Innehållsförteckning

Grundfakta

Beskrivning

Svensk skådespelare (film- och TV-roller från 1952). Född Björn Herman Leonard Gustafsson i Bromma, Stockholm.-Han är uppväxt i ett arbetarhem i Bromma och började arbeta som springpojke i en speceriaffär. Han började ta teaterlektioner vid Axel Witzanskys teaterskola, fick ett första engagemang i folkparkerna 1953 i Livets lotteri och via ett mellanår i Vasa i Finland kom han in vid Dramatens elevskola 1954. Efter examen 1957 blev han engagerad vid Dramaten och därefter vid tv-teaterensemblen....

Visa hela beskrivningen

Beskrivning

Svensk skådespelare (film- och TV-roller från 1952). Född Björn Herman Leonard Gustafsson i Bromma, Stockholm.

-

Han är uppväxt i ett arbetarhem i Bromma och började arbeta som springpojke i en speceriaffär. Han började ta teaterlektioner vid Axel Witzanskys teaterskola, fick ett första engagemang i folkparkerna 1953 i Livets lotteri och via ett mellanår i Vasa i Finland kom han in vid Dramatens elevskola 1954. Efter examen 1957 blev han engagerad vid Dramaten och därefter vid tv-teaterensemblen. TV-debuten skedde redan 1955 i en mindre roll i Hamlet. 1962-63 drev han Lilla Teatern (f.d. Nya Teatern) tillsammans med Helena Brodin, Per Myrberg och Monica Nielsen. Han återkom till Dramaten 1963 och var där i olika omgångar till 1984 då han tog tjänstledigt för frilansarbete. Jämsides med detta har han spelat vid Stockholms Stadsteater och från 1987 vid Folkan och gjorde 1970 regidebut för scenen med Mr. Ernest på stadsteatern.

Med tiden har han blivit en av våra mest folkkära komiker, ofta i rollen som mer eller mindre "aningslös tönt", en fumlig och handfallen karaktär vare sig han spelat politiker som i Rosenbaddarna (1990) eller annat som t.ex. karaktären Dynamit-Harry i filmerna om Jönssonligan. En annan populär roll i den stilen var som studierektorn som dras in i olika kriminella aktiviteter i TV-serierna Dubbelstötarna (1980), Dubbelsvindlarna (1982) och Studierektons sista strid (1986).

Den "töntiga" karaktären är också genomgående för hans roller i situationskomediserier i TV som Sjukan (1995 och 1997) och En Fyra för Tre (1996 och 1997). Till detta bidrar det oftast nollställda ansiktet som kan uttrycka en aningslös förvåning i kombination med den lite släpiga rösten. Det finns åtskilligt av kärnsvensk naivitet i detta som kan tänkas appellera till publiken. Han har själv ofta framhållit att oskuld är komikens kärna och om man medvetet bara går in för att vara rolig är det lätt att misslyckas. En del av detta uttrycks i prismotiveringen för Poppepriset 1985 för farsen Kuta och kör (TV-version 1992): "med konsekvent känsla för den knappa och rytmiska gestaltningens vältalighet, demonstrerat komedispelet som ädel teaterkonst". Han har även fått det nordiska Gösta Ekman-priset 1963 och Teaterförbundets Gösta Ekman-stipendium 1975.

Han har även gjort berättarrösten till den animerade TV-serien om barnboksfiguren Alfons Åberg.

P O Qvist (2004), redigerad 2021

Utmärkelser

Guldbagge Stockholm 2023 Hedersguldbagge
Pris Stockholm 1988 (årets artist, enl. Sällskapet Stallbröderna)

Insatser

Manus
Roll
Speaker
Berättare

Musikstycken

Relaterat


    Kontakta redaktionen

    Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

    Vad gäller det?