En natt i New York (1985)

Paul Hackett, en ordbehandlare på ett New York-kontor, får på en restaurang kontakt med en flicka, Marcy. Hon skall just besöka sin väninna, skulptrisen Kiki, i SoHo. Senare på kvällen tar Paul en taxi för att träffa Marcy och förlorar sina pengar, en 20-dollarsedel som blåser ut genom taxifönstret. Kiki förklarar att Marcy just gått till affären och ber Paul hjälpa till med hennes papier-maché-skulptur. Han blir förvånad när han ser en 20-dollarsedel på skulpturen. Marcy återkommer och medan hon tar en dusch hittar Paul en tub brännsalva i hennes väska. Han blir ytterligare överraskad när han hittar en bok om brännskador. När han sedan ser att det inte kommer att bli något mellan dem försvinner han. Väl vid tunnelbanan visar det sig att Paul inte har tillräckligt med pengar. Det regnar. Han går till en bar där bartendern, Tom, erbjuder honom pengar om Paul går hem och hämtar nycklarna till kassalådan. Tom behåller Pauls nycklar som säkerhet. När Paul lämnar Toms lägenhet ser han hur två män bär in Kikis skulptur i en skåpvagn. Han förföljer dem och bär sedan hem skulpturen till Kikis våning. Kiki och hennes pojkvän Horst tycker att Paul skall be Marcy om ursäkt. Han finner henne död av en överdos sömnpiller, ringer polisen och går därifrån. Baren råkar vara stängd och servitrisen, Julie, inviterar honom att vänta hos henne. När baren öppnar får Tom telefonsamtal att hans flickvän, Marcy, tagit livet av sig. Rädd för att Julie skall göra detsamma rusar Paul tillbaka till Julies lägenhet. Hon är okay. När Paul återvänder till baren är den stängd. Han går till Toms lägenhet men blir där förföljd av några hyresgäster som tror att han är inbrottstjuv. I Kikis lägenhet tar Paul 20-dollarsedeln och vinkar till sig en taxi. Han råkar ut för samma taxichaufför som tar sedeln och försvinner. Passageraren, Gail, erbjuder honom lift i sin glassbil, men när hon ser en affisch på en misstänkt efterlyst inbrottstjuv, Paul, informerar hon medborgargardet som tar upp jakten på Paul. Han tar sin tillflykt till Club Berlin där han träffar skulptrisen June. För att gömma honom skulpterar hon in honom i papier-maché. Nu dyker de riktiga tjuvarna upp, Neil och Pepe, och stjäl skulpturen, dvs Paul. Vid deras vilda färd råkar Paul ramla av -- precis utanför arbetet när grindarna öppnas.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Kulmen i drömspelet, som dessvärre saknar ett organiskt slut, infaller när ordbehandlaren sent omsider sliter sig ur Sohos klor och vräks ut på asfalten förvandlad till en skulptur som kunde ha förfärdigats av George Segal. Innan dess har vi sett en film som inte bara är konsekvent och djävulsk i sin stiltrohet utan dessutom kan fungera som stora önskesnasket för våra kvarlevande freudianska teckentydare.

I ordets mera bokstavliga och snärjande bemärkelse är "En natt i New York" en fantastisk historia. Alldeles överraskande är det inte att Scorsese fått manuskriptet rekommenderat av Dusan Makavejev, vildhjärnan bakom sådana verklighetssabotage som "Sweet movie" och "Montenegro".

Men ett är säkert, och det behöver Scorsese inte nödvändigt vara ledsen för. Det här är en film av den sorten som aldrig skulle erövra förstapriset vid en festival i folkrepubliken Bulgarien." Jurgen Schildt i Aftonbladet

"Bland storstadsporträtten har "En natt i New York" en ovanligt mänsklig lyster. Den ser oavbrutet människan, utan att snegla åt en möjlig romantisk utstyrsel, såsom vi blivit vanda till i senare tiders storstadspronografi. Här finns inga regntunga gator, dånande tunnelbanetåg eller glittrande neonskyltar.

Här finns bara en, för huvudrollen perfekt, Griffin Dunne -- vek och förvirrad inför den omåttliga kärlekstörst han möter, inte minst hos Teri Garrs servitris, och hos Rosanna Arquettes spröda flicka på driven.

Här finns en glassförsäljerska med muskler, inbrottstjuvar med snabba fingrar, ett medborgargarde på klappjakt -- trevande kontaktförsök som snabbt förbyts i sin motsats. Här finns också -- för den som så önskar -- psykologiskt finstilta miniporträtt, en lek med symboler och freudianska allusioner.

Följ med på resan i Martin Scorseses och Joseph Minions New York! Mer optimistisk och livsbejakande pessimism får man leta efter." Eva af Geijerstam i Dagens Nyheter

"Länge är det lysande. Griffin Dunne är utmärkt som den av makterna förföljde. Hans tillfälliga omgivningar är befolkade av vanliga människor, som i likt varulvar förvandlas till märkliga existenser av New York-natten. Det är svart fars i neonljusens kalla sken.

Tyvärr orkar Scorsese inte hålla vansinnestempot ända in i mål. Han tvingas springa i egna spår några extra varv -- det ökar möjligen ångesttrycket men dämpar chockeffekterna." Bernt Eklund i Expressen

"Som typ av film har En natt i New York mera gemensamt med t ex Trassel i natten eller Desperately Seeking Susan (och då inte bara genom Rosanna Arquettes medverkan) än med de filmer som Scorseses berömmelse vilar på. Griffin Dunne i rollen som den olycksdrabbade mannen är utmärkt, men i hans spel finns ingenting av Robert de Niros demoniska scennärvaro och kusliga förmåga att bli ett med sin roll.

Scorsese är fortfarande en ypperlig filmmakare. Denna gång har han avstått från att undersöka de brutala men också vitala mekanismer som kännetecknar USA. Istället har hans främsta avsikt varit att underhålla, och det är förstås ett fullt hedervärt syfte. Ändå lämnar En natt i New York till slut intrycket av att vara en film där en betydande konstnär endast använt en ringa del av sin intelligens och sina talanger." Carl Rudbeck i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se