Innehållsförteckning

Detta är en digitaliserad film: Om filmen Boka filmen
Andra utgåvor av verket

Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Scener ur ett äktenskap
Filmtyp TV-film
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Dialogspråk

Medverkande

Liv Ullmann
Marianne, skilsmässoadvokat

Erland Josephson
Johan, docent

Bibi Andersson
Katarina

Visa fler

Om filmen

Erland Josephson sätter världsrekord i manlig självömkan i tv-serien av Ingmar Bergman som fick halva Sveriges befolkning att sitta klistrad vid...

Visa hela texten

Handling

Filmen berättas i sex kapitel. Oskuld och panik Johan och Marianne har varit gifta i tio år och har två döttrar. Han är 42 år och docent vid psykotekniska institutionen. Hon är 35 år...

Visa hela handlingen

Press

Scener ur ett äktenskap var en av svensk TVs stora begivenheter våren 1973, och serien anmäldes av ledande kritiker i flera stora tidningar. Den svenska premiären för den förkortade...

Visa all press

Om filmen

Erland Josephson sätter världsrekord i manlig självömkan i tv-serien av Ingmar Bergman som fick halva Sveriges befolkning att sitta klistrad vid apparaterna.


"… en av de sannaste, mest lysande kärlekshistorier som gjorts." – Roger Ebert, Chicago Sun-Times

"Du äcklar mig så fruktansvärt. Jag menar fysiskt. Jag skulle kunna köpa mig ett ligg var som helst bara för att skölja ut dig ur mina könsorgan" säger Bibi Andersson till Jan Malmsjö, som börjar deklamera psalmen "Så går en dag än från vår tid…" och får en sexa Cointreau i ansiktet. Välkomna på parmiddag hos Erland Josephson och Liv Ullmann.

"Ensamheten är absolut. Det är en illusion att inbilla sig något annat." Josephsons praktcyniker Johan är gift med Ullmanns skilsmässoadvokat Marianne i tv-serien som fick kötiden på Stockholms familjerådgivningsbyråer att växa från tre veckor till tre månader. Scener ur ett äktenskap fick fler tittare ju mer paret grälade och när det näst sista avsnittet visades satt halva Sveriges befolkning där och kände igen sig.

"… det tog två och en halv månad att skriva de här scenerna, det tog ett vuxet liv att erfara dem", sa Bergman. Hans hustru Ingrid, som skrivit ut manuset, menade att alltihop var för privat för att kunna intressera andra människor. Hennes man höll med om att det var privat. Och så fanns det några danska vänner, ett gift par han retat sig på. De var för perfekta. När han misslyckats med att förföra hustrun ("Jag gjorde det i rena desperationen för att få nån djävla rätsida på det där.") hade han blivit ännu mer uppretad. Nu skulle de få.

Han skulle göra ett dialogdrama i sex avsnitt, och nästan bara använda närbilder. 1973 var en tv en liten skärm i ett upplyst vardagsrum där allt möjligt lät och distraherade. Ansiktena och det oavbrutna samtalet skulle hålla tittarna fångna.

I förordet till manuset skriver han: "Först av allt bör jag kanske säga att det här är sex stycken teaterstycken gjorda för television. Det är alltså inte frågan om ett filmmanuskript. Vi skall alltså inte göra en film. Vad det här än är så är det ingen film." (I USA visades så småningom en 155 minuter lång biografversion.)

I Dagens Nyheter talade Bergman om borgerlighet: "Tematiskt blir den här serien en fortsättning på eller en vidareutveckling av de båda borgerliga tragikomedier jag gjort på film resp för TV, Beröringen och Reservatet. Precis som dessa skall serien […] behandla vissheten om hur den borgerliga trygghetsideologin korrumperar människors känsloliv, urholkar dem, skrämmer dem."

När Scener ur ett äktenskap sändes i repris i juli 1986 samtalade Gun Allroth med regissören inför första avsnittet. Han beskrev hur förvånad han blivit över att något så utomordentligt privat kunde få ett sådant genomslag, hur tittare över hela världen tycktes känna igen sig. När Erland Josephson var i Indien fick han inte betala sin taxi – han hade det ju så svårt med sin fru.

"Det kan finnas en sak. Det handlar om människor som är känslomässiga analfabeter. De har ingen självinsikt, de vet ingenting om sig själva. De lever… de är utbildade, begåvade, de har läst alla böcker, det vet allting, de är väldigt välorienterade, de har alla resurser, men det enklaste emotionella ABC klarar de inte. De har inte tillgång till det, de har inte fått någon utbildning i det. Det som kanske är det lustiga är ju det att flickan Marianne, intuitivt förstår att något är galet medan den här Johan, på gossars vis, dels avskyr det här att tala ut och dels tror att om man inte talar om saker så finns de inte. Så det kan hända det att det fanns något alldeles enkelt, elementärt i den här historien som människor tog till sig."

Nina Widerberg (2017)

 

Boka filmen

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Internationell titel
Distributionstitel
Episodtitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Scenograf
Klippning
Ljudtekniker
Scripta
Administration
B-foto
Stillbildsfoto
Elektriker
Passare
Ljussättare
Rekvisita
Kläder
Smink
B-ljud
Mixning
Övrig medarbetare

Medverkande

Liv Ullmann Marianne, skilsmässoadvokat (del 1-6)
Erland Josephson Johan, docent (del 1-6)
Bibi Andersson Katarina (del 1)
Jan Malmsjö Peter (del 1)
Gunnel Lindblom Eva (del 2 och 6)
Barbro Hiort af Ornäs fru Jacobi (del 2)
Anita Wall fru Palm, journalist (del 1)
Rossana Mariano Eva, 12 år, Mariannes och Johans dotter (del 1)
Lena Bergman Karin, Mariannes och Johans dotter (del 1)
Wenche Foss Mariannes mor (del 6)
Bertil Norström Arne, Johans kollega (del 6)
Ingmar Bergman pressfotograf (endast röst) (del 1)

Bolag

Produktionsbolag Cinematograph AB
Distributör i Sverige (35 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (DCP) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2018
Laboratorium FilmTeknik AB

Handling

Filmen berättas i sex kapitel. Oskuld och panik Johan och Marianne har varit gifta i tio år och har två döttrar. Han är 42 år och docent vid psykotekniska institutionen. Hon är 35 år och advokat med familjerätt som specialitet. De redovisar glättigt sin familjelycka för en journalist som gör hemma hos-reportage.

Johan och Marianne har bjudit vännerna Peter och Katarina på middag. Vid bordet läser Johan raljerande ur det nu publicerade reportaget.

Vid efterföljande konjak och likör visar gästerna sitt äktenskapliga helvete. De provocerar varandra grovt, och båda pendlar mellan självsäker överlägsenhet och avgrundsdjup förtvivlan. Johan och Marianne försöker moderera utbrotten.

När gästerna har gått, plockar Johan och Marianne disk i köket. Tror du två människor kan leva tillsammans hela livet? frågar hon. Nej, man borde ha femårskontrakt, säger Johan.

De bestämmer sig för att ta en nattmacka. Konsten att sopa under mattan Det är morgon. Marianne har varit vaken sedan klockan fem. Hon tänker ringa återbud till den planerade söndagsmiddagen hos sina föräldrar, meddelar hon Johan. Hon vill ha en fin söndag med man och barn i stället.

Hon ringer föräldrarna efter flera försök att få Johan att genomföra samtalet. Hon möts av besvikna invändningar och faller till föga. De ska komma som avtalat.

På institutionen har Johan ett samtal med kollegan Eva. Hon har fått förtroendet att läsa manus till en diktsamling som Johan har skrivit. Hon är kritisk. Hon förstod ingenting, säger hon och avråder från publicering. Johan är djupt förorättad.

På advokatkontoret tar Marianne emot en klient, fru Jacobi, som vill skiljas efter 20 års äktenskap. Hennes barn är vuxna nu. Det finns inte någon kärlek i äktenskapet, säger hon. Hon tror att hon och hennes man på ett dödligt sätt hindrar varandra. Marianne är starkt berörd av berättelsen.

På kvällen talar Johan och Marianne om undanflykterna i sitt samliv och om den avtagande sexuella lusten mellan dem. Samtalet har inte hunnit långt förrän Johan föreslår att de ska sluta gräla och gå till sängs.

De har lagt sig. Om du vill, kan du få ligga med mig, säger hon. Tack, men jag är väldigt trött, säger han och släcker lampan. Paula Marianne är i sommarstugan på landet med flickorna, när Johan en kväll överraskande kommer dit. Flickorna sover. Marianne blir mycket glad, men Johan verkar fjär.

Hon dukar fram mat.

Vid bordet säger Johan att han har gått och blivit kär. Han träffade henne på kongressen i juni. Hon är tolk och sekreterare. Hon ser inget märkvärdigt ut. Hon heter Paula. I morgon ska de resa till Paris. Hon har fått ett stipendium.

Marianne är näst intill förstummad.

De går och lägger sig.

Johan berättar att han kan ta med sig en del arbete, och sedan har han tagit tjänstledigt. 7 -- 8 månader blir han borta. Marianne kvider.

Marianne vill veta mer om Paula. Johan visar ett par foton och säger att hon är 23 år. Han ni det bra i sängen? undrar Marianne. Ja, faktiskt, säger Johan, men i början var det åt helvete.

Marianne ber Johan ligga med henne för gammal vänskaps skull, och de gör ett ångestfyllt försök. Hon gråter. Jag skäms som en djävel, säger Johan och gråter, han också. Vi har några timmar kvar, bara du och jag, säger hon.

Morgonbestyren utförs i hast. När Johan ska gå, försöker Marianne hålla honom fast, men han gör sig fri.

Marianne ringer en vän, Fredrik, och får till sin fasa veta att affären med Paula är allmänt känd i bekant!skapskretsen. Tåredalen Johan kommer hem till Marianne för att äta middag. Paula är i London på en vecka. Marianne anmärker att han har dålig kontakt med barnen. Han skyller på Paulas svartsjuka.

Johan och Marianne kramar varandra. Han säger att han blir oerhört kåt. Ska vi inte äta först? undrar hon.

Vid matbordet berättar han att han har erbjudits en gästprofessur i USA. Hon börjar då tala om att fullfölja skilsmässan. Hon känner sig fortfarande starkt bunden till honom men försöker frigöra sig.

Ett försök att ligga med varandra på golvet klingar falskt, och distansen mellan dem växer.

Han gör sig klar att gå men ändrar sig. Du sover hos mig i natt, säger hon. Ja, säger han. Smått fnittriga går de in i sovrummet.

Klockan är tio i ett, när han reser sig ur sängen. Han säger sig få ångest av att ligga kvar. Han kysser henne adjö.

Hon hör honom slå i dörren och köra bort i bil. Analfabeterna Marianne kommer en kväll med skilsmässopapper till Johan på institutionen. Han bjuder på konjak i sitt arbetsrum. Hon är uppspelt och bekänner att hon är lite kär. Han surar. Hon tänker förföra honom, säger hon.

De ligger med varandra på mattan.

Intimiteten mellan dem försvinner, när hon åter för skilsmässopapperen på tal. De börjar gräla om barnen och sitt tidigare samliv. Han klagar över trötthet och misslyckande. Gästprofessuren har gått åt helvete, och han fyller 45 år i sommar. Hon säger att hon känner sig fri nu.

Han har det inte längre bra med Paula. Jag är trött på ensamheten, säger han, och ensamheten med Paula är värre än någon annan.

Grälet växer till rent slagsmål. Johan slår besinningslöst, och Marianne faller till golvet.

Han är ångerfull, när hon ska gå. Gråten kommer, och han börjar skriva på papperen. Mitt i natten i ett mörkt hus någonstans i världen Marianne plockar upp Johan i bil vid Karlaplan i Stockholm. Båda är omgifta. De åker till sommarstugan som nu är hennes.

I ett år har de haft ett förhållande. Men egentligen borde de fira 20-årsjubileum, påpekar Marianne. Det är 20 år sedan de gifte sig.

Johan ringer till vännen Fredrik och får låna dennes fiskarstuga. De åker dit.

I brasans sken samtalar de kravlöst och ömt. I varandras närhet visar de lågmäld tillförsikt.

På natten vaknar hon med ett skrik ur en mardröm. Hon berättar för honom. Den handlar om förvirring och otrygghet. Han lugnar henne. Hon måste göra sig av med sina överdrivna pretentioner för att kunna ta tillvara deras gemenskap och kärlek, säger han.

Hon låter sig lugnas, och de säger godnatt till varandra.

Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudtyp Ljud
Ljudsystem Optisk mono
Färgtyp Färg
Färgsystem Eastman Color
Bärare 16 mm
Längd i minuter 281 min
Dialogspråk


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Scener ur ett äktenskap var en av svensk TVs stora begivenheter våren 1973, och serien anmäldes av ledande kritiker i flera stora tidningar. Den svenska premiären för den förkortade bioversionen ett och ett halvt år senare skedde mer i skymundan på Camera i Västerås.

SvDs Åke Janzon recenserade TV-seriens sex delar efter varje sändning. En sammanfattande bedömning gav han 17.5.1973 efter sista avsnittet:

"Försöker man nu efter visningen av sista avsnittet se tillbaka på Scener ur ett äktenskap som en helhet, är det lätt att konstatera en avgörande svaghet. Att åstadkomma överraskningar är för en dramatiker inte någon konst; konsten består i att låta händelseförloppet utvecklas med tidigare exponerade förutsättningar som grund.

Ingmar Bergman sätter sig suveränt över sådana ortodoxa principer. (-)

Efter den fruktansvärda urladdningen av lagrade aggressioner, kärlekshat och bitterhet i det femte avsnittet, överrumplas åskådaren av ett nytt möte mellan Johan och Marianne i en 'nygammal' kärleks milda tecken.

En dramatiker arbetar inte så, men en följetongförfattare, dvs en TV-serieförfattare, kan uppenbarligen göra det. Man kan tycka att Ingmar Bergman fuskar med sina abrupta scenväxlingar, sina omkastningar och överraskningar, men det är svårt att förneka att han utnyttjar sitt medium väl. I själva verket finns det kanske anledning att berömma honom just för det som ur ortodox synpunkt kan synas bristfälligt. Handskas han vårdslöst med själva tidsförloppet och de psykologiska förutsättningarna, har han i gengäld visat ett fint sinne för televisionens möjligheter.

Det innebär inte bara att varje avsnitt har blivit en självständig enhet utan framför allt att koncentrationen på huvudpersonerna har medfört något nytt -- för en gångs skull har svensk television visat ett slags drama som hänsynslöst gått två människor in på livet utan utvikningar och utan utfyllnader. (-)

Man kunde kalla Scener ur ett äktenskap för en moralitet utan moraliserande. Någon lösning på äktenskapliga problem anvisar inte denna moralitet, och inte ens hur Johan och Marianne tänker sig framtiden kan man förutsäga. Ändå är nog detta -- trots det uppskakande femte avsnittet -- Ingmar Bergman minst destruktiva och mest positiva verk.

Just genom att Bergman inte har någon tes, kan han med varje 'scen' nöja sig med att ställa en fråga, och frågan kan gälla skuld och ansvar, frihet och bundenhet, kontakt och kyla, känslokrav och familjeformens inbyggda tyranni. Frågorna ställs inte fram som renodlade exempel utan växer fram ur filmdiktaren Bergmans intuitivt arbetande realism. Resultatet har inte blivit något mästerverk men en filmberättelse som i nästan varje enskilt moment har liv och spänning och -- skulle jag tro -- erbjuder rika identifikationsmöjligheter."

DNs Mauritz Edström redovisade sina uppfattningar i tre recensioner. Även hans slutintryck var positivt (17.5.1973):

"Den uppmärksamhet serien väckt kan inte förvåna. Säkerligen har många människor sett sig själva och sina konflikter som i en spegel. Med intuitiv säkerhet och verklig erfarenhet har Bergman skurit fram elementära konfliktsituationer och reaktioner som vi på ett eller annat sätt kan känna igen som våra egna.

Den här berättelsen har också formulerats med sådan smärtsam direkthet och skärpa, inte minst genom Liv Ullmanns och Erland Josephsons spel, att invändningarna mot Bergmans instängdhet i en relativt doftlös borgerlig miljö denna gång verkar ovidkommande. Här har han förmått göra begränsningen i sin realism och slutenheten i sin värld till en verklig styrka.

Förmodligen blev upplösningen inte den många gissat under ett tidigare skede av berättelsen. (-)

Vägen till detta har Ingmar Bergman beskrivit som i första hand en inre frigörelseprocess. Det som började som en äktenskapskonflikt har steg för steg kommit att handla om två människors kamp med den känslomässiga omedvetenhet om sig själva och varann som de levde i under sin tid ihop.

Och inte överraskande blev Scener ur ett äktenskap främst en skildring av kvinnans frigörelse. Johan är visserligen den som först bryter upp, med all sin medelålders oro målad i ansiktet, men det är Mari!anne som kanske vinner mest på brytningen sedan hennes första förskräckelse lagt sig. (-)

Någonstans talar Johan om att man måste erkänna ensamheten. Då först finner man trygghet. Man kunde kalla dessa ord en variant av Ingmar Bergmans gamla pessimistiska syn på människans främlingskap. Just där ligger också den dunkla punkten i denna äktenskapsskildring. De två bryter upp ur sin aningslösa, falskt idylliska borgerlighet. Men vart tar de vä!gen? Kan de över huvud taget finna någon annan gemenskap att hämta styrka ur än den havererade heliga familjen?

Hur man än upplever parets kamp och resonerar kring dessa stycken, kvarstår att Bergman med Scener ur ett äktenskap skrivit och filmat en av sina finaste människoskildringar. Den har en frän sannhet i uppgörelserna, också när berättelsen tangerar det banala."

I Arbetet sammanfattade Nils Beyer (17.5.1973):

"Det har sagts om Ingmar Bergman, att han inte är samhällstillvänd, och det kan han väl ta med ro. Ändå snuddar kritiken vid något väsentligt. Man kan uttrycka det så, att Ingmar Bergman hos sina figurer renodlar deras erotiska relationer till varandra, så att allt annat blir betydelselöst. Vad betyder det för Johan, att han är docent i psykoteknik? Är det bara på ironi han fått detta yrke, eftersom han ska framstå som analfabet i själslivet och somnar, när hans hustru läser sin intima dagbok för honom? (-)

Och den ljuva Marianne med sin oemotståndliga norska, sin matglädje och sitt beroende av Johan. Man höll på att glömma, att hon dock var advokat och mor till två barn. Sådant dubbelarbete brukar ta på en kvinnas krafter, men för Marianne tycktes det sköta sig självt och inte heller betyder yrkesintresset eller barnen något för henne, då hon ska bygga sig ett eget liv, sedan Johan rest med Paula.

Visst vet vi alla, att erotiken är det viktigaste här i livet, men när man som Ingmar Bergman skalar bort alla andra livsintressen, så kan det inte hjälpas, att figurerna känns ofullgångna, kanske man kan säga asociala utan förankring i en miljö.

Men naturligtvis kan också renodlingar vara utomordentligt intressanta, i varje fall när de kommer från Ingmar Bergmans psykologiska laboratorium. Det har funnits så många fina iakttagelser i denna skilsmässo!skildring, att man trots allt lärt sig känna Johan och Marianne som två levande, riktiga människor. Jag ska bara nämna en enda -- den för mig kanske ohyggligaste i hela det upprivande dramat. Det var, då Johan och Marianne ska gå och lägga sig efter katastrofen, och han tar en bok från hyllan för att läsa i sängen, som om ingenting hänt.

Kan den manliga fegheten, verklighetsflykten och egocentriciteten -- allt detta som får Johan både att fly och att behöva Marianne -- beskrivas bättre och enklare än i denna lilla hastigt förbiglidande scen? Blott en genial konstnär kan göra något sådant."

Efter biopremiären skrev Lennart Odlander i Vestmanlands Läns Tidning (29.10.1974):

"Detta är en unik händelse i svensk filmhistoria. Ingmar Bergman gör en TV-serie som sträcker ut sig i sex avsnitt. Serien bantas ner i sändningstid från fem timmar till knappa tre och blir en biograffilm -- först i USA och nu i Västerås och Sverige. (-)

Ännu en gång får vi härmed tillfälle att följa Mari!anne och Johan på deras vandring från den skenbart idylliska utgångspunkten hemma i familjen, över paniken, genom tåredalen och fram till det mörka huset någonstans i världen. Det är en vandring med mänskliga förtecken. (-)

Ännu en gång får vi också möjlighet att uppleva det utsökta samspelet mellan Liv Ullmann och Erland Josephson. Liv har aldrig varit lika intensiv och nyanserad som hon är i just denna film. Och det vill inte säga litet med tanke på alla de fina roller som hon har gestaltat. Erland Josephson är också imponerande. En kunnig skådespelare som alltför sällan fått visa vad han förmår i filmiska sammanhang."

Kommentar Svensk filmografi

Filmen spelades in som TV-serie på beställning av TV 2 och premiärvisades våren 1973 i sex delar med samma titlar som kapitelrubrikerna i bioversionen -- Oskuld och panik (11.4.1973), Konsten att sopa under mattan (18.4.1973), Paula (25.4.1973), Tåredalen (2.5.1973), Analfabeterna (9.5.1973) och Mitt i natten i ett mörkt hus någonstans i världen (16.5.1973). Del 2 hade speltiden 38 1/2 minuter och övriga avsnitt 48 1/2 minuter, vilket för hela serien ger speltiden 281 minuter.

Bioversionen har speltiden 170 minuter och gjordes i första hand för utlandsmarknaden. I flera länder har dock även TV-serien visats efter det att bioversionen blivit en publikframgång.

I Sverige engagerade TV-serien stor publik våren 1973, och uppmärksamheten i pressen var intensiv. Även reprissändningar har väckt påfallande intresse.

Expressen (8.6.1973) skildrade publikmottagandet:

"När serien gick som bäst lockade den halva Sverige till TV-apparaten.

Del 5, den näst sista, där Ullmann och Josephson talar, älskar och slåss sågs av 48 procent av Sverige (3,5 miljoner människor) under de båda sändningarna onsdag och söndag."

Tittarbetyget blev 4,2 på den 5-gradiga skalan.

"Märkvärdigt nog blev det inte lika många tittare på sista delen, då man fick veta 'hur det gick'. Del 6 sågs av 40 procent av Sverige. Betyg: 4. Genomsnittet för alla sex delarna blev 38 procent eller 2,6 miljoner. Dubbelt så många kvinnor som män."

Flera artiklar berättade om hur serien satte fart på konstruktiva samlivsdiskussioner. Expressens förstasida 27.5.1973 toppades av rubriken "Johan och Mari!anne räddar hundratals äktenskap!" som följdes av denna text:

"Johan och Marianne i Ingmar Bergmans TV-serie Scener ur ett äktenskap har räddat hundratals äktenskap!

Det har blivit rena rusningen till landets alla familjerådgivningsbyråer.

Köerna är nu så långa att de som beställer tid i dag inte får hjälp förrän om tre månader. Tidigare -- före pjäsen gick i TV -- var väntetiden t ex i Stockholm bara tre veckor.

Män och hustrur har fått upp ögonen för att de har problem i äktenskapet efter att ha sett Johans och Mariannes kriser. De vill ha hjälp med att lösa sitt trassliga samliv."

Manuset till TV-serien utgavs i bokform 1973, "Scener ur ett äktenskap".

I Dagens Nyheter (2.2.1975) berättade Tysta Mari under rubriken "Bergman har slarvat" om underliga åldersangivelser i TV-serien. Detta hade föranlett översättaren C G Bjurström att ändra i manus vid utgivningen i bokform på franska:

"Redan i första scenen får vi veta att Marianne och Johan varit gifta i tio år.

Sedan kommer döttrarna in. De är tolv och elva år. De skulle alltså att döma av tidigare uppgifter vara födda utom äktenskapet, och det hade väl gått bra om det inte också meddelats att föräldrarna bott ihop bara ett halvår före bröllopet.

I den franska upplagan ändras därför äktenskapets längd till 13 år, vilket stämmer bra, eftersom Marianne uppges vara 35 och Johan träffade henne första gången när hon var 19 och gift med en annan. (-)

Tänkte ni på detta när ni såg scenerna i TV. Ni är ursäktade. Bergman märkte ju ingenting själv ens."

Inspelning

Karlaplan Stockholm Sverige
Fårö

Visningar

TV-visning 1973-04-11 TV2 Sverige 49 min (del 1 av 6)
1973-04-15 TV2 Sverige (repris)
1973-04-18 TV2 Sverige 39 min (del 2)
1973-04-22 TV2 Sverige (repris)
1973-04-25 TV2 Sverige 49 min (del 3)
1973-04-29 TV2 Sverige (repris)
1973-05-02 TV2 Sverige 49 min (del 4)
1973-05-06 TV2 Sverige (repris)
1973-05-09 TV2 Sverige 49 min (del 5)
1973-05-13 TV2 Sverige (repris)
1973-05-16 TV2 Sverige 49 min (del 6)
1973-05-20 TV2 Sverige (repris)
1974-08-29 TV2 Sverige 49 min (reprisstart, del 1 av 6)
1986-07-09 TV2 Sverige 49 min (reprisstart, del 1 av 6)
2003-06-09 SVT2 Sverige 49 min (reprisstart, del 1 av 6)
Cinemateksvisning, arkivkopia 2005-12-14
Festivalvisning 2008-01-28 Capitol Göteborg Sverige 281 min (Göteborg Film Festival. Ingmar Bergman-retrospektiv)
Cinemateksvisning, arkivkopia 2009-12-12
2012-04-28
FIAF-visning 2018-01-21 British Film Institute London Storbritannien
2018-01-21 British Film Institute London Storbritannien
2018-01-27 Cinema Orion Helsingfors Finland
Annan visning 2018-02-01 Janus Films New York USA
FIAF-visning 2018-02-03 British Film Institute London Storbritannien
Festivalvisning 2018-02-04 Haga 1 Göteborg Sverige Göteborg Filmfestival 2018
Utländsk biograf exkl FIAF 2018-02-18 Tyneside Cinema Newcastle Storbritannien
2018-03-05 CinematekET Pl Trondheim Norge
2018-03-12 Bergamo Film Meeting Bergamo Italien
2018-04-08 Kadikoy Istanbul Turkiet
2018-04-17 Beyoglu Istanbul Turkiet
FIAF-visning 2018-04-23 La Cinemathèque québécoise Montreal Kanada
TV-visning 2018-04-25 SVT2 Sverige Del 1 av 6.
2018-05-02 SVT2 Sverige Del 2 av 6.
2018-05-09 SVT2 Sverige Del 3 av 6.
2018-05-16 SVT2 Sverige Del 4 av 6
2018-05-23 SVT2 Sverige Del 5 av 6.
2018-05-30 SVT2 Sverige Del 6 av 6.
Utländsk biograf exkl FIAF 2018-06-16 HKIFF Hong Kong Kina
FIAF-visning 2018-06-30 Deutsches Filmmuseum Frankfurt Tyskland
Utländsk biograf exkl FIAF 2018-07-14 HKIFF Hong Kong Kina
2018-07-19 Babylon Berlin Tyskland
2018-08-23 Taipei Golden Horse Film Festival Taipei Taiwan
2018-09-13 Stadtkino Basel Basel Schweiz
2018-09-13 Films by the sea Vlissingen Nederländerna
2018-09-24 RIFF - Bíó Paradís Reykjavík Island
FIAF-visning 2018-11-02 Norsk Filminstitutt Oslo Norge
Utländsk biograf exkl FIAF 2018-11-03 Forum Cinemas Vilnius Litauen
2018-11-03 Forum Cinemas Kaunas Litauen
2018-11-25 International Film Festival of Kerala Thiruvananthapuram Indien
2018-11-29 Herzliya Cinematheque Herzliya Israel
2018-12-01 International Film Festival of Kerala Thiruvananthapuram Indien
FIAF-visning 2018-12-03 Cineteca di Bologna Bologna Italien
TV-visning 2022-12-23 SF Kanalen Sverige 168 min
2023-01-12 SF Kanalen Sverige 168 min
2023-03-18 SF Kanalen Sverige
2023-03-22 SF Kanalen Sverige
2023-05-07 SF Kanalen Sverige
2023-05-10 SF Kanalen Sverige
2023-10-18 SF Kanalen Sverige

Ämnesord

Advokater
DK Drama
DK Relationer, Samliv
DK Skilsmässa
Docenter
Fotograf
Fårö
Journalist
Mardröm
Otrohet
Pressfotografer
Sekreterare
Skilsmässor
Stockholm/Karlaplan
Svartsjuka
Tolk
Äktenskap

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Bärare 16 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bärare 16 mm
Längd i meter 3211


Typ Duplikatpositiv
Bärare 35 mm


Bestånd Manuskript

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Scener ur ett äktenskap. Sex dialoger för televisionen av Ingmar Bergman. Juni 1972.
Omfång 230 s. Förord (4 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Scenes from a marriage. Six dialogues for television by Ingmar Bergman. Translated by Alan Blair. June 1972.
Omfång 216 s. Förord (3 s.) ingår.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Cinematiograph AB presenterar Scener ur ett äktenskap. En TV-serie i sex delar av Ingmar Bergman. Första avsnittet.
Omfång 31 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Cinamatograph AB presenterar Scener ur ett äktenskap. En TV-serie i sex delar av Ingmar Bergman. Andra avsnittet.
Omfång 23 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Cinamatograph presenterar Scener ur ett äktenskap. En TV-serie i sex delar av Ingmar Bergman. Tredja avsnittet.
Omfång 17 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Cinamatograph presenterar Scener ur ett äktenskap. En TV-serie i sex delar av Ingmar Bergman. Fjärde avsnittet.
Omfång 19 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Cinamatograph presenterar Scener ur ett äktenskap. En TV-serie i sex delar av Ingmar Bergman. Femte avsnittet.
Omfång 23 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Cinamatograph presenterar Scener ur ett äktenskap. En TV-serie i sex delar av Ingmar Bergman. Sjätte avsnittet.
Omfång 25 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Språk Engelska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Scener ur ett äktenskap. Sex dialoger för televisionen av Ingmar Bergman. Juni 1972.
Omfång 230 s. Förord (4 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Kringmaterial
Språk Svenska


Andra utgåvor av verket

Digitaliserad

Tekniska fakta

Ljudtyp Ljud
Färgtyp Färg
Bärare DCP
Längd i minuter 281 min
Dialogspråk


Bestånd Film

Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare DCP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bärare MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare ProRes


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare ProRes


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare ProRes


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare ProRes


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare ProRes


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare ProRes


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare H264


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare H264


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare H264


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare H264


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare H264


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare H264


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare DCP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare DCP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare DCP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare DCP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bärare DCP



Relaterat

    Kontakta redaktionen

    Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

    Vad gäller det?