Løperjenten (1981)

Norge efter andra världskriget. Sverre och Lise driver skomakeri och tvättinrättning, har en dotter: Kamilla. Över Sverres rykte vilar en fläck -- att han skulle ha gjort affärer med de nazistiska ockupanterna under kriget. Sverre blir förälskad i Siri, anställd som expedit i familjens butik, och drömmer om att de två skall emigrera till Kanada tillsammans. För Kamilla, som älskar båda sina föräldrar, blir familjeproblemen uppslitande. När Sverre slagit Kanada-resan ur hågen och Siri tröttnat på hans drömmerier, tänker han starta nya affärer. Men de pengar han gömt undan är försvunna. Och Kamilla blir huvudpersonen i det dramatiska slutet.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Mot en tidstypisk ljudkuliss där Grieg får samsas med Tango Desire och Organ Grinder's Swing återskapar hon de uttjänta fordonens och de flagnade fasadernas och den frihetliga baksmällans Bergen, en småstadscirkel av fukt och armod, skitiga köksgolv och kvidande livslögner. Som rekonstruktion är det gjort med påfallande känsliga fingrar. Som miljöblid och ungdomlig levnadsbeskrivning låter det associationerna klyvas mellan "Kvarteret Korpen" och Marie-Louise De Geer-Bergenstråhle

"Löperjenten" är inte en film som uppvisar några nymodiga grepp eller storstilade visioner. Men den är klok och klar och genuin. Den förättar sitt 40-talistiska återtåg med ett sentiment som aldrig urartar till sentimentalitet och med två vidöppna ögon som föredrar att se framför att tåras.

Och den förtjänar, för äkthetens skull, våra gedigna sympartier." Jurgen Shcildt i Aftonbladet

"I detta solkiga hörn av efterkrigs-Norge är Kamilla och hennes vänskap med grannpojken Svein den enda ljuspunkten. Nina Knapskog är fenomenal som Kamilla, en morsk och rörande liten jänta, ibland fruktansvärt rolig på ett alldeles omedvetet sätt och riktigt förtvivlad bara när man tar kompisen ifrån henne.

Vibeke Lökkeberg, som också spelar Kamillas mamma, berättar i en nästan outsinlig ström av småscener som väl någon gång kan snudda vid upprepningen, men som mestadels ger den tristaste verklighet samma friska äpplesmak som Widerbergs "Kvarteret Korpen".

Nog har Lökkeberg haft glädje av både den och andra filmer. Men det behöver ju inte vara något fel på livgivande förebilder. I sin helhet är "Löperjenten" en underbart vital film och en av de oförglömliga nordiska barnskildringarna! Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter

""Løperjenten" är ingen barnfilm. Men den ser på vuxenvärlden med ett barns absoluta uppmärksamhet.

Det gör den ovanligt tydlig, full av små betydelsedigra detaljer, med god plats för igenkännande skratt och tårar.

För porträttet av en småstad och dess människor är både roligt och gripande.

Vibeke Lökkeberg kan sin barndoms Bergen.

Och hon vet hur hon ska använda sina skådespelare, de stora och framför allt de små. Nina Knapskog som spelar Kamilla är ett litet mirakel. Ett barn som spelar barn med absolut trovärdighet. När såg man det senast?" Bernt Eklund i Expressen

"Det är alltså upplagt för ett grådaskigt litet drama utan någon särskild överton. Det skulle nog ha blivit en ganska platt historia om inte Vibeke Lökkeberg valt att skildra denna värld från en ovanlig synpunkt.

Snett underifrån betraktas vuxenvärlden med sjuåringen Kamillas ögon. Med förundran och klarsyn ser hon de vuxna i all deras skröplighet. Svävande tonfall och förstulna blickar blir till ett moras av otrygghet och ångest för barnet.

Med detta berättarperspektiv kan de alldagligaste tilldragelser anta gåtfulla dimensioner.

Och det är väl mycket detta som Vibeke Lökkeberg är ute efter: att uppvisa hur vardaglig trivialitet och skröplighet kan få oöverskådliga effekter på ett allt förlåtande barnasinne. "Löperjenten" blir också till en narrspegel för vuxenvärldens orrspel i alla mer eller mindre nödvändiga bestyr." Bengt Sköld i Stockholms Tidningen

"Løperjenten är en film som tar barn på allvar och har mycket att lära ut. Vibeke Løkkeberg har givit den en lätt impressionistisk och nästan lättsam form. Det inte en film från vilken man vacklar ut; man går med ökade insikter om det folk vi nog inte skall stanna vid att kalla det gåtfulla." Elisabeth Sörenson i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se