Heja Roland! (1966)

Media (1 st)

Läs mer om denna film i vår artikel "Yrke: reklamare"

Originaltitel	Heja Roland!
Svensk premiärtitel	Heja Roland!
Inspelningstitel	Bland sunar och mods Trubbel till tusen 30 gånger pengarna

Regi	Bo Widerberg
Manus	Bo Widerberg
Foto	Jörgen Persson
Musik	Claes af Geijerstam (originalmusik) Antonio Vivaldi
Klippning	Bo Widerberg Kalle Boman
Ljudtekniker	Lars Klettner
Regiassistent	Kalle Boman
Scripta	Anna Scheutz
Inspelningsledare	Waldemar Bergendahl
B-foto	Rolf Lindström
Negativklippning	Barbro Lidell
Rekvisita	Rolf Larson
Smink	Helena Olofsson
B-ljud	Tommy Persson Peder Björkegren
Effektläggning	Lars Klettner
Mixning	Sven Fahlén Lars Klettner (dialog)

Tommy Berggren (som Thommy Berggren)	Roland Jung, anställd på reklambyrån All-Round-Reklam
Mona Malm	Hanna Jung, hans fru, konsthantverkare
Ulf Palme	Ö.J., chef för reklambyrån
Holger Löwenadler	Waldemar Vassén, anställd på reklambyrån
Ingvar Kjellson	Skog, kamrer på reklambyrån
Carl Billquist	Svensson, anställd på reklambyrån
Lars Göran Carlson	Mortell, anställd på reklambyrån
Lars Amble	Sture Lennert, författare
Carl-Olof Alm	mannen som tipsar Roland på travet
Madeleine Sundgren	Britt Lennert, Stures fru
Catti Edfeldt (som Catharina Edfeldt)	Catarina, "Catti", tonårsflickan som Roland intervjuar
Eddie Axberg	Sten Hansson, tonårspojken som Roland intervjuar
Ann-Christin Santesson

Produktionsbolag	AB Europa Film
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Europa Film	1966
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
	AB Svensk Filmindustri	1985

Roland Jung är en ung man som vill skriva och när han är i skriande behov av pengar, tar han anställning på reklambyrån All-Round-Reklam i Stockholm. Han hamnar på en avdelning som gör reklam för kosmetika och speciellt deodorant-preparat.

Han får i uppdrag av byrån att göra marknadsundersökningar bland ungdomen för att utröna deras reaktion inför ett nytt medel mot finnar. Därvid kläs han ut till omväxlande "sune", omväxlande "mods" och går ut med en bandspelare i handen och reklambyråchefens ord i örat: "Ge dem deras ungdom tillbaka genom att först finna deras skräck, sedan skrämma dem och därefter generöst stå till tjänst med kapitalismens amulet- ter."

Men Roland lyckas inte särskilt bra med sitt uppdrag. Själv finner han också intervjuerna meningslösa och revolterar slu- tligen.

Han har hela tiden stöd av sin hustru, som är konsthantverk- are och väver.

I Rolands revolt mot sina uppdragsgivare ingår även att han vill ha tillbaka de bandade intervjuerna. Men reklamfirman begär en svindlande summa för dessa. Genom olika manipulationer samt en oväntad vinst på en häst på Solvalla lyckas han skaffa pengarna.

Men då lurar reklambyråns iskalle chef honom. Först efter nya besvärligheter och förvecklingar lyckas Roland stjäla tillbaka banden och så får filmen ett lyckligt slut.

Censurnummer	104592
Datum	1966-06-29
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2640 meter
Kommentar	Efter 1966-09-15: Kopiornas längd 2485 m. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0.

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Tobis Klangfilm
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2640 meter
Längd i minuter	96 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Filmen recenserades inte i Stockholmspressen efter sin förs- ta, i all hast improviserade urpremiär i Vaxholm i juni 1966, utan först i samband med framförandet i Stockholm i septemb- er. Det skedde exakt en vecka efter premiären på Mai Zetter- lings "Nattlek" och Mauritz Edström satte över sin recension i Dagens Nyheter rubriken "Widerbergs dagbok..." Det var en rubrik som på ett utmärkt karakteriserande sätt samlar Stoc- kholmsrecensenternas ofta skiftande värderingar av olika in- slag i filmen och gemensamma uppskattning av kärnan i den.

Sålunda inleder Mauritz Edström i Dagens Nyheter sin recen- sion med: "Det inte minst eggande med Bo Widerbergs filmer är att de ger en upplevelse av så mycket som inte direkt fi- nns i dem. Hans bilder och scener, särskilt i "Kärlek 65" och nu i "Heja Roland", påminner om ljud från ett par instrument som gör att man inom sig själv hör hela orkestern. Eller om lätta japanska penseldrag, tecken för en verklighet som fra- mkallas inom åskådaren. Widerbergs betydelse skulle inte va- ra så stor som den nu känns om man bara hade att hålla sig till det som filmerna visar fram."

I fortsättningen talar Edström om "det lekfullt avlyssnade livet" runt omkring filmens huvudpersoner och han finner "åtskilliga (-) skönt illuminerade ögonblick i berättelsen. (-) Ibland känns det som en sorts korsning av Richard Lester och Jean Vigo, knäppighet och poesi. Som vanligt hos Wider- berg - måste man tillägga - hänger konstruktionen som helhet mycket löst samman. (-)

Men vilket småliv bär ändå inte upp alltsammans. "Heja Roland" är förvisso en liten film, betydligt anspråkslösare än Wide- rbergs båda föregående. Men ändå ingen mellanfilm i ordets vanliga mening. Han leker lätta daglekar långt från den våg- längd där svensk komedi brukar röra sig, och det känns myc- ket befriande. Det är inte bara så att man skrattar - han tänder också en glädje innanför skrattet."

Jurgen Schildt kallar däremot i Aftonbladet "Heja Roland" för "en mellanfilm med glänsande inpass, en samhällssatir där inspirationen hängt med halva vägen men inte ända fram." Schildt försöker också tränga bakom filmens yttre, lustspel- betonade skal: "Det finns i filmen ett Faust-Mefisto-tema, men det är knappast understruket utom på ena kanten: i Ulf Palmes bild av ÖJ, marknadsdiktatorn, maktmänniskan som lik- nar en fylligare doktor Mabuse och som lever i den orubbade förvissningen att själar och övertygelser är en handelsvara liksom deodoranter och tuggummi. Palme framställer honom il- lusoriskt och iskallt och resultatet blir en framtidsvisi- on - eller varför inte samtidsvision - som kan ge mardrömmar om natten.

Resten i Widerbergs film är en ironi och en humor som föret- räds av två personifikationer och två spelstilar. Thommy Berggren, Widerbergs favoriserade friluftsartist, står i allt väsentligt som själva motsatsen till det etablerade, det välgrundade, det som hos flertalet svenska filmskådespelare brukar röra sig inom de privata och klart utstakade gränser- na. På en plattform av solid kunskap - eller låt oss säga insikt om de dramatiska villkoren - välver han en båge av ö- verraskningar, improvisationer, infall. Han är lek, viktlös- het, dribbel och ett slags suverän frihet från fixade utgån- gspunkter. Den som vill undersöka denna märkvärdiga helhet och dess beståndsdelar ska inte missa Berggrens porträtt av Roland Jung. Det är en betvingande och magnifikt rolig figu- r, med fötterna i dagens 60-tal och huvudet i de fromma dår- arnas himmel.

Så är där Holger Löwenadler som reklamkollegan Waldemar Vas- sén. Det är en typ framställd med hela den resonans och kom- iska myndighet som aktören Löwenadler är mäktig - samtidigt som det kan betraktas som förlängningen av en svenskhumoris- tisk tradition tämligen välbekant för en publik med insikter i det svenska filmlustspelets historieskrivning.

Widerberg har i stort sett dammat av en handfull av 30- och 40-talens stående komedisituationer. Att han gjort det med en vitalitet och spänst som betyder formens seger över inne- börderna hindrar inte att innebörderna ifråga är oförändrade, att komiken och parodierna fungerar med samma grundläggande poänger. Flatskrattet är ett begripligt svar på reklamvärldens utmaningar, men Wider- berg hade säkert orkat med subtilare reaktioner."

Även Mauritz Edström i Dagens Nyheter är full av lovord för Thommy Berggren: "Man kan naturligtvis säga att denna film kunde Bo Widerberg knappast ha gjort utan Thommy Berggren. Hans lyhördhet är helt underbar, där han lätt krängande spa- nkulerar genom filmen. Ingen annan tror jag skulle ha kunnat spela loss scenerna på reklambyrån så lätt som han gör. Han sniffar parfym och skriver annonstexter eller intervjuar su- nar och mods om tonårsattityder, allt med ett underbart far- slynne. Och vem skulle bättre gestalta en så Widerbergsk bild av dagen efter en rumlarkväll som när Thommy Berggren försö- ker klara ut den kronologiska härvan i redogörelsen för Mona Malm?"

Lasse Bergström inleder sin recension i Expressen med att konstatera att "Heja Roland" är "en av de få intelligenta komedier som gjorts i Sverige inom överskådlig filmtid. Den är modern, kvick, vass i bettet. Den har rytmisk svävning mellan poesi och parodi. Den är ung. Den lever. (-)

I "Heja Roland" står Bo Widerberg mitt ibland oss igen, fri trygg och övertygad om vad han vill. (-) "Heja Roland" handla- r, djupare och hemlighetsfullare, om skillnaden mellan att försöka leva och att försöka styra, om det svek som alltid lurar på människan när hon blivit stor, duktig och försör- jd."

I fortsättningen berömmer Bergström bl a "en alldeles nat- urlig och oneurotisk äktenskapsskildring" och säger om den: "bara det en sällsynthet". Recensionens slutomdöme blir: "Denna ton, denna avspändhet är Bo Widerbergs särmärke i dag. Den gör "Heja Roland" till en ung och riktig film, en komedi för oss människor."

Carl Henrik Svenstedt inleder sin recension i Svenska Dagbladet med: "Efter en spikrak serie om tre filmer ("Barnvagnen", "Kvarteret Korpen", "Kärlek 65"), som kommer att få - och redan haft - lika stor betydelse för den unga svenska filmen som Truffauts eller Godards för den franska, har nu Bo Widerberg vilat upp sig med en lätt komedi."

Efter att ha refererat innehållet i den och gett prov på några av filmens episoder fortsätter Svenstedt: "Det är ingen bra och med få undantag ingen rolig film, och skulle man hålla fast vid sina förväntningar på Widerbergs sätt att göra film och instruera skådespelare skulle det kännas som ett stort svek att han plötsligt fallit tillbaka i den teatraliska snackarstil han själv så envetet fördömde i debattboken "Visionen i svensk film". Man kan bara fråga sig vad i all världen som fått Widerberg att sammanföra dessa i och för sig utmärkta scenartister i trånga rum och mata dem med en dialog som skulle kunnat passa varsomhelst i den fyrtio- eller femtiotalsfilm han började med att avskriva.

Kanske rollerna är mer än stereotyper tack vare skådespelarna, men de ironiska kommentarerna om reklamens och folkhemmets värld är både enkla och platta. (-)

Men det gravaste är bristen på "continuity". Det finns inget flyt i filmen, ingen rytm, ingen helhet, inte den rymd, luft, rörelse och det ljus som gjort de tidigare filmerna till upplevelser. Widerberg har klippt själv på ett avgjort tafatt sätt. (-)

Detta mellanspel ville man helst stuva undan bland de andra i den gamla teatergarderoben med undantag för de avsnitt där plötsligt allt stämmer, korta scener med hjälten framsusande på cykel eller bilderna från travbanan. Kort sagt: de stunder det handlar om film."

Kommentar Svensk filmografi

Filmen bygger på Bo Widerbergs roman "Den gröna draken", ut- given 1959. Den följer bokens händelseförlopp och situationer nära. Romanen hade en svagt självbiografisk bakgrund. Dess handling tilldrog sig i Malmö. I filmen är handlingen flytt- ad till Stockholm.

"Heja Roland" var Bo Widerbergs fjärde långfilm och första ko- medi. Den spelades in i slutet av hösten och under vintern 1965-66 med en kort kompletterande inspelning i maj i Frank- rike. Alla interiörer spelades in på plats dels i en vanlig hyreslägenhet på Odengatan, dels i Philipshuset vid Lidingö- vägen i Stockholm. Exteriörerna är inspelade dels i Gröndal utanför Stockholm, dels i och kring Hötorgscity i Stockhol- m.

Filmen fick ett slags offentlig preview vid en enda förestäl- lning i Vaxholm den 29 juni 1966. Avsikten var att därigenom få in den under spelåret 1965-66 med hänsyn till Svenska Fi- lminstitutets kvalitetspremier m m.

Vid visningen i Vaxholm var filmen 2.640 meter lång. Inför premiären i Stockholm i september klippte Widerberg ner fil- men med 155 meter till 2.485 meter. Förkortningen företogs i alla filmens fem akter.

Thommy Berggren fick en av 1966 års Guldbaggar "för hans sp- ontana och odisciplinerat lekfulle Roland i 'Heja Roland'", enligt juryns formulering.

Originaltitel	Den gröna draken (Roman)
Författare	Bo Widerberg

		Frankrike	(kompletteringar)	1966-05	1966-05
		Sverige	(senhösten 1965 och vintern 1965-66)	1965	1966

Sverigepremiär	1966-06-29	Teaterbio	Vaxholm	Sverige	96 min
Urpremiär	1966-06-29	Teaterbio	Vaxholm	Sverige	96 min
Stockholmspremiär	1966-09-19	Anglais	Stockholm	Sverige	91 min
	1966-09-19	Falken	Stockholm	Sverige	91 min
TV-visning	1975-05-17	TV2		Sverige	92 min
	1987-03-29	TV2		Sverige	92 min
	1992-04-14	TV2		Sverige	92 min
	1996-03-15	SVT2		Sverige	92 min
	1999-12-06	SVT1		Sverige	92 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2011-10-15
TV-visning	2020-01-20	SVT1		Sverige
	2022-01-10	SVT1		Sverige

Originaltitel	Kungliga Waxholms Kustartilleriregementes marsch
Kompositör	Sam Rydberg

Originaltitel	Not in My Life
Kompositör	Claes af Geijerstam	(1966)
Textförfattare	Claes af Geijerstam	(1966)
Framförs av	Ola & the Janglers

Originaltitel	La paloma
Kompositör	Sebastián Yradier	(1859)
Textförfattare	Sebastián Yradier	(spansk text 1859)
	Ernst Wallmark	(svensk text)

Originaltitel	Il sospetto
Kompositör	Antonio Vivaldi

Guldbagge	Stockholm	1966	Bästa skådespelare	Thommy Berggren
	Stockholm	1966	Högsta kvalitetspoäng		(Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag om 437 388,66 kr)

Muraren (2002)

Heja Roland! (1966)

DK Komedi

Hötorgscity

Komedi

Konsthantverk: vävning

Mods

Popmusik

Reklambranschen

Reklamsatir

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2485

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2485

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2496

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild för OP
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	I-band
Bärare	35 mm

Typ	Slutmix
Bärare	16 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Bo Widebergs nya komedi HEJA ROLAND!
Tryckeri	Uddeholms Offset
Affischdesign	Walter Bjorne

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Bo Widebergs första komedi HEJA ROLAND!
Tryckeri	Robert E. Petersen offset-bogtryck

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Synopsis
Manustitel	Bland sunar och mods.
Omfång	47 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Heja Roland. Bildscenario.
Omfång	Ca 150 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Heja Roland. Dialoglista.
Omfång	49 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	He Roland. Dialogliste.
Omfång	49 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Thirty times your money. Dialogue list.
Omfång	51 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska