sverige | 88 min | |||
2023-02-19 | SF Kanalen | Sverige | 88 min | |||
2023-03-17 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-03-20 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-03-27 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-05-03 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-05-19 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-05-22 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-05-28 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-07-05 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-09-03 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-11-14 | SF Kanalen | Sverige | ||||
2023-11-26 | SF Kanalen | Sverige |
Originaltitel | Levanta, Mangueira | |
---|---|---|
Kompositör | Luiz Antônio | (1959) |
Sångare | kör |
Originaltitel | Araruza | |
---|---|---|
Kompositör | Luiz Antônio |
Originaltitel | Yemanjá | |
---|---|---|
Kompositör | Jair Amorim |
Originaltitel | Beira-mar | |
---|---|---|
Kompositör | J.B. de Carvalho | (1958) |
Textförfattare | Otávio de Faria | (1958) |
Amado Reis | (1958) |
Office Catholique Internationale du Cinéma | Vatikanen | 1965 | (Grand Prix) | ||
---|---|---|---|---|---|
Festivalpris | Moskva | 1965 | (vänskapsföreningarnas förbunds humanistiska pris) | ||
Svenska Filmkritikerförbundets pris | Stockholm | 1965 | (årets film) | ||
Festivalpris | Bryssel | 1965 | (Stora jurypriset / Grand Jury Prize, Festival de Bruxelles) | ||
Guldbagge | Stockholm | 1965 | Bästa regi | Arne Sucksdorff | |
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag | Stockholm | 1965 | (bidrag om 251 795,01 kr) |
Skönheten skall rädda världen (2000) | Citat ingår från | Mitt hem är Copacabana (1965) |
SF-journalen 1964-1965 (1965) | Citat ingår från | Mitt hem är Copacabana (1965) |
Barn/föräldralösa |
Barn/vilda |
Copacabana |
Pappersdrakar/lek med |
Rio de Janeiro |
Slummiljöer |
Sociala problem |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Duplikatpositiv Neutral bakgrund |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 16 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2415 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatnegativ neutral bakgrund |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatnegativ neutral bakgrund |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatnegativ Huvudtext |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild Huvudtext |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 16 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 16 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | I-band |
---|---|
Bärare | 17,5 mm |
Typ | Slutmix |
---|---|
Bärare | 17,5 mm |
Typ | Slutmix |
---|---|
Bärare | 17,5 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | En film av Arne Sucksdorff MITT HEM ÄR COPACABANA |
Tryckeri | Uddeholms Offset |
Affischdesign | Ranke Sandgren |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | En film av Arne Sucksdorff MITT HEM ÄR COPACABANA |
Tryckeri | Ewes tryckeri AB |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | MITT HEM ÄR COPACABANA en film av Arne Sucksdorff |
Tryckeri | Uddeholms Offset |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | My home is Cobacabana. After an idea by Arne Sucksdorff. Script: Arne Sucksdorff, Flávio Migliaccio, Joao Bethencourt. |
Omfång | 23 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 26 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 59 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Idé och synopsis: Arne Sucksdorff. Manuskript: Arne Sucksdorff, Flávio Migliaccio, Joào Bethencourt. |
Omfång | 25 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Språk | Engelska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | SET |
Dia | SET |
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Franska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Övrigt tryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Ljudtyp | Ljud |
---|---|
Färgtyp | Svartvit |
Längd i minuter | 89 min |
Dialogspråk |
|
Textad |
|
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | DCP |
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | H264 |