Vi på Saltkråkan (1968)

Media (1 st)

Originaltitel	Vi på Saltkråkan
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Olle Hellbom
Producent	Olle Nordemar
Manus	Astrid Lindgren
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Artfilm AB
Utmärkelser	Pris Visa utmärkelser
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1968-11-30

Medverkande

Torsten Lilliecrona
Melker Melkersson, författare

Louise Edlind
Malin Melkersson, hans dotter

Björn Söderbäck
Johan Melkersson, hans son

Urban Strand
Niklas Melkersson, hans son

Stephen Lindholm
Pelle Melkersson, hans son

Bengt Eklund
Nisse Grankvist, handelsman

Visa fler

Handling

På ön Saltkråkan i skärgården bor Tjorven med sina föräldrar Nisse och Märta Grankvist och systrarna Teddy och Freddy. Tjorven heter egentligen Maria. Nisse och Märta driver...

Visa hela handlingen

Press

TV-serien kom på biograf efter fyra andra Saltkråkefilmer och hos ett par kritiker kunde man märka en trötthet på genren.Torsten Manns skrev i AB: "Den här barnserien fungerade...

Visa all press

På ön Saltkråkan i skärgården bor Tjorven med sina föräldrar Nisse och Märta Grankvist och systrarna Teddy och Freddy. Tjorven heter egentligen Maria. Nisse och Märta driver handelsboden. Eftersom Tjorven är för liten för att vara på sjön med sina äldre systrar leker hon mest med sin bäste vän S:t Bernhardshunden Båtsman. Familjen Melkersson anländer med skärgårdsbåten "Saltkråkan" från stan för att ta sin sommarstuga "Snickargården" i besittning. Familjen består av fem personer: författaren Melker Melkersson, som är änkling, äldsta dottern Malin, som tagit mors plats, och pojkarna Johan, Niklas och Pelle.

Melker har svårigheter med det praktiska. När han skall göra upp eld i stugan glömmer han att öppna spjället och klättrar upp på taket för att se efter om det sitter en uggla i skorstenen. Snickargården, som de hyr av fru Sjöblom, behöver repareras. Vid dåligt väder regnar det in och familjen måste sätta ut hinkar mot takdroppet.

Pelle, yngst i skaran, är god vän med getingarna i stugväggen och visslar på dem när han vill att de skall komma ut. Melker trivs däremot inte med getingarna. Han försöker sprutmåla trädgårdsmöblerna men tvingas gå i närkamp med de surrande insekterna och råkar därvid sprutmåla inte bara naturen utan också stugans nytvättade fönster.

Tjorven känner sig övergiven av de äldre barnen som stuckit ut på sjön och till och med tagit Båtsman med sig. Hon bestämmer sig för att ta tjänst som hembiträde hos gubben Söderman. Han har en kraxande korp och en liten dotterdotter som heter Stina. Kring grötfatet har barnen roligt tillsammans men så vill Stina vara hos Pelle på bryggan när han metar och då blir det bråk. Tjorven tycker Stina är för liten. Pelle trö- ttnar på flickornas munhuggning och ger sig av.

I botten på ett vrak hittar Johan och Niklas ett skrin. Det skramlar lockande inuti och pojkarna skyndar sig att öppna det med en yxa. Det visar sig att det är byxknappar som deras lekkamrater Teddy och Freddy lagt dit. Stina försöker få Södermans korp att säga "Far ända in i baljan!" Tjorven tycker att Melker behöver hjälp med att diska medan han ordnar en vattenränna från brunnen in i köket. Tyvärr uppstår ett missförstånd och allt vattnet rinner ut på golvet. Inte heller den nyfångade fisken lyckas Melker med men barnen tröstar honom.

Getingarna går åter till anfall och tvingar Melker att hoppa i sjön med kläderna på. Pelle skaffar en kanin som gärna vill springa bort. En rik direktör stiger iland och gör upp om köp av Snickargården och tomten med fru Sjöbloms agent. Direktören tänker riva stugan och bygga en bungalow. Det ser mörkt ut för Melkerssons sommarparadis. Lyckligtvis får Melker ett författarstipendium på 25 000 kronor från kulturfonden och Pelle har korsat direktörens planer genom att göra upp avtal med den snälla fru Sjöblom och lägga en krona i handpenning. När sedan Melker får en stor gädda på kroken kan man fira den tryggade fortsättningen på sommardrömmen.

Pressreaktion Svensk filmografi

TV-serien kom på biograf efter fyra andra Saltkråkefilmer och hos ett par kritiker kunde man märka en trötthet på genren.

Torsten Manns skrev i AB: "Den här barnserien fungerade bättre i TV - det är svårt att analysera vad det beror på. På bio känns den fyrkantiga barnuppfattningen och de vuxnas auktoritära daltande onaturligt och uppstyltat. Man kan de krystade putslustigheterna och man känner till de reaktionära uppfostringsmetoderna. Kan inte Svensk Filmindustri växla in barnfilmen på ett nytt spår, som man redan börjat göra på andra håll? Ett spår som inte leder till Lill-Skansen. Jag vågar inte utmana min sjuårings intelligens med den här filmen."

Annika Holm i DN gjorde en jämförande återblick: "Olle Nordemar har klippt ihop biofilmen och kan tacka sitt lyckliga förutseende för att han redan från början såg till att det satt färgfilm i Kalle Bergholms kamera. Tjorven och Stina är sålunda unga och oförstörda. Pelle är liten och tillgiven och underbar. Malin inte särskilt beskäftig. Melkersson är pajas visserligen, men fram- för allt en skön och fin pappa. (-)

Genom alltför många spelfilmer förvandlades personerna på Saltkråkan till schabloner. Man hade nästan glömt bort att de från början var människor som hade både tråkigt och roligt, både besvärligt och festligt på sin sommarö. Sentimentaliteten är lättare att acceptera när den balanseras i ett sammanhang. Jargongen likaså."

Elisabeth Sörenson i SvD hoppades under rubriken "Vykort från skärgården" på en slutpunkt: "Uppkopieringen har punktvis gått ut över skärpan, men alltför störande är det inte. Däremot tycker jag att fär- gen närmast är en nackdel: den understryker allt det som man vänder sig mot i Saltkråkefilmerna. Det är "vår underbara skärgård" visst är det det! Nästan så man vill skrika. Delvis i sak och avgjort i form konserverar filmen alla schabloner som hör skärgården till. Man sitter med en bunt vykort från skärgården, föralldel: svenska vykort av hög klass, endast måttligt banala, men utan nyanser. (-) Nu har vi alltså fått ännu en Tjorven-film och ok för det, eftersom den ändå är inspelad så tidigt att barnen det handlar om ännu är barn och har en viss omedelbarhet i behåll. Men låt oss hoppas att detta är slutpunkten i en serie man en gång tyckte var frisk och fräsch, men som malts till leda.

"Hugo och Josefin" (1967/24) har ju visat oss att det finns andra vägar att gå. Att film om barn kan rymma en oändlig rikedom."

Kommentar Svensk filmografi

Serien "Vi på Saltkråkan" var den första större beställning i barnfilmsgenren Sveriges Radio kontrakterade med en kommersiell filmproducent. Den inspelades till största delen under vintern, sommaren och hösten 1963 på Norröra utanför Blidö i Stockholms skärgård. Stig Hallgren fotograferade endast två vinteravsnitt och Leif Krantz deltog ej i hela produktionen. Produktionskostnaderna uppgick till ca 1,3 miljoner kronor.

Serien sändes våren 1964 i tretton avsnitt med följande upp-delning: 1: En dag i juni (18.1). 2: Ro, ro till fiskeskär (25.1). 3: Vilse i dimman (1.2). 4: Midsommar på Saltkråkan (8.2). 5: Denna dagen ett liv (15.2). 6: Sjörövarna (22.2). 7: Vad händer på Kattskär? (29.2). 8: Far ända in i baljan (7.3). 9: Ett litet djur åt Pelle (14.3). 10: Visst finns det tomtar (21.3). 11: Räven raskar över isen (28.3). 12: Snickargården i fara (4.4). 13: Melker får napp (11.4).

I biografversionen som uppkopierades från 16mm till 35mm ingick delar ur avsnitten 1, 2, 5, 6, 8, 9, 12 och 13. Serien väckte stor uppmärksamhet och huvudaktörerna tillsammans med hunden Båtsman blev snart offentliga personligheter. Repriser på serien sändes 1967 och 1970.

Berättelsen "Vi på Saltkråkan" av Astrid Lindgren publicerades på Rabén & Sjögren 1964.

Framgången med Saltkråkeserien föranledde Artfilm att spela in ytterligare fyra barnfilmer med Tjorven och hennes vänner. Den första var "Tjorven, Båtsman och Moses" med premiär hösten (1964/16). Därefter följde "Tjorven och Skrållan" (1965/20), "Tjorven och Mysak" (1966/22) och "Skrållan, Ruskprick och Knorrhane" (1967/23), samtliga på manuskript av Astrid Lindgren. Biografversionen av "Vi på Saltkråkan" avslutade denna serie.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se