Parallella inspelningar – Bilder från Bildarkivet

En artikel av
Filminstitutets bild- och affischarkiv och Fredrik Gustafsson
Michel Auclair och Viveca Lindfors spelar huvudrollerna i den franskspråkiga versionen av Singoalla

När ljudfilmen kom hände det att filmer spelades in parallellt i flera språkversioner. Filminstitutets bild- och affischarkiv har valt ut några bilder från sådana inspelningar samt författat bildtexter. Fredrik Gustafsson har skrivit några rader om fenomenet och om filmerna i listan.

Under stumfilmstiden var filmens språk internationellt, och att visa svenska filmer i Tyskland eller brittiska filmer i Japan var inte något problem eftersom man lätt kunde byta ut de textskyltar som brukade klippas in i filmerna. Men när ljudfilmen kom i slutet av 1920-talet uppkom en ny utmaning: vilket var det bästa sättet att visa film på främmande språk? De två vanligaste lösningarna var att kopiera in undertexter på lämpligt språk i bilden, eller att dubba filmen med nya röster på ljudspåret. Men det fanns också ett tredje alternativ, som idag är tämligen bortglömt, och det var att spela in film parallellt på flera språk. Det gjordes i många länder, inklusive Sverige, och främst i början av 1930-talet. En svensk film kunde spelas in på svenska, och därtill även i en norskspråkig, tyskspråkig, eller franskspråkig version. Ofta var det samma regissör och filmteam, fast med olika skådespelare eller delvis olika skådespelare, och ibland byttes även teammedlemmar ut. I de fall när skådespelarna behärskade flera språk kunde de få spela med i flera versioner. Filminspelningarna kunde äga rum i Stockholm, men Paris var också ett centrum för den här verksamheten, tack vare att amerikanska Paramount hade studior där för att spela in film för den europeiska marknaden.

Ett flertal svenskspråkiga filmer spelades in parallellt på andra språk, men det var inte en verksamhet som lönade sig i längden så det varade inte så många år. Det var heller inte särskilt populärt bland filmteamen eller skådespelarna. Men sporadiska parallellinspelningar gjordes även på 1940-talet.


För hennes skull (1930) – Mach’ mir die Welt zum Paradies (1930)

.

Skådespelare och filmarbetare vid inspelningen av För hennes skull

Övre bilden: ljudupptagning pågår för Inga Tidblad (sittande) som spelar Isabella Löfgren och hennes tyska motsvarighet Anita Dorris (stående) som spelar Isabell Keller.

Nedre bilden: dags för paus och genomgång av manus i gräset mitt i Filmstaden i Råsunda.

Skådespelare har paus från inspelningen i Råsunda, vid inspelningen av För hennes skull (1930)


Vi som går köksvägen (1932) – Vi som går kjøkkenveien (1933)

.

Huvudrollsinnehavarna i svenska versionen blickar på en jordglob från Vi som går köksvägen (1932)

Huvudrollsinnehavarna i norska versionen av Vi som går kjøkkenveien (1933)

”Hela världen ligger framför oss!”

Tutta Berntzen, mer känd som Tutta Rolf, planerar tillsammans med Bengt Djurberg ett liv tillsammans som det svenska huvudrollsparet Helga Breder och Bertil Frigård. I den norska versionen (undre bilden) spelas Helga märkligt nog inte av Tutta som ju var norska utan av Randi Brænne. Bertil Frigaard spelades av Steinar Jøraandstad.

Bild tre är en bakombild från inspelningen med både Tutta och Randi. Visst har Tutta en framtoning som verkligen utstrålar världsvan societetskvinna?

Svenska och norska kvinnliga huvudrollsinnehavarna i Vi som går köksvägen (1932)


Vi flyger på Rio (1949) – Vi flyr på Rio (1949)

.

Stillbilder från båda filmerna. Åke Ohberg, som även var filmens regissör, spelar den manliga huvudrollen flygkapten Curt Åhs och syns här med sina två motspelare: Margareta Fahlén i den svenska versionen och Helen Brinchmann i den norska.


Vi på Filminstitutets bild- och affischarkiv har som uppdrag att samla in stillbilder och affischer till svenska filmer och utländska filmer som visats på bio i Sverige. För närvarande pågår ett projekt med att digitalisera stillbilder från svenska långfilmer. Vi arbetar kronologiskt och är nu inne på 1950-talet.

Bilderna går att se här på Svensk Filmdatabas på respektive filmpost och kan till antalet variera från några få till över hundra för en film. Även betydligt nyare filmposter kan ha bilder eftersom de numer kommer till oss i digital form. Det har tillsammans blivit nära 80 000 publicerade bilder genom åren, och fler kommer det bli.

På den här sidan som ligger bland artiklarna på Svensk Filmdatabas kommer vi att presentera bilder vi fastnat för och som vi har ställt samman till olika teman i en bildserie. Vi kommer att byta ”utställning” på sidan med jämna mellanrum så titta gärna in igen.

(publicerad i september 2020)

Filmerna i artikeln

Bilderna är hämtade från Svensk Filmdatabas där du kan förkovra dig ännu mer i den svenska filmhistorien. Här är länkar till de aktuella filmposterna.
Ett par av de parallellt inspelade språkversionerna har egna poster i Svensk Filmdatabas och länkar till dem finns längst ner under denna lista.

  • Ljudfilmen etablerades stegvis i svensk film, och ett av pionjärverken var För hennes skull. Inte den första med ljud, men däremot en av de två första med synkroniserat tal. (Vilken som bör räknas som den första svenska filmen av den här eller den Paramountproducerade När rosorna slå ut tvistar filmhistorikerna om.) Det är ett romantiskt drama där Gösta Ekman d.ä., på vars memoarer filmen bygger, sjunger och dansar och uppvaktar Inga Tidblad.

  • En av svensk films största succéer under 1930-talet, om rikemansdottern som slår vad om att hon kan jobba som husa under ett år, och söker jobb under pseudonym. Hon får jobb på ett gods och romantiska komplikationer uppstår. Tutta Rolf spelar huvudrollen, som den moderna svenska kvinnan.

  • Ett drama, med inslag av katastroffilm, som bygger på den nya tidens möjligheter att flyga långdistans. Det utspelas bland personalen och passagerarna på, som titeln antyder, en flight från Stockholm till Rio de Janeiro, och de för genren konventionella konflikterna avlöser varandra. Kärleksaffärer mellan pilot och flygvärdinna, stressade passagerare, dåligt väder, tekniska problem, och nödlandningar. Eftersom det handlar om ett SAS-plan talas det svenska och norska i båda versionerna och den enda skillnaden, förutom de två utbytbara aktriserna i flygvärdinnerollen, är att Sonja Wigerts passagerare växlar språk i respektive version.

  • En av svensk films mest påkostade filmer, och därtill en av de största flopparna, som svenska medeltidsepos oftast brukar bli om de inte regisserats av Ingmar Bergman. Den bygger på en bok av en svensk författare, Viktor Rydberg, men har fransk manusförfattare, fransk regissör och fransk fotograf och gjordes parallellt i tre versioner – på svenska, franska och engelska. Kritikerna menade att den franskspråkiga versionen var överlägset bättre än de två andra. Filmen präglas tyvärr av stereotyper och fördomar om romer.

Läs mer