Svarta palmkronor (1968)

Media (1 st)

Originaltitel	Svarta palmkronor
Svensk premiärtitel	Svarta palmkronor

Regi	Lars-Magnus Lindgren
Manus	Lars-Magnus Lindgren
Produktionschef	Göran Lindgren
Produktionsledare	Bertil Ohlsson
Foto	Gunnar Fischer
Musik	Bengt-Arne Wallin
Arkitekt	Vibeke Lindgren (som Vibeke Hallberg)
Klippning	Carl-Olov Skeppstedt
Ljudtekniker	Tage Sjöborg
Regiassistent	Roberto Bakker Rey Paes de Barros
Scripta	Wiveca Nordström
Inspelningsledare	Olle Bohlin
B-foto	Björn Thermænius
Stillbildsfoto	Per-Olow Andersson (som Per Olow)
Musikarrangör	Bengt-Arne Wallin
Rekvisita	Vibeke Lindgren (som Vibeke Hallberg)
Kläder	Gertie Lindgren
Smink	Helena Olofsson
Specialeffekter, ljud	Nils Skeppstedt Ulf Nordholm
Mixning	Olle Jakobsson

Max von Sydow	Gustav Olofson, sjöman
Bibi Andersson	Elin Pappila
Toralv Maurstad	Lassen, sjömanspräst
Tommy Berggren (som Thommy Berggren)	Colett, sjöman
Roland Hedlund	Luleå, sjöman
Cornelis Vreeswijk	Kocken, sjöman
José Lewgoy	Pepito, tjuv
Wilza Carla	Ana Gorda
Eliezer Gomes	Moro, polis
Maria Christina	Maruja
Eva Henning	Mygg-Mari, Pepitos fru, bordellmamma
Fábio Sabag	Patron på hamnkrogen
Ingvar Kjellson	Svensk konsul

Produktionsbolag	Sandrew Film & Teater AB
Distributör i Sverige (35 mm)	Sandrew Film & Teater AB
Laboratorium	FilmTeknik AB

Den unga finskan Elin Pappila söker i all världens hamnar sjömannen Colett som räddat henne vid en fartygsförlisning. Under sina efterforskningar kommer hon till Niteroi, en fat- tig och förfallen hamnstad till Rio de Janeiro. En kväll är hon nära att bli våldtagen av de egendomslösa och utslagna men tas om hand av en väldig svensk. Han för henne till en pråm där de tillbringar natten tillsammans. Innan hon hinner se hans ansikte i gryningsljuset är han borta. Efteråt blir hon havande.

Svensken heter Olofson och är en av de många akterseglade och nedsupna sjömän som driver omkring i staden utan kraft att ta sig ur slummen. I hans sällskap finns Colett och två andra svenskar, Luleå och Kocken. Genom tiggeri och småstölder skaffar de sig mat och vin. Olofson kan inte glö- mma Elin Pappila.

Två år förflyter. Elin återvänder till Niteroi och uppsöker sjömansprästen Lassen för att få uppgifter om Colett. Lassen är en förljugen, självgod och moraliserande person. Han upp- manar henne att överge Colett, "en av de värsta svinen i hamnen". Av prästen får Elin dock veta att Colett har en bä- rgningslön på 3.000 dollar liggande på konsulatet i Rio. Kort därpå blir hon nedslagen och rånad av tjuven Pepito och måste stanna i Niteroi för att återhämta sig.

Olofson och de andra gör upprepade försök att få Colett i ett så pass nyktert och presentabelt skick att han kan ta färjan till Rio och hämta sin belöning. Pepito och hans hus- tru Mygg-Mari ställer upp med hela familjebordellen för att på kundernas bekostnad utrusta Colett men ansträngningarna är förgäves. Lassen, som till varje pris vill förhindra att pengarna kommer i dagdrivarnas händer, hämtar själv ut dem på konsulatet "för Coletts räkning". Av konsuln får han re- da på att en razzia planeras i hamnen i samband med ankoms- ten av ett "svart skepp" på vilket de akterseglade skall skeppas tillbaka till sina ursprungsorter.

Olofson och Elin möts och av hans ord förstår hon att han måste vara far till hennes barn. Elin, som inte vet att bär- gningslönen redan hämtats ut, lyckas få med sig Colett till Rio men han dör innan de når konsulatet.

Det svarta skeppet anländer och de infångade "horderna" förs ombord. Prästen rusar upp på lejdaren och ger Olofson en "lyckospark". I raseri kastar svensken honom tillbaka. Ett upplopp bryter ut under vilket många av de infångade tar sig ned på kajen igen. Olofson och Elin möts och omfamnar varan- dra. Tillsammans kan de skapa sig en framtid.

Censurnummer	107232
Datum	1968-09-23
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	4005 meter

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	4005 meter
Längd i minuter	146 min
Akter	8 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Lars-Magnus Lindgrens förverkligande av en mångårig filmdröm föll hos kritikerna i spillror. Jurgen Schildt (AB) ifråga- satte om inte filmskaparna efter tidigare "litterära bakstö- tar" med "Vindingevals" (1969/16) och Dagermanfilmen (Bränt barn, 1967/25) borde lämna de svenska romanförfattarna ifred: "I själva verket låter sig ytterligt få romaner - inhemska eller utländska - filmas ut- an att komplikationerna, dagrarna och mellanorden faller bort." Kritikern tyckte inte att Lindgren hittat någon väg till romanen, "han förefaller hemlös i hela historien, ofö- rmögen att hitta ett enda eget och effektivt grepp". Schildt specificerade ytterligare: "Lindgren lämnar åskådaren åt sitt öde och sin förvirring, framför allt naturligtvis den åskådare som inte läst romanen. Hans film är ett planlöst maskeradupptåg, med svenska förstarangsskådespelare utklädda och neddekade för ändamålet och med en ditklistrad livsfilo- sofi - om världens förvandling till något slags trygghet -- som blir lika meningsfull som en pratbubbla ur våra fotogra- fiska novellmagasin."

Schildt noterade Gunnar Fischers "högklassiga brasilianska färgbilder" och äktheten i Cornelis Vreeswijks uppenbarelse men rådde de svenska filmskaparna: "Stanna hemma i stället! Syna Sverige i glädje och sorg! Och låt, som sagt, romanerna vara."

Lasse Bergström (Expr) skrev under rubriken "Svenska filma- re på drift": "'Svarta palmkronor' är en lång, artistiskt odisciplinerad film som bygger på en stor artistiskt discipli- nerad roman. Det är ett nedslående konstaterande och det må- ste gälla som helhetsomdöme."

Mauritz Edström (DN) kände sig övertygad om att filmen var "gjord med själsfrändskap och kärlek" men kärleken hade i detta fall gjort filmskaparen blind och hindrat honom från "att välja och avstå". "Jag kan respektera ambitionen, men filmen som helhet går inte loss", skrev Edström och fortsat- te: "Lars-Magnus Lindgren tycks inte se att han dränker säl- lskapets rumlande, deras upptåg och sorger i vackra bilder. Jag kan se meningen med hans långsamma rörelser, viljan att låta en känsla få tid på sig att verka. Ändå klingar det allför ofta ut i esteticism." Edström sammanfattade: "Fil- men är långdragen och seg, minst en halv timme för lång men hade just behövt en häftig andning. På nytt en filmdröm om en romanfilm, som förlorar sig i overklighet."

Carl Henrik Svenstedt (SvD) fann i stället för "den egendom- ligt torra skärpa som gav hans (Sjögrens) författarskap en absolut originalitet" att filmen ofta drunknade i "sentimen- talitetens bakvatten". En allvarligare kritik ville Svenste- dt rikta mot "Lindgrens aningslöshet": "Att välja fattigdo- men i Rios favela, det kvävande elände som ideligen slår upp i gatubråk (-) som bakgrund för svenska sjömansbravader utan att använda bakgrunden annat än som pittoreskt staffage är ett stycke socialpornografi som man trodde var förbehållet Hol- lywood." Lindgrens poetiska ådra blockerades, tyckte Svenst- edt, av "otaliga stelbenta filmkonventioner" och han rekom- menderade honom att släppa loss alla sina fantasier och idé- er och våga ge dem en utformning som han själv kände för. "Nu känns hans filmer frustrerade och frustrerande", sluta- de kritikern.

Kommentar Svensk filmografi

Peder Sjögrens (1905-1966) roman om några akterseglade och alkoholiserade sjömäns tillvaro utanför den spanska hamnsta- den Valencia utkom 1944 på Norstedt & Söners Förlag. Sjögren var förtrogen med den spanska miljön genom sitt del- tagande i spanska inbördeskriget (1936-1939) på regeringssidan. Lars-Magnus Lind- gren hade länge sysselsatt sig med ett filmmanuskript på ro- manen och lämnade ett sådant till Sandrews 1964. Flera olika produktionsprojekt övervägdes 1965-67. Vid ett tillfälle var amerikanskt kapital aktuellt och medverkan av utländska skådespelare i ledande roller, bl a Anthony Quinn. Då Sand- rews ej medgav Lindgren återköpsrätt till manuskriptet trä- ffades slutligen ett produktionsavtal med detta bolag. Han- dlingen i manuskriptet var fortfarande förlagd till Valen- cia med omnejd, men efter rekognoseringar kring Medelhavet beslöt man flytta inspelningen till den lilla hamnstaden Niteroi vid Riobukten i Brasilien. Inspelningen ägde där rum från början av juli till början av september 1967 och sammanlagt 42.000 meter film upptogs. Efter återkomsten till Sverige insjuknade Lindgren varför klippningen inte kom igång förrän i januari 1968. Lindgren tillägnade Sjö- gren sin film. Denne hade avlidit 1966.

Den slutliga produktionskostnaden uppgick till drygt en och en halv miljon kronor.

Svensk urpremiär ägde rum i Stockholm och Göteborg samtidi- gt. Därtill visades filmen under den svenska filmmanifesta- tionen i Sorrento, Italien, men kritikermottagandet var neg- ativt.

Originaltitel	Svarta palmkronor (Roman)
Författare	Peder Sjögren

Rio de Janeiro och Niteroi, Brasilien

Sverigepremiär	1968-09-27	Astoria	Stockholm	Sverige	146 min
Urpremiär	1968-09-27	Astoria	Stockholm	Sverige	146 min
TV-visning	1979-01-12	TV1		Sverige
	1996-05-26	Kanal 5		Sverige
	1997-01-11	Kanal 5		Sverige
	2013-03-04	SVT1		Sverige
	2015-05-12	SVT1		Sverige
	2018-09-18	SVT1		Sverige

Originaltitel	Bossa Nova Fiesta
Kompositör	Heinz Hötter

Originaltitel	Flicka från Backafall
Kompositör	Gunnar Turesson	(1936)
Textförfattare	Gabriel Jönsson	(dikten "Vid vakten" 1920)

Originaltitel	Helan går

Originaltitel	Lekvisa

Originaltitel	Manus i Rio
Kompositör	Cornelis Vreeswijk

Originaltitel	Oras precisa de nos
Kompositör	João Mello
	Armando Suárez

Cornelis (2010)

Svarta palmkronor (1968)

Alkoholism

Bordeller

Filmad litteratur

Hamnsjåare/Beach combers

Hamnstäder

Livslögnen

Proletariat

Präster

Rio de Janeiro

Sjömän

Slum

Sverige och u-land

Utlänningar

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2956

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	3895

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	4034

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2956

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild Neutral bakgrund
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	SVARTA PALMKRONOR Sandrews färgfilm av Lars-Magnus Lindgren efter Peder Sjögrens roman
Tryckeri	Tabs tryck

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	SVARTA PALMKRONOR Sandrews färgfilm av Lars-Magnus Lindgren efter Peder Sjögrens roman
Tryckeri	Ewes Offsettryck

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	SVARTA PALMKRONOR Färgfilm av Lars-Magnus Lindgren efter Peder Sjögrens roman
Tryckeri	Tryckeri AB Småland

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Svarta palmkronor. Scenario av Lars-Magnus Lindgren efter en bok av Peder Sjögren. Maj 1967.
Omfång	161 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Textlista till filmlen Svarta palmkronor.
Omfång	18 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Svensk dialoglista. Svarta palmkronor.
Omfång	86 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Black palms (Svarta palmkronor). English dialogue list).
Omfång	70 s.
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	11
Färg papper	SET
Bakombild papper	1
Dia	3
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Italienska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Flera språk