Träfracken (1966)

Media (1 st)

Originaltitel	Träfracken
Svensk premiärtitel	Träfracken
Inspelningstitel	Likbilen

Regi	Lars-Magnus Lindgren
Manus	Lars-Magnus Lindgren
Producent	Inge Ivarson
Produktionsledare	Evert Granholm
Foto	Tony Forsberg
Musik	Bo Nilsson Karl-Erik Welin
Arkitekt	Per-Olav Sivertzen (som Poa Sivertzen)
Klippning	Ingemar Ejve
Ljudtekniker	Wilhelm Aring
Scripta	Chris Tonnert
Inspelningsledare	Gösta Bergkvist
Produktionsassistent	Stig Skoglund
Inspicient	Olle Lenander
B-foto	Bert Jansson
Stillbildsfoto	Harry Kampf
Kläder	Gunilla Pontén
Smink	Eric Whiten Berit Sande

Gunnar Björnstrand	doktor Rune Wester
Elsa Prawitz	Maria Wester, hans fru
Catrin Westerlund	fru Vivi Sander
Ulla Sjöblom	Astrid Jonsson, hennes syster
Heinz Hopf	kandidat Martin
Margaretha Krook	syster Ann Wahlman
Essy Persson	syster Berit
Allan Edwall	Falk, begravningsentreprenör
Björn Berglund	Jonsson, far till Vivi och Astrid
Christina Lindgren	Madeleine, Westers dotter
Åke Fridell	Bertil Durell, förste kriminalassistent
Gösta Prüzelius	Melander, landsfiskal
Peter Lindgren	Grevén, Falks medhjälpare
Elsa Textorius	Alma Andersson
Christina Carlwind	en sjuksköterska
Hjördis Petterson	roulettkassörskan
Picko Troberg	en man i spelhålan
Bert-Åke Varg	bilmekanikern
Bo Hederström	prästen
Stefan Larsson	en liten pojke
Mona Kampf	en mamma
Lena Allansdotter	stand-in för Essy Persson i nakenscener

Produktionsbolag	Film AB Flamingo
Distributör i Sverige (35 mm)	Bison Film AB

Vivi Sander är en attraktiv kvinna som lever i hårt tempo. Ur stånd att betala sina spelskulder uppsöker hon sin syster Astrid på fädernegården i syfte att framtvinga försä- ljning och skifte. Fadern, som är sjuk, bor kvar på gården. Astrid motsätter sig att han skulle placeras på ett hem och Vivi lämnar dem i vredesmod utan att ha kunnat genomdriva sina vilja. På vägen råkar hon ut för en olycka. Någon har sågat av bromsledningen på hennes bil. Vivi undkommer lätt skadad och tas in på en sjukstuga där Dr Wester tjänstgör. Doktorn har kompenserat en utebliven karriär med avancerade erotiska övningar på arbetsplatsen medan hans hustru Maria, i stan försöker dämpa sin ångest med pulver. Tonårsdottern Madeleine känner sig övergiven av bägge föräldrarna.

Vivi upptäcker snabbt att Westers sadistiska böjelser till- fredsställer hennes speciella behov och inleder ett förhålla- nde. På sjukstugan oroar detta bl a den vackra syster Berit och läkarkandidaten Martin. För den äldre syster Ann tycks Wester hysa ett stabilt yrkesmässigt förtroende. Hon är an- svarig för vården av Alma Andersson, en svårt sjuk gammal kvinna som behöver regelbundna morfininjektioner.

Ett anonymt brev om makens "affär" når Maria Wester. Hon ko- pplar in polisen och beslutar att besöka sin make för att tala ut. Madeleine följer med, förtrogen med brevets innehå- ll. På sjukstugan blir flickan vittne till hur den gamla får en spruta i armen av syster Ann. Kort därpå dör Alma. Vivi Sander smyger sig fram till dödsbädden och noterar att Almas pupiller är vidöppna. Av Wester får hon veta att morfin i ö- verdos drar samman pupillerna medan atropin vidgar dem. På natten ser Madeleine hur fadern piskar Vivi.

Kriminalassistent Durell och landsfiskal Melander förhör Vi- vi om bilolyckan vilket ger henne idén att utöva utpressning mot systern. Hon tänker kasta skulden för sabotaget på syst- ern om inte gården säljs men Astrid låter sig inte skrämmas. Vivi gör ett nytt utpressningsförsök, denna gång mot Wester. Hon är säker på att Alma blivit mördad och stämmer möte med doktorn utanför bårhuset. Till det nattliga mötet infinner sig inte bara Vivi och Wester, även Maria, Astrid och syster Ann tycks bli inblandade i Vivis sista minuter i livet. Wes- ter hinner genomföra en extatisk kärleksakt med syster Beri- t.

Följande morgon upptäcker Berit i sällskap med begravnings- entreprenör Falk en tappad psalmbok i bårhuset. Falk öppnar Almas kista för att sätta den på plats mellan den gamlas hä- nder och finner att hon fått dela utrymme med Vivi, genombo- rrad i bröstet av en skalpell. Polisförhören och Madeleines uttalanden stärker Durells misstanke att även den gamla mördats. Begravningen stoppas på kyrkogården, Alma plockas ut och misstanken bekräftas. Wester tycks ha bytt ampuller.

Maria möter sin make på det hotell där hon bor med Madelein- e. Med sin kännedom om den ödesdigra nattens händelser för- söker hon tvinga Wester att komma tillbaka. Läkaren svarar med suggestion och våld; Maria skall drivas till självmord. Men det blir Wester som faller ned från hotellets fönster. Madeleine står i början av sitt liv som vuxen med en kross- ad tro på människorna och samhället.

Censurnummer	104729
Datum	1966-08-26
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2365 meter
Längd efter klipp	2360 meter
Kommentar	Akt 3: sängscenen med nakenbilder förkortas till överensstämmelse med den ursprungligen godkända versionen. Aktindelning efter censurklipp: 575-565-570-650 = 2360 meter.

Censurnummer	104573
Datum	1966-06-17
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2455 meter
Kommentar	Kopiornas längd: 2355 m

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2455 meter
Längd i minuter	90 min
Akter	4 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritikerna uttryckte missnöje och avsmak inför Lars Magnus Lindgrens inhopp i thrillerfacket och referenser gjordes till regissören Arne Mattsson både i DN och Expr. "Arne Mat- tsson i den svenska kriminallitteraturens natt är redan det ett problem. Lindgren som hans apostel svajar mot katastrof- en, eftersom han adopterat dunklet men dessutom lider av am- bitionen att göra fyrkantigheten rund", skrev Lasse Bergstr- öm (Expr) och drog följande paralleller: "Träfrack är som bekant folksvenska för likkista. Jag har inte läst den roman (-) som Lindgren bygger sina artistiska övningar på, men jag hoppas att den spinner sitt nät mellan begravningsbyrå, sju- khus och den sista vilans kapell med större sinne för dista- ns och smak än filmen. Att göra dödgrävare till sanningssäg- are är ett gammalt litterärt grepp. Men fullt så lattjo mel- lan kistorna och morden som här, med Allan Edwall i plommon- stop, ska vi bestämt inte ha i fortsättningen. Ett steg till och den svenska filmdeckaren ligger där den ligger, nergrävd för gott."

Jurgen Schildt i AB broderade på begreppet torftighet: "I Lars Magnus Lindgrens thriller föreligger inte ett stilgrepp som förtjänar namnet, inte en figur som är sannolik, inte en stämning som är suggestiv eller hemlighetsfull, inte en sit- uation som är artistiskt tänkt eller gestaltad. Det raraste som kan sägas är att torftigheterna bryts av scenväxlingar som ger plats för nya torftigheter, alltså torftigheten und- ergår ett slags taktfast och kontinuerlig förnyelse. Alltid något. (-) Det klokaste AB Bisonfilm kunde företa sig vore (-) att sänka filmen i mullen och låta den vila i frid."

De sjukliga inslagen underströks av Leif Furhammar i SvD: "Lars Magnus Lindgren kommer med överraskningar allt emella- nåt. "Träfracken" är den senaste, överraskande för att den är rå och stillös. Intrigen pendlar mellan sjukstugan, bårhuset och kyrkogården, så här finns gott om tillfällen till kliniska äckligheter, likkistechocker och kadaverspekula- tion och tillfällena tas tillvara. In med morfinsprutan till roten i närbild, och pejla gomseglet ordentligt i åldringslikets uppspärrade gap! "Träfracken" är en thriller som kompenserar bristen på intelligent spänning med att ösa fram morbiditet- er." Furhammar noterade dock att Allan Edwall gjorde "en dö- dsdriftig begravningsentreprenör med lysande makaber spirit- ualitet" och tyckte att hans finess var ett stilbrott i sti- llösheten.

Tidskriften Chaplin (osignerad rec) hade lagt märke till an- dra obehagligheter: "Starkast reagerar man mot filmens sadi- stiska tendenser. Huvudpersonens avvikande sexuella böjelser avslöjas med skräckblandad förtjusning, och fördomsfullheten odlas som högsta princip. (-) "Träfracken" känns tvivelaktig på de flesta punkter - de smaklösa gravskändarskämten som läggs i munnen på Allan Edwall kan bara öka känslan av obeh- ag inför denna spekulationsprodukt."

Mauritz Edström (DN) skrev den längsta recensionen och uttr- yckte besvikelse över att Lindgren, "en av våra skickligaste filmyrkesmän" inte lyckats tillföra genren det nya blod den behövde utan gjort en tam film där schablonerna hopade sig. Edström var säker på att regissören medvetet satsat "mera på en humor i svart än på den egentliga spänningen" men tyckte att han sög på dödsskämten alldeles för länge. "Suger på dem som på begravningskarameller", skrev kritikern och fortsatt- e: "Det ena lastas på det andra. Heinz Hopfs orgelspelande kandidat, jagande skuggor kring bårhuset, en dräktdesign i op-stil, som aldrig glömmer att blanda svart och vitt. Och mitt i alltsammans en flicka, ett nästan oskyldigt barn, som går omkring och skräckfyllt iakttar ondskans spel och de vu- xnas ruttenhet. Vad menas egentligen?"

Kommentar Svensk filmografi

Jan Ekströms detektivroman "Träfracken" utkom på Albert Bon- niers Förlag 1963 och belönades samma år med tidningen Expr- essens utmärkelse "Sherlock". Manuskriptet till filmen skre- vs ursprungligen för Arne Mattssons räkning. Vissa för samm- anhanget betydelsefulla avvikelser gjordes från romanen i fråga om intrig och uppträdande personer, bl a avlägsnades Vivi Sanders man Per Sander. I romanen var det han som gjor- de åverkan på hustruns bilbromsar.

Filmens produktionsbolag, Film AB Flamingo, var egentligen på sin tid mera känt som AB Komiska Teatern, det bolag där många av de stora numera smått klassiska Nils Poppefilmerna producerades. När Poppe lämnade filmbranschen övertogs bola- get av andra intressenter, bytte namn och inspelade så smån- ingom "Träfracken" innan det av ekonomiska skäl helt försva- nn.

Filmen inspelades i Södertälje med omnejd, bl a vid Turinge kyrka. De första scenerna togs i början på januari l966.

Vid censureringen före premiären i Stockholm inlämnades en exportversion (2455 m) av Bison Film som innehöll separat inspelade nakenbilder med en stand-in för Essy Persson i he- nnes kärleksakt. Sedan inslaget noterats i pressen avlägsna- des det ur kopiorna i Sverige av bolaget (100 m), vilket fö- rklarar censurens anteckningar om de två längderna på kort 104.573. Några kopior med längden 2365 m var biografbyrån inte nöjd med utan klippte fem meter sängscen med nakenbild- er enligt kort 104.729. Essy Persson väckte dock åtal mot bolaget för kränkning av vad som närmast kan betecknas som kroppslig upphovsmannarätt och denna rätt tillerkändes henne med ett lagom stort skadestånd av domstolen.

Enligt pressuppgifter debuterade regissörens dotter Christi- na Lindgren i "Träfracken" (Madeleine). Essy Persson och Lars Magnus Lindgren presenterade filmen vid Berlinfestival- en 1966. Den svenska skådespelerskan var genom sin roll i "Jag - en kvinna" (1965/18) ett världsnamn. Distributionen i Tyskland synes dock ha ägt rum först sommaren 1968 under ti- teln "Dr. Westers letzter Patient". Ett par tyska recensen- ter framhävde filmens samhällskritiska karaktär. Någon sådan hade ej uppmärksammats av den svenska kritiken. I England distribuerades filmen 1969 under titeln "The Sadist".

Originaltitel	Träfracken (Roman)
Författare	Jan Ekström

MAE (Movie Art of Europe)-ateljéerna, Nacka. Södertälje och Strängnästrakten, bl a vid Turinge kyrka.

Sverigepremiär	1966-06-27	Folkets Bio	Kiruna		86 min
Urpremiär	1966-06-27	Folkets Bio	Kiruna		86 min
Stockholmspremiär	1966-09-05	Anglais	Stockholm		86 min
	1966-09-05	Söderbio	Stockholm		86 min

Originaltitel	Musik i urval (kontakta redaktionen för detaljer om enskilda filmer)

Barmhärtighetsmord

Begravningsentreprenörer

Bilolyckor

Censurerad film

Filmad litteratur

Filmdebatter

Föräldrar och barn

Kriminalfilm

Läkare

Mord

Op-design

Otrohet

Psykologisk thriller

Sadism

Sjuksköterskor

Sjukstugor

Thriller

Utpressning

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2356

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Slutmix
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	TRÄFRACKEN
Tryckeri	Ewes O.B. -tryck

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	149 s. Rollista och miljölista (25 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dialoglista.
Omfång	25 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	124 s. Arbetsmanus med anteckningar
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	1
Album	Nej