Kerstin Tidelius

Svensk skådespelare (filmroller från 1953). Född Kerstin Martha Tidelius i Kungsholms församling, Stockholm. Död i Nacka, Stockholms län.

-

Kerstin Tidelius blev intresserad att skådespela när en kamrat lockade med henne till en amatöruppsättning vid Borgarskolan i Stockholm. Hon började vid Gösta Terserus teaterskola och försökte sedan komma in vid Dramatens elevskola. Detta lyckades ej men istället kom hon 1954 till Göteborgs Stadsteaters elevskola, där hon 1956 blev premiärelev och därefter 1957 engagerad vid denna scen under många år framåt.

Hon slog igenom som ersättare för Inga Tidblad i "Som ni behagar" (1957) och under 1960-talet blev hon en del av den uppmärksammade gruppteaterverksamhet som bedrevs. I en tidstypisk tidningsartikel från den tiden beskrev hon sig själv som en fullständig medlem av ett kollektiv och avböjde därför varje individuellt beröm. Hon var senare med och startade stadsteaterns avläggare Angereds teater. När den s k manifeststriden utbröt i början av 1980-talet vid teatern kom hon att hamna på den ”förlorande” sidan och följde därför med en grupp, med bland andra Sven Wollter och Peter Oskarson, som flyttade till Gävle och där bildade Folkteatern (1982). Senare återkom hon till Göteborg och stadsteatern och förblev där till pensioneringen 1994, där hennes sista roll blev i "Mor Courage".

Med sin intensiva spelstil och utstrålning blev hon kanske mest känd för sin medverkan i flera av Göteborg-tv:s dramaserier som alkoholiserad sjuksköterska i Jourhavande (1974–1975), en av huvudpersonerna i medelklassskildringen Gyllene år (1975) och framförallt som hemmadottern i Hem till byn. Där var hon med i alla omgångar från 1971 till 2006. I serien framstod hon till en början som en ganska olycklig, neurotisk och självmordsbenägen karaktär och all denna dysterhet gjorde henne tveksam till att fortsätta med rollen, men efter det förändrades den i en mer positiv riktning. Hon hade också en betydande roll som biskopens synnerligen kyliga syster i Fanny och Alexander (1982).

1964 fick hon Teaterförbundets Vilhelm Moberg-stipendium, 1966 Svenska Dagbladets Thaliapris för rollen i Tre systrar, 1967 Teaterförbundets Daniel Engdahl-stipendium och 1982 samma organisations Gösta Ekman-stipendium.

P O Qvist (2004), redigerad 2023