Rune Ericson

Media (4 st)

Svensk fotograf (filmer 1944-1991) och regissör (filmer 1948-1963). Född Gunnar Rune Eriksson i Matteus församling, Stockholm.

-

Bland svenska filmfotografer är Rune Ericson uppfinnaren. Han tog fram Super-16 och 3-perf, två sätt att underlätta och förbilliga filminspelning som båda slog igenom internationellt.

Ericsons far var pressfotograf på Dagens Nyheter och Runes intresse för fotografi väcktes då han i tioårsåldern började utforska DN-fotografernas laboratorium. Han fick låna en kamera och från 13-årsåldern var stillbildsfotografi det stora intresset. I sena tonåren började Rune Ericson arbeta på AB Kinematografiska Anstalten, AKA, ett filmbolag med goda kontakter med försvaret. Där kom han i kontakt med filmfolk, särskilt fotografer var inkallade med uppdrag att göra propagandafilmer. Då B-fotografen på I mörkaste Småland (Schamyl Bauman, 1943) fick inkallelseorder när inspelningen skulle börja fann sig Ericson plötsligt ombedd att ta över funktionen.

Det var inledningen till en lång karriär inom filmen, huvudsakligen som anställd hos Sandrews. De första åren växlade Ericson mellan att vara A-foto på somrarna, då huvuddelen av årets filmer spelades in och det blev brist på fotografer, till att under vintern vara B-foto åt mer etablerade fotografer, däribland Göran Strindberg. Ericson debuterade som A-fotograf på den första Astrid Lindgrenfilmatiseringen, Mästerdetektiven Blomkvist (Rolf Husberg, 1947), och kom senare att stå bland annat för det foto som bidrog till att göra Oscarnominerade Käre John (Lars-Magnus Lindgren 1964) till svensk films då största exportframgång. Ericson blev även känd för sitt flitiga samarbete med Mai Zetterling; efter att det skurit sig mellan Sven Nykvist och Zetterling under arbetet med hennes debutfilm Älskande par (1964) kom Rune Ericson att fotografera alla hennes övriga svenska långfilmer.

Det var då Zetterling till deras första planerade samarbete 1966 - filmen blev inte av - tänkte sig en film till vilken 16 mm-kamera vore idealisk som Ericson fick idén till Super 16 mm. Vidfilmsformat krävdes. Det åstadkoms då genom att man beskar 16 mm-bilden. Mindre negativ innebar förlust av kvalitet. Ericson insåg att man genom att göra kamerans bildfönster bredare kunde utnyttja mer av negativets yta och få en bättre bild. Super 16 mm, bland kollegorna länge kallat RuneScope, kom först att användas vid inspelningen av Lyckliga skitar (Vilgot Sjöman, 1970). Tekniken slog igenom och Super 16-formatet blev populärt: 16 mm-kamerorna var bland annat mindre och lättare, och råfilmskostnaden blev lägre. Ericson själv bildade ett bolag genom vilket han sålde franska Aatons Super 16-kameror. På 1980-talet var Ericson sedan med om att tillsammans med Panavision ta fram 3-perf-systemet för 35 mm - filmen drogs fram genom kameran tre perforeringshål per bildruta istället för fyra, något som bland annat minskade råfilmsförbrukningen. Ericson filmade Mälarpirater (Allan Edwall, 1987) i 3-perf, även känt som 3-perf Super 35 mm, men tekniken visade sig mer användbar inom televisionen, där den också kom i flitigt bruk.

Vid 2002 års Oscargala fick Ericson en "Award of Commendation" för utvecklandet av Super 16 mm. Såväl Super 16 mm som 3-perf Super 35 mm har fortsatt att vara relevanta i en tid då det digitala i det närmaste tagit över. I exempelvis Oscarbelönade The Hurt Locker (Kathryn Bigelow, 2008) användes Super 16 mm, medan svenska TV-produktionen En pilgrims död (Kristian Petri, Kristoffer Nyholm 2013) filmades i 3-perf..

Möjligen kan det även räknas till Rune Ericsons historiska insatser att han var med om att i början av 1940-talat packa upp den Arri 35 med roterande spegeslutare som var Sveriges allra första exemplar av denna kameratyp, som innebar början på en ny epok inom filmfotot.

Mårten Blomkvist (2013)