En handfull kärlek (1974)

Media (1 st)

Läs mer om denna film i vår artikel "Arbetets söner – och döttrar"

Originaltitel	En handfull kärlek
Svensk premiärtitel	En handfull kärlek
Distributionstitel	Un puñado de amor (Spanien)

Regi	Vilgot Sjöman
Manus	Vilgot Sjöman
Producent	Bengt Forslund
Produktionsledare	Brian Wikström
Foto	Jörgen Persson
Musik	Bengt Ernryd (originalmusik)
Arkitekt	P.A. Lundgren
Klippning	Wic' Kjellin
Ljudtekniker	Thomas Samuelsson Lennart Forsén
Scripta	Ulla Stattin
Inspelningsledare	Peder Langenskiöld
Inspicient	Bruno Sörwing
Kameraoperatör	Rolf Lindström Staffan Liljander
Elektriker	Ulf Björck
Passare	Stefan Hencz Ragnar Waaranperä
Ljussättare	Hans Rinning
Musikarrangör	Bengt Ernryd
Rekvisita	Anders Barréus Carl Fredrik Schéele
Kläder	Björn Nelstedt Eva-Lisa Nelstedt Elisabeth Olling
Smink	Bengt Ottekil Kjerstin Elg
Tramp	Jörgen Hasselblad
Mixning	Sven Fahlén
Övrig medarbetare	Lennart Blomqvist (scenmästare)

Anita Ekström	Hjördis
Gösta Bredefeldt	Daniel (Severin) Larsson, arbetare vid gasverket, Hjördis fästman
Ingrid Thulin	Inez Crona, född Lundström
Ernst-Hugo Järegård	Claes (Gideon) Crona, Inez man, grosshandlare
Sif Ruud	Thekla Rehnholm, änka
Per Myrberg	Sebastian Renholm, Thekla Renholms son
Evabritt Strandberg	Thérèse Lundström, Inez Cronas syster
Frej Lindqvist	Fritz Fredrik Crona, Claes halvbror
Anders Oscarsson	Henning Christian Crona, Inez och Claes son, 16 år
Gunnar Ossiander	farfar Crona
Chris Wahlström	Magdalena, kokerska hos Cronas
Birgit Lindkvist (som Bibi Skoglund)	Adèle, husa hos Cronas
Claire Wikholm	Zaida, barnjungfru hos Cronas
Ernst Günther	Theodor Litz, kallas Finland, skriftställare
Harald Hamrell	Linus, Hjördis bror
Lise-Lotte Nilsson	Hanna, Hjördis syster
Rolf Skoglund	Sigfrid, Hannas man, skräddare
Bellan Roos	farmor
Bernt Lundquist	Karl Inge Svensson, arbetare vid gasverket
Jan Erik Lindqvist	Ivan Persson, arbetare vid gasverket, fackföreningsordförande
Georg Rydeberg	direktör Apelberg
Ulf Johanson	tekniske direktören vid gasverket
Pierre Lindstedt	Nicklasson, arbetare vid gasverket
John Harryson	budningskarl
Evert Granholm	en äldre kund på apoteket
Leif Ahrle	Thérèses fästman, löjtnant
Yvonn Jansson	servitris
Bruno Sörwing	dragspelare
Börje Krogstad	tidningsutropare
Axel Fritz	tysken
Björn Nilsson	affärsman hos Crona
Arne Andersson	affärsman hos Crona
Olle Grönstedt	kund på apoteket
Mats Björne	medhjälpare till tekniske direktören
Lars-Olof Löthwall
Marie Ekorre	en sjungande flicka

Produktionsbolag	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
	Sandrew Film & Teater AB
Distributör i Sverige (35 mm)	Sandrew Film & Teater AB	1974
Laboratorium	AB Film-Labor

Hjördis är en ung arbetarkvinna. Hon lever tillsammans med Daniel. Han tror inte på det borgerliga äktenskapet, eftersom han är socialist. Han vill leva i samvetsäktenskap utan barn.

Hjördis får plats hos familjen Crona som piga. Inez Crona är en blond, glad och sensuell kvinna. En dag är Claes Crona och Hjördis ensamma på affärskontoret. De kysser varann.

Tydligen har Crona inlett ett förhållande med pigan. Inez tycks inte bli svartsjuk, när hon upptäcker det.

Sverige lever i kris denna sommar. Arbetsgivarna hotar med lockout. Det ryktas att arbetarna tänker svara med en storstrejk som ska förlama hela samhället.

Jättestrejken bryter ut. Militären marscherar in på det gasverk, där Daniel arbetar. I raseri lägger han och hans kamrater ned arbetet. Triumferande marscherar han hemåt, buren av kampvilja -- bara för att komma hem och upptäcka att Hjördis väntar barn med Claes Crona. Han är djupt besviken och förödmjukad.

Inez och Claes försöker få ungkarlen Sebastian att förälska sig i Hjördis för att lösa problemet.

Daniel drömmer om hämnd.

Inez har en vacker syster, Thérèse. Daniel erövrar henne.

När morgonen gryr, har han fått ut sin hämnd och kastar pengar ur strejkkassan som betalning åt henne.

Crona blir förmögen på strejken. Men arbetarna misslyckas.

Revolutionslågan slocknar hos Daniel. Han saknar Hjördis, men han kommer försent. Hon står i begrepp att ingå förlovning med Sebastian.

Då får Hjördis veta sanningen -- att Sebastian är utfattig och att han inte kan ärva det apotek som han inbillat henne.

Hjördis rodnar av förödmjukelse. Men hon reser sig ur sin förnedring. Hon sliter sig ur familjen Cronas grepp och gömmer sig bland de fattigaste med sitt barn. Claes letar upp henne, och hon möter honom lugnt och stolt.

Vem höjer upprorsfanan? Inte Daniel. Det gör hon, Hjördis.

Censurnummer	113085
Datum	1974-02-19
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	3895 meter

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	3895 meter
Längd i minuter	142 min
Akter	8 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

När En handfull kärlek 1982 visades i TV talades det allmänt om filmen som en av Sjömans bästa. Detta framgick inte riktigt av premiärrecensionerna åtta år tidigare. Flertalet var visserligen positiva, men mer högaktningsfulla än entusiastiska.

Tidningen Arbetaren, som filmen kunde ha varit tillägnad, var t o m direkt negativ:

"Vilgot Sjöman har gjort en präktigt dålig film. Präktig och dålig." Inte ens skådespelarna, med undantag för Anita Ekström, fick nåd inför Erland Törngrens stränga ögon:

"Kvar blir död rekvisita, opersonliga repliker och människor utan kött och blod. (-) Jag trodde Sjöman efter att ha gått igenom ekluten med bl a Nyfiken-filmerna skulle ha mognat som filmskapare och människoskildrare. Men den här filmen tyder inte på det. Jag hittar varken själ eller hjärta i En handfull kärlek."

Den uppfattningen var nu Törngren ganska ensam om. "En film att känna för" löd rubriken i Expressen, där Lasse Bergström gav filmen 4 getingar och hade många positiva saker att säga om såväl stoffet, som miljöskildringen och rollprestationerna.

Elisabeth Sörenson i SvD var av samma uppfattning:

"Det är en stort anlagd film. Sjöman har inte bara velat återskapa ett Stockholm från åren kring sekelskiftet, han har också gått tillbaka till eller återtagit en klassisk berättarteknik där många människoöden flätas samman till en frodig och brokig gobeläng. (-) Det hade väl varit något av ett mirakel om Vilgot Sjöman på alla punkter lyckats med detta gigantiska projekt. Det har han heller inte gjort. Men jag känner stor beundran för hans -- och fotografen Jörgen Perssons och arkitekten P A Lundgrens -- miljöskildring. Jag är också imponerad av Sjömans sätt att genomföra den komplicerade berättartekniken."

Jurgen Schildt i AB var tveksam mot den politiska analysen och menade att filmen knappast var "öppet och direkt politisk. Men den är det indirekt, och därmed ingalunda ineffektivt. För liksom man kan skåda havet i en vattendroppe är det möjligt att, som Sjöman gjort, samla storstrejkens Sverige under ett enda tak och i en enda familj. (-) Men framför allt finns här, i brist på de hårfina politiska distinktionerna, en skickligt genomförd och nästan luktande rekonstruktion av sekelskiftets och de ekonomiska kontrasternas Stockholm: en stad av silltunnor, poliskaskar, borgargemak, fattigkvarter, skitiga nävar och patetiska söndagskravatter. Och en stad av människor.

Sjömans erövring ligger i att han kommit dem alla så nära, i hat och kärlek eller i tillämpliga fall hatkärlek. Närmast honom står Anita Ekström som tjänstehjonet, ett kvinnoporträtt som är späckat av liv, oro, sårad ömhet och skapande förundran."

Anita Ekströms rollgestaltning var också det som Mauritz Edström i DN främst hade fäst sig vid, liksom vid filmens anslag och idé:

"Det är hur lätt som helst att se hur mycket som är bra tänkt i detta (--) men Vilgot Sjöman tycks mig drunkna under utanverk och rekvisita när han skall förena tidsskildringen och människoskildringen. Berättelsen kommer aldrig loss. Därför känns En handfull kärlek för mig som en film med andnöd. Den spårar ut i överflödiga detaljer, så att det inte finns utrymme för det viktiga. Den hade behövt berättas i längre satser."

Denna vacklan mellan det myckna positiva och det som sattes i fråga -- analysen, brokigheten, det privata kontra det socialistiska budskapet -- som genomgående återkom i stockholmspressen, fanns också hos kritikerna i Göteborg och Malmö:

"Den historia Sjöman relaterar har must och sensualism, brädd och spänning -- och många bottnar" skrev Ulla Swedberg i GT men fortsatte: "Ibland känns det rentav som om han i sin berättariver greppat över för mycket. Vissa episoder blir brottstycks!artade, några smått kryptiska. Sjöman har inte alls, vilket jag tycker är synd, vinnlagt sig om att resumera den politiska situationen som så att säga är varpen för hans beundransvärda flätning av de många intrigtrådarna."

De invändningarna kunde Monika Tunbäck-Hanson i GP också ta till sig, men i slutpläderingen stannade hon ändå för det övervägande positiva:

"En handfull kärlek är ett kraftprov, där Sjöman satsat nästan allt. Sin osäkerhet och sin ångest, sin berättartalang och sin lust. Det är en mycket personlig film. Jag kan se svagheter i den, men helhetsintrycket är starkt. Filmen kan tjäna som underlag för en diskussion om socialdemokratins vägar, om kvinnoroller och om detta evigt, fördömt besvärliga spel mellan män och kvinnor, manligt och kvinnligt. Sjöman har valt att berätta brett och realistiskt och därmed visat att han vill nå fram. Jag tycker att han gör det."

Genomgående positiva var Bertil Behring i KvP ("Snudd på mästerverk!"), Carl-Eric Nordberg i Vi, Carin Mannberg i Chaplin och Carl-Henrik Svenstedt i radions Filmrullen.

Den senare får slutordet i denna kavalkad som motvikt till inledningen:

"Det är nämligen en film som handlar om så viktiga saker, och det är en så viktig film att den tål att diskuteras både länge och noggrant. (-) Den handlar om själva kärnpunkten i den svenska arbetarrörelsen och i hela den svenska radikalismens historia, nämligen frågan om reformism eller revolt, strid eller samtal. (-) Jag hoppas att det här blir en av de mest spridda, sedda och diskuterade svenska filmerna som kommit ut av filmreformens epok, för det första eftersom den angår oss och vår historia och för det andra eftersom den dramatiskt och formellt är mycket välbyggd och välspelad och kan lyfta fram de här stora problemen så att de syns och upplevs. Det är ett präktigt filmarbete och det kommer att stå sig."

En viss debatt uppstod kring filmen, men inte särskilt upphetsande. I GP framförde Sven Ulric Palme kritik mot vissa historiska fakta som dock Sjöman bemötte med att dikt inte alltid kan vara realistisk (17.3.1974, 24.3.1974 och 8.4.1974).

I DN (12.5.1974) och Vi (11/74) togs Anita Ekströms kvinnoroll upp av två kvinnliga skribenter, bägge negativa:

"Det sorgliga är att det här är ungefär vad svensk film har att erbjuda i dag. Och någon ändring på filmfronten lär inte vara att vänta förrän vi kvinnor själva fattar kamerorna och börjar filma riktiga kvinnor med fler dimensioner än den horisontella." (Birgit Lundin i DN)

Kommentar Svensk filmografi

Mellan 1965 och 1979 regisserade Sjöman fem filmer för Sandrews.

1971 regisserade han i egen produktion Troll (1971/14), ett ekonomiskt vanskligt äventyr.

Våren 1972 vände han sig därför åter till Sandrews med sitt opus 10, en brett upplagd tidsskildring från storstrejkens år 1909. Göran Lindgren var positiv och gav först ett halvt löfte, men sedan viss förplanering hade ägt rum och en budget tagits fram, tackade han nej. 1,73 miljoner kr var alltför riskfyllt. Sjömans senaste tre filmer hade inte tagit hem sina kostnader.

I och med att Filminstitutet från 1 oktober fått en egen produktionsavdelning ändrades dock situationen något. Göran Lindgren förklarade sig villig att ställa upp med 50 procent av kostnaderna under förutsättning att budgeten skars ner till 1,5 miljoner kr. och att andra producenter tog på sig resterande produktionsansvar. Själv kontaktade han Lars Löfgren på TV2, och Sjöman vände sig till Filminstitutet. Projektet kallades nu 1909. Film!institutets producent Bengt Forslund var i stort sett positiv, och de invändningar han framförde accepterade Sjöman "på alla avgörande punkter". Löfgren tackade däremot nej, "eftersom vi är så kritiska mot manuskriptet".

Donner och Schein på Filminstitutet var också positiva -- i synnerhet som filmen till stor del skulle kunna bli en ateljéproduktion och ateljéerna stod tomma följande sommar. Producenten bedömde att det borde vara möjligt att klara budgeten på 1,5 miljoner kr. 5 februari 1973 kunde samproduktionskontraktet på 50/50 undertecknas.

Vid det fortsatta planeringsarbetet framkom det dock snart att budgeten var orealistisk. Det var tidsskildringen som sådan som kostade pengar -- miljöer, byggen, rekvisita och kläder. Senare tillkom också mycket övertid.

Men budgeten stod fast -- liksom den procentuella fördelningen. Filminstitutet (Forslund) gick dock med öppna ögon in med merkostnaden. De filmer som gjordes parallellt blev ganska billiga, och en nedprutning skulle i detta fall enbart gå ut över kvaliteten.

Inspelningen av En handfull kärlek, som filmen nu hade döpts om till, ägde också planenligt rum under tiden 21 maj--3 augusti inklusive 3 överdagar. Totalt varade inspelningen 59 dagar, och det togs 43 000 m film. Totalkostnaden blev drygt 2 miljoner kr.

Redan under inspelningens gång hade det stått ganska klart att materialet till denna breda familjekrönika skulle kunna räcka till en helaftonsfilm, och den film som först klipptes fram och som låg klar i november var också 2 tim 47 min.

När den visades för Göran Lindgren reagerade han emellertid mycket negativt:

"Jag går själv aldrig och ser en helaftonsfilm och det finns massor av sådana som jag som därmed utestängs från möjligheten att se Din film." (Brev till Sjöman 23.11.1973)

Bengt Forslund, som hade Utvandrar-filmerna bakom sig, delade inte den uppfattningen, men distributören hade sista ordet. Filmen klipptes under stor vånda ned cirka en halvtimme till 2 tim 22 min -- i praktiken även det en komplicerad visningstid -- och tveklöst bröts filmens konstnärliga helhet sönder.

Trots detta blev filmen 1973/74 års bästa film. Den fick högsta möjliga kvalitetsstöd, två av de fyra guldbaggarna (Sjöman och scenografen P A Lundgren) samt filmkritikernas pris för bästa film 1974.

Men publiken svek. Det kom endast 43 400 personer.

Utomlands gick det något bättre. Filmen såldes till de nordiska länderna och till England, Holland, Irland, Italien, Jugoslavien, Polen, Schweiz, Spanien, Västtyskland, Österrike och Östtyskland.

Exportversionen var som regel nedklippt med 16 min 37 sek.

Till debatten kring filmen hörde även det som Lasse Svanberg tog upp i tidskriften TM 4/74 och som handlade om att teamet skulle ha haft "en genomsnittlig arbetstid på 80 timmar per vecka. Filmen handlar om 1909 års storstrejk då Sveriges arbetare bl a slogs för införandet av 48-timmarsveckan."

Siffrorna visade sig gälla vissa befattningshavare under särskilda tidsperioder och inte ett allmänt genomsnitt, men diskussionen om "regissörsstyret" ledde ändå till hårda förhandlingar med Teaterförbundet som till sist dock visade sig värdera ersättningen högre än tiden.

		Sverige	(kompletteringar 13-15 oktober 1973)	1973-05-21	1973-08-03
Filmhuset	Stockholm		(ateljé)
	Stockholm		(exteriörer)

Sverigepremiär	1974-02-23	Royal	Göteborg	Sverige	142 min
	1974-02-23	Cinema 1	Lund	Sverige	142 min
	1974-02-23	Sandrew 1	Malmö	Sverige	142 min
	1974-02-23	Astoria	Stockholm	Sverige	142 min
	1974-02-23	Sandrew 1	Uppsala	Sverige	142 min
Urpremiär	1974-02-23	Royal	Göteborg	Sverige	142 min
	1974-02-23	Cinema 1	Lund	Sverige	142 min
	1974-02-23	Sandrew 1	Malmö	Sverige	142 min
	1974-02-23	Astoria	Stockholm	Sverige	142 min
	1974-02-23	Sandrew 1	Uppsala	Sverige	142 min
Annan visning	1976		Warszawa	Polen		(endast filmstudios och Art Cinemas)
TV-visning	1982-04-26	TV1		Sverige	136 min
	1992-07-08	TV3		Sverige	136 min
	1995-11-25	Femman		Sverige	136 min
	1997-02-08	Kanal 5		Sverige	136 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2000-04-13	Bio Victor	Stockholm	Sverige	142 min	(restaurerad kopia 2000)
	2006-04-02
	2010-10-08
	2010-11-12
TV-visning	2011-01-04	SVT1		Sverige
	2015-03-30	SVT1		Sverige
	2018-07-03	SVT1		Sverige
	2022-03-28	SF Kanalen		Sverige
	2022-04-02	SF Kanalen		Sverige
	2022-05-01	SF Kanalen		Sverige
	2022-05-07	SF Kanalen		Sverige
	2022-05-13	SF Kanalen		Sverige
	2022-05-17	SF Kanalen		Sverige
	2022-05-23	SF Kanalen		Sverige
	2022-06-29	SF Kanalen		Sverige
	2022-07-01	SF Kanalen		Sverige
	2022-07-04	SF Kanalen		Sverige
	2022-07-09	SF Kanalen		Sverige
	2022-09-01	SF Kanalen		Sverige
	2022-09-05	SF Kanalen		Sverige
	2022-09-17	SF Kanalen		Sverige
	2022-09-22	SF Kanalen		Sverige
	2022-09-26	SF Kanalen		Sverige
	2022-11-07	SF Kanalen		Sverige
	2022-11-11	SF Kanalen		Sverige
	2022-11-27	SF Kanalen		Sverige
	2023-03-27	SF Kanalen		Sverige
	2023-04-01	SF Kanalen		Sverige
	2023-04-30	SF Kanalen		Sverige
	2023-05-06	SF Kanalen		Sverige
	2023-05-12	SF Kanalen		Sverige
	2023-05-16	SF Kanalen		Sverige
	2023-05-22	SF Kanalen		Sverige
	2023-06-28	SF Kanalen		Sverige
	2023-06-30	SF Kanalen		Sverige
	2023-07-03	SF Kanalen		Sverige
	2023-07-08	SF Kanalen		Sverige
	2023-09-04	SF Kanalen		Sverige
	2023-09-16	SF Kanalen		Sverige
	2023-09-21	SF Kanalen		Sverige
	2023-09-25	SF Kanalen		Sverige
	2023-11-06	SF Kanalen		Sverige
	2023-11-10	SF Kanalen		Sverige
	2023-11-26	SF Kanalen		Sverige

Originaltitel	G'schichten aus dem Wienerwald, op. 325
Kompositör	Johann Strauss d.y.	(1868)

Originaltitel	Morgenblätter, op. 279
Kompositör	Johann Strauss d.y.	(1863)

Originaltitel	Arbetets söner
Kompositör	Nils Peter Möller	("Vindarnas kör"/"Upp genom luften ...")
Textförfattare	Henrik Menander	(text "Arbetets söner" 1885)
Arrangör	Roland Lindberg

Originaltitel	Haver ni sett Karlsson
Textförfattare	Emil Norlander	(1905)

Originaltitel	Visan om Landegren
Textförfattare	Axel Engdahl

Festivalpris	Valladolid	1976			(San Gregorio-priset)
Svenska Filmkritikerförbundets pris	Stockholm	1974			(årets film)
Guldbagge	Stockholm	1974	Bästa regi	Vilgot Sjöman
	Stockholm	1974	Juryns specialbagge	P.A. Lundgren	(scenografi - juryns specialbagge)
	Stockholm	1974	Högsta kvalitetspoäng		(Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag om 330 923,65 kr)

En sann historia (1985)

En handfull kärlek (1974)

Arbetarrörelsen

Borgarskapet

Gasverket

Klasskamp

Kolonialvarulager

Lockouter

Militär

Revolutioner

Samvetsäktenskap

Socialism

Strejker

Strejkkassa

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	16 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	16 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	I-band effekter
Bärare	35 mm

Typ	I-band musik
Bärare	35 mm

Typ	Slutmix
Bärare	35 mm

Typ	Videokopia digital
Bärare	Digital Betacam (PAL)

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	EN HANDFULL KÄRLEK En film av Vilgot Sjöman
Tryckeri	Tryckeri AB Småland

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	EN HANDFULL KÄRLEK En film av Vilgot Sjöman
Tryckeri	Tryckeri AB Småland

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Opus 10. Film 73. Ett filmmanuskript. Vilgot Sjöman. Andra versionen. 11-14 maj 1972.
Omfång	197 s. Rollista och innehållsförteckning (2 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Opus 10. Ett filmmanuskript. Vilgot Sjöman. Tredje versionen.
Omfång	165 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	En handfull kärlek. Vilgot Sjöman. Ett filmmanuskript. Inspelningsversionen. 1973.
Omfång	149 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	En handfull kärlek. Vilgot Sjöman. Ett filmmanuskript. Inspelningsversionen. 1973.
Omfång	149 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	A handful of love.
Omfång	31 s.
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	En handfull kärlek. Vilgot Sjöman. Ett filmmanuskript. Inspelningsversionen. 1973.
Omfång	149 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial

Typ	Dialoglista
Manustitel	En handfull kärlek. Tysk fottextlista.
Omfång	35 s.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Eine handvoll Liebe. Dialogliste.
Omfång	37 s.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	A handful of love.
Omfång	35 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	A handful of love. English dialogue list.
Omfång	43 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	A handful of love.
Omfång	31 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	A handful of love. Trailer, English subtitles.
Omfång	1 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	A handful of love. 88-02-16
Omfång	38 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	A handful of love. Un puñado de amor.
Omfång	30 s.
Språk	Spanska

Typ	Dialoglista
Manustitel	En handfull kärlek. Dialoglista. Exportversionen. Februari 1974.
Omfång	35 s. + 4 s. förtexter och rapport ang. nedklippningen av En handfull kärlek för export.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	En handfull kärlek. Dialoglista trailer, långa versionen. 7.6.74.
Omfång	1 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	A handful of love.
Omfång	31 s.
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Färg papper	SET
Bakombild papper	17
Dia	SET
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska