Adolf Jahr

Media (262 st)

Skådespelare. Han var född som John Adolf Reinhold Johansson i Sundsvall. Fadern var byggmästare och uppväxten blev därigenom ganska ambulerande. Först på 1910-talet när familjen kom till Östersund blev tillvaron mer fast och han karaktäriserade sig senare som acklimatiserad jämte. Han arbetade först som springpojke och sedan som tidningstryckare vid Jämtlands Tidning. Han började uppträda i amatörrevysammanhang och tycks ha gjort debut 1916 i Lindhska sällskapets nyårsrevy i hemstaden Östersund.

1919-1920 framträdde han som kabaretsångare vid den berömda Hjortens varieté i Trondheim och kom sedan till Stockholm där han hamnade vid Ingentingskogens revyscen vid Karlberg. Där blev han först bara engagerad som pianoackompanjatör men fick sedan hoppa in och göra scennummer sedan en artist slutat. Det lär vara här som han bytte sångregister från det lägre till tenorfacket. 1921 var han vid Adolf Rangstedts revysällskap och under denna tid tog han artistnamnet Jahr, bildat på initialerna i förnamnet med ett tillagt "h". När Rangstedts sällskap efter en kort tid gick över styr gjorde han en studieresa till Berlin och Wien och tillbringade några läromånader där innan han återvände till Göteborg och hamnade först vid Folkteatern våren 1922 och sedan vid Stora Teatern. Där hade han hösten 1922 ett mindre genombrott som operettsångare i Czardasfurstinnan mot Greta Lindgren, inte Naima Wifstrand som vanligtvis brukar uppges. Han skall dock ha varit stor flickidol redan under tiden vid Folkteatern, en "backfischarnas ideal", som det hette med en tidstypisk term.

Följande sommar lär han enligt egen uppgift ha varit med i Karl Gerhards utställningsrevy. I december 1923 blev han engagerad vid Hippodromteatern i Malmö som ersättare för Carl Barcklind i uppsättningen av En gång om året. Under tiden vid Hipp kom han efter en tid i kontakt med Edvard Persson, som något senare kom till denna teater. De började filma tillsammans och kom att bilda komikerparet Kvick och Blixten i några filmer.

1930 kom Jahr åter till Stockholm, först till Odéon 1930-1932 och därefter Oscars 1932-1935. 1930-talet innebar också ett stort genombrott som filmskådespelare och han utsågs till Sveriges mest populära skådespelare och var vid denna tid Sveriges högst betalda filmstjärna. I början av 1940-talet ansågs karriären ha gått i stå men tog fart igen när han fick mer utpräglade karaktärsroller i filmer som Carlsson i Hemsöborna (1944) och fadern i Lars Hård (1948) samt flera engagemang vid Dramaten, bl.a. 1949 i en uppmärksammad roll som Blom i Stig Dagermans nyskrivna drama Streber. Vid sidan av detta odlade han även en mer burlesk sida med roller i Ådalens poesi (1948) och under 1950-talet Janne Vängman i ett antal filmer, en rollfigur som blev mäkta populär till irritation för den forne kompanjonen Edvard Persson, som vid denna tid såg sin stjärna dala. Snarlika roller vid denna tid var som färgstark tattarfar i Gud Fader och tattaren (1954) och skärgårdsbonde i Storm över Tjurö (1954).

Under storhetstiden på 1930-talet kom Jahr att i mycket personifiera det samtida, tidstypiska mansidealet och moderniteten. Han var här en atletisk "he-mantyp" (Jahr hade en grundlig idrottsmannaträning i botten), som i filmer som Kanske en gentleman (1935), Ä vi gifta? (1936) eller Stackars miljonärer (1936) svingade sig över klassgränserna liksom han skiftade rollpositioner med samma synbara lätthet. I den beryktade Pettersson & Bendel (1933) fick han som Pettersson personifiera en blond och genomhederlig svenskhet. Han regisserade även två spelfilmer med sig själv i respektive huvudroll, Adolf klarar skivan (1938) och Ebberöds bank (1947), den förstnämnda filmen för det egna bolaget Ajafilm. Han var gift med dansösen och skådespelerskan Margit Tirkkonen. Jahr avled på Stora Essingen, Stockholm.

P O Qvist (2004)