Börje Ahlstedt

Media (3 st)

Skådespelare (film- och tv-roller från 1965) och regissör. Född Nils Börje Ahlstedt i Hedvig Eleonora församling, Stockholm.

Han kommer från en arbetarfamilj och utbildades vid Dramatens elevskola 1962-1965 efter att tidigare ha spelat vid Riksteatern. Efter examen anställdes han vid Dramaten 1965 och efter en mindre filmroll fick han sitt stora genombrott i Vilgot Sjömans Nyfiken-filmer (1967-1968). Han har även spelat privatteater och var bl.a. engagerad vid Vasateatern 1979-81. Han fick länge ofta spela mera okomplicerade karaktärer, mestadels i komedisammanhang som t.ex. huvudrollen i Håll alla dörrar öppna (1973) eller som karaktären Tojan i tv-serien Bröderna Malm (1972 och 1973), som även fick en egen serie, Conny och Tojan (1977). Han var också med i tv:s första "tvålopera", Lösa förbindelser (1985) i en av huvudrollerna som den matlagningsintresserade konstnären, som för ett tämligen sorglöst och fritt liv.

Med åren har dock de stora karaktärsrollerna tagit över mer och mer, däribland den tragikomiske morbror Carl i Ingmar Bergmans långa släktsvit av filmer från Fanny och Alexander (1982) och framåt till Larmar och gör sig till (1997), där han spelade huvudrollen. Samma tragik genomsyrade även en annan större tv-roll som den f.d. expediten Larzon i Chefen fru Ingeborg (1993) och kanske även den som f.d. kåkfarare i långserien Tre Kronor (1998-1999). Han har också t.ex. gestaltat den "nye mannen" med dennes komplikationer i en blandning av styrka och svaghet som fallet i en av hans mer uppskattade filmroller som pappan i Ronja Rövardotter (1984).

Ahlstedt har i olika intervjuer beskrivit sig som en ödmjuk, hårt arbetande yrkesman och menar typiskt nog att Peer Gynt är något av hans önskeroll. Hösten 2003 spelade han en av alla manliga skådespelares största önskeroller, Kung Lear, i en omtvistad uppsättning där dock hans insats överlag ansågs som storartad. Ahlstedt har även arbetat som regissör med bl.a. flera uppsättningar för televisionen. Han har erhållit Vilhelm Mobergstipendiet 1966 och De Wahlstipendiet 1977, båda utdelade av Teaterförbundet, Svenska Dagbladets Thaliapris 1977, 1990 års Guldbagge för rollen i Kaninmannen, Dramatens O´Neill-stipendium 1991 samt den kungliga medaljen Litteris et artibus 1992.

P O Qvist (2004)