Rätten till ett liv (1984)

Jessica Hathaway, pedagog på en anstalt för mentalt och fysiskt handikappade barn och ungdomar, ger den svårt CP-skadade 18-åringen Annie O'Farrell en möjlighet att kommunicera med omvärlden, trots att Annie är både förlamad och stum. Jessica upptäcker då att den idiotbetraktade Annie är mycket intelligent, men anstaltsledningen och Annies föräldrar vägrar tro på det. Jessica engagerar då en advokat för att via domstol få ut Annie från anstalten.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Av detta har den australiensiske regissören Gil Brealey gjort en ärlig, rak och gripande film. Jag anar vad som skulle hänt ifall Hollywood malt sönder historien med änglakörer och smäktande violiner.

Sentimentaliteten ligger förödande nära men Gil trampar sällan eller aldrig över gränserna. Historien räcker bra till i sig själv. Samtidigt så begränsar det filmen. Det är mer en dokumentär TV-drama än en storslagen film och jag tror att den skulle få stor genomslagskraft i TV en fredagskväll.

Ändå är det en film väl värd att se inte minst för den unga flickan i huvudrollen, Tina Arondhis, som valdes ut till rollen bland annat för att hon själv är handikappad. Men inte bara därför, hon är dessutom filmens bästa skådespelare och filmens stora behållning." Lasse Hallgren i Aftonbladet

"Filmen berättar om ett unikt fall men den äger ändå stor allmängiltighet. Osökt kommer man att tänka på "Smärtgränsen", också den en film om en människas kamp mot en njugg och rigid vårdapparat. Eller på de horribla historierna -- sanna de också -- om de äldre på våra långvårdsavdelningar som tvingas gå och lägga sig redan på eftermiddagen: ett system anpassat efter personalen -- inte patienten.

"Rätten till ett liv" är, med några små undantag, en både välregisserad och välspelad film. (Rollen som Annie spelas f ö av en flicka med ett liknande handikapp som hon).

Lågmält går filmen in i en värld som inte räknas." Maaret Koskinen i Dagens Nyheter

"Institutionen är en förvaringsplats, dit kommer de som saknar utvecklingsbar intelligens -- att påstå att där finns intelligenta barn innebär en anklagelse mot både institutionens ledning och barnens föräldrar.

Därför tvingas lärarinnan att slåss. Hennes kamp -- privat och yrkesmässigt -- är laddad och engagerande, filmen byggs upp till en känslomässig thriller. Den undgår de alltför grova förenklingarna, den lämnar efter sig viktiga påståenden (människor måste alltid behandlas som människor) och oroande frågor (hur många oförlösta själar i förtvinade kroppar göms undan i onödan?)." Bernt Eklund i Expressen

"Tyvärr är Rätten till ett liv tämligen melodramatisk och schablonartad. Regissören Brealey har valt klassisk amerikansk berättarteknik. Vi får snabbt och väldigt ytligt lära känna Annie och Jessica, får reda på vilka som är onda och goda, "tycka synd om hjältarna" och till sist få hela problematiken löst i en domstol.

Rätten till ett liv hade blivit mycket intressantare om den försökt gå in i den handikappade flickans tankar. För som Jessica i filmen säger, "ni kan inte begripa hur det är att bli behandlad som en krukväxt istället för människa i elva år".

Nej, jag skulle bra gärna vilja veta -- och Rätten till ett liv, hur behjärtansvärd den än må vara, gav mig inga svar." David Grossman i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se