A Chorus Line (1985)

Regissören/koreografen Zach och hans assistent Larry väljer ut sexton dansare från en hel hord av sökande till en Broadway-musical. Zach förklarar att han behöver fyra pojkar och fyra flickor och att de skall vara hellre än att spela rollerna. Därför vill han veta något om de sexton innan han gör sitt val. Dansarna reagerar olika, en del öppnar sig, andra inte. Till de sexton räknar Zach motsträvigt in sin f d fästmö Cassie, som övergav honom för Hollywood men som nu fått det svårt med jobb och tigger om att få en chans. Larry repeterar "One" med gruppen och efter det gör Zach sitt val: Mike, Bobby, Sheila, Bebe, Richie, Diana, Val och Mark får vara med i musicalen.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Regissören är i Douglas gestaltning ett sådant svin att han blir parodisk. Vi får aldrig bakgrunden till hans f d kärlekshistora med dansösen Cassie (Alyson Reed) så avsnittet känns löst påklistrat. Resten av personerna har ungefär lika stora -- eller snarare små -- roller så man får aldrig grepp om någon av dem. De flesta är ursprungligen dansare. Som skådisar imponerar de inte. När Audrey Landers i samma klichéfyllda "sex kitten"-roll som i "Dallas" svarar för ett av de bättre personporträtten förstår ni nog vad jag menar . . .

Och en filmmusikal där regissören klipper av dansarnas ben ungefär i knähöjd och där musiken -- om den någonsin varit särskilt märkvärdig -- i dag känns hopplöst föråldrar är dödsdömd. Trots Sir Richard Attenboroughs namn." Jan-Olov Andersson i Aftonbladet

"Jag är själv inte bekant med någon scenuppsättning av "A Chorus Line" men förstår -- inte minst efter att ha sett filmen -- att det absolut geniala knepet är att man som åskådare på en teater själv har samma perspektiv som den tyranniske regissören (i filmen spelad av Michael Douglas). Det handlar om att få vara med i ett för publiken annars dolt sammanhang och att successivt upptäcka sitt perspektiv förskjutet och förändrat, att så att säga på egen hand finna gränserna mellan scen och salong upplösta för att i bästa fall känna igen sig själv hos de många dansarna i kamp om de få jobben.

Hela denna process har ej förverkligats på den film som Richard Attenbourough har regisserat. Här är det kameran som väljer våra vinklar. Den skuttar obehindrat fram och tillbaka mellan scen och salong, mellan närbilder och stora panoraman, den vandrar bakom och framför scenen och tar bilder ur konstlade vinklar som en åskådare i sin bänk aldrig själv kunnat skapa.

Därmed går luften ur "A Chorus Line", ja, själva meningen med föreningen." Eva af Geijerstam i Dagens Nyheter

"Instängd med en ensemble på en av Broadways största teatrar har nu Richard Attenborough gjort film av denna scenmusikal. Med "Gandhi" överst på sin meritlista som regissör kan han inte ha varit given för uppgiften. Men genren är honom inte främmande (han har tidigare gjort "Oh, what a lovely war" på film) och han gör ett rejält jobb.

Fram till den ironiskt guldglittrande finalen i bästa Busby Berkely-stil koncentrerar han sig på det vardagliga i situationen. De sjutton på scenen berättar en efter en om sina liv och sina drömmar och försöker efter bästa förmåga demonstrera artistisk särart.

Det blir en räcka trovärdiga närbilder där musiken ofta känns som en belastning. Som rapoort om verkligheten bakom Broadways kulisser kan "A chorus line" i långa stycken mäta sig med en gammal grå klassiker som "42:a gatan". Som musikfilm är den, inte överraskande, näst intill ingenting." Lasse Bergström i Expressen

"Jeffrey Hornaday har använt varje uns av scenen på Mark Hellinger Theatre i New York där filmen spelats in. Hans koreografi är enorm, inte minst i finalen där han bygger på och bygger på med dansare i hundratal. Där ligger självfallet scenversionen i lä . . .

Sir Richard Attenborough har regisserat A Chorus Line, som säkert kommer att bli en välförtjänt succé.

Man vill självklart rekommendera den men samtidigt ge ett litet tips: fall inte in i showen utan att tänka på själva handlingen, den som kom fram ur verkligheten en kväll när en grupp dansare träffades hemma hos en koreograf. Kvällen bandades och resterna blev, i bearbetat skick, A Chorus Line." Gaby Wigardt i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se